Arvan säger:
hon är från 1200 talet och har inte internetbank

Frixie skrev:
tänk på att all musik kommer ifrån någon skäggig sak som satt
och bankade två stenar emot varandra

kardar:
från tomfury?

Å herregud. Jag vet inte riktigt var jag ska börja eller var jag ska sluta. RE: Extinction var så satans bra! Filmen underhöll mig på tågresan upp till Stockholm, och jag blev faktiskt imponerad. Det kan ha att göra med att mina förväntningar var ganska små visserligen, men det går inte bortse från det faktum att Milla Jovovich kickar sjukt mycket ass.

Storyn lite kort: Ett virus har förvandlat jorden till öken och människorna till zombies. Alice (Jovovich) är immun och eftersökt av Umbrella Corporation som skapade både viruset och henne. Hon slår sig ihop med en handfull överlevare som skall till Alaska, där det kanske finns en fristad.


Jag ska inte bli så långrandig, låt mig istället sammanfatta det som är bra med filmen:

• Sjukt bra effekter
• Milla Jovovich är het
  
• Lasernätet som slicar människor är tillbaka (har ni sett tidigare filmer vet ni vad jag menar)
• "Slutbossen" är grym!
• Milla är het som få
• Lasernätet
  
• Apokalypsfeeling á la Fallout eller Mad Max råder i miljöerna. I like!
• Actionscener som är hur bra gjorda som helst.
• Lasernätet
  

Det finns egentligen bara ett ord att säga om Extinction: Core! Missa inte den här rackarn.

V for Vendetta är en actionfilm baserad på en serietidning i DC comics-universumet. Som vanligt är jag helt kass på deras serier och hade inte den blekaste om detta förrän filmen kom ut för två år sedan. I princip är det bara Stålmannen och Lobo som jag känner till från det universumet (och säkert någon mer som jag inte vet är därifrån).

Anyhow. Storyn revolverar i stort runt en brud vid namn Evey Hammond och hennes roll i överkastandet av den totalitära regering som styr ett futuristiskt Storbritannien. Hon räddas av en lirare iklädd en Guy Fawkes mask som kallar sig själv "V" (ni vet vem det är vid det här laget). Evey blir smått fäst vid denna V, och till slut bestämmer sig för att hjälpa honom störta regeringen.


Och ja vad ska man säga... har man svårt för engelska så ska man nog inte se den otextad. Och ser man den textad så se till att ha det på det språk man känner sig mest bekant med. Jag anser mig själv ha ganska bra koll på engelska, men när herr V-med-masken börjar jiddra sin retorik så är ungefär vartannat ord nytt för mig. Dessutom, roligt nog, börjar nästan alla ord på V. Se själva här:

"Voilà! In view, a humble vaudevillian veteran, cast vicariously as both victim and villain by the vicissitudes of Fate. This visage, no mere veneer of vanity, is a vestige of the vox populi, now vacant, vanished. However, this valorous visitation of a by-gone vexation, stands vivified and has vowed to vanquish these venal and virulent vermin van-guarding vice and vouchsafing the violently vicious and voracious violation of volition.Voilà! In view, a humble vaudevillian veteran, cast vicariously as both victim and villain by the vicissitudes of Fate. This visage, no mere veneer of vanity, is a vestige of the vox populi, now vacant, vanished. However, this valorous visitation of a by-gone vexation, stands vivified and has vowed to vanquish these venal and virulent vermin van-guarding vice and vouchsafing the violently vicious and voracious violation of volition."

You get the point. Som tur är så håller han inte på riktigt så illa genom hela filmen.

Som actionfilm är V for Vendetta ganska okej. Men det den ger mest är en reflektion över totalitarism och förtryck från regeringen, samt faran med att inte låta det fria ordet vara fritt. Som herr V säger någon gång under filmen:

"People should not be afraid of their governments. Governments should be afraid of their people."

Kunde inte ha sagt det bättre själv. Nåja, man ska väl inte läsa in för mycket i det hela och ge filmen ett större djup än vad den siktat på - det är trots allt i grund och botten en superhjälte-actionrulle. Som tidigare nämnt än den okej på den biten. Vissa fightscener är väl godkänt genomförda, men den håller inte alls det mått som man väntar sig av en film från 2005. Och då talar jag om de viktiga sakerna som gore och asskicking. Blodsplattereffekterna är pinsamt dåligt gjorda. Jag undrar varför de inte lade mer krut på dem? Om du ser slutscenen där han fightas massa gunwielding policemen och slicar upp dem en efter en så förstår du nog vad jag menar.


Det finns ett par logiska luckor i filmen (som explosionen av lägret - det förklaras aldrig. Men tydligen så förklaras den i serietidningen, som jag inte har läst), men de stör inte nämnvärt. V for Vendetta fungerar som film och får godkänt av mig, men den är inte alls så bra som hypen gjorde gällande. Den levde inte upp till mina förväntningar. Tyvärr.

Nacho Libre är en ganska ointressant film. Jack Black spelar huvudrollen (Nacho), vilket brukar båda för ett par goda skratt och ett par minuters underhållning. Den här gången lyckades det inte riktigt tyckte jag. Jack Black spelar en munk (or something) i Mexico som letar efter ett större syfte med sitt liv. Han blir trakasserad av sitt broderskap för att han är värdelös. Klostret som de bor i är även ett härbärge för föräldralösa barn, som Nacho har ett nära samband med. Han har dock alltid haft drömmar om att bli en wrestlingstjärna. Så en dag kommer en nunna till klostret (som för övrigt är förbannat het!), och Nacho blir såklart kär i henne. Han försöker med sin wrestlingkarriär i smyg, tillsammans med sin kumpan Esqueleto. Det är mycket som står på spel; dels hans kärlek till nunnan, dels hans karriär som wrestlare, dels de föräldralösa barnen han vill ta hand om.

Nacho Libre var inte så rolig som jag trodde. Det hände lite för lite i den också. Självklart får vi humor á la Jack Black (som oftast brukar gå hem hos mig), men inte den här gången. Det gick inte ända vägen hem. Filmen är inte riktigt dålig, men det är inte en av de bättre filmer han har gjort. Jag hade väntat mig något bätre. Så är den sevärd? Mnja. Ha inte för höga förväntningar. Tror dock att man uppskattar den mer om man är hög.

Det här är en grindhouse-rulle. Alltså en independent-grejja gjort i B-filmsstil. Med andra ord är det alltså by definition jävligt bra.

Så vad handlar den om? Filmen utspelar sig under andra världskriget. Alliansen drar fram, och det får Hitler att släppa loss sina hemliga vapen; vapen som världen aldrig har skådat tidigare. Vi får följa ett gäng amerikaner, bland annat löjtnant John Schmidt. Han möter Hitles vapen ansikte-mot-ansikte (ja, du har nog gissat att vapnena jag pratar om inte är några mekaniska saker). Några andra krigsveteranjönsar joinar teamet för att hitta mer info om de hemliga vapnen Hitler har. Tillsammans måste de stoppa herr Adolfs framfart innan det är för sent...

Det är en typisk grindhouserulle, och eftersom dessa filmer är enligt definition superbra, så är den här också bra. Kanske inte den bästa i sin klass, men helt klart värd att se. Ge den en chans. Trots dåliga skådisar, avsaknad av inlevelse och ingen stor effektbudget att tala om så var den ändå underhållande. Om den gav mig speciellt mycket? Nej, men jag kunde döda 1,5 h på hotellrummet när det inte fanns något annat att göra. Där passade den utmärkt.

Se den!

(Del 8 i serien). Som jag implicerade i förra recensionen; hon mördade inte Myers (såklart). Det visade sig vara nån annan snubbe med samma mask. Varför killen inte sa något och lät sig bli mördad var ett mysterium för mig i början. Men det visade sig att hans strupe visst hade blivit krossad av Myers. Jahaaaa, vilket sammanträffande! Behaglig efterkonstruktion? Yes sir. Stupid ass, trovärdighet noll komma noll noll. De borde ha avstått från att göra en uppföljare. Faktiskt. Men det var väl för mycket av en kassako för att låta bli.

Myers kan man i den här filmen nästan se som en bikaraktär. Och då menar jag inte att han börjat antasta män, utan att han inte har lika stort fokus. Han är mördaren men handlingen cirkulerar inte kring honom. Det är den gamla vanliga storyn; ungdomar i ett hus som blir mördade en efter en. Den här gången råkar det bara vara Myers. Ungefär så känns det och exakt så är det.

Alla i huset tror det är specialeffekter och ett spel och bla bla bla, ingen dör på riktigt etc, medan det endast är en kille som fattar att det är allvar - såklart tror ingen på honom. Så ja, de får skylla sig själva för att de är ett gäng korkade jävla teens!

Det som skiljer den här från föregångarna är att det är lite mer humor. Om det passar? Nej. Finns det då något som är bra med filmen? Ja, och det stavas Tyra Banks. För hon är het som fan. Och en sak till: När Busta Rhymes grillar Michael Myers balls med typ 10 000 volt likström vilket gör att Myers börjar brinna. Och herr Rhymes skriker "Burn" nånting. Varför börjar jag då helt osökt börja tänka på hans grymma spår "Fire it up?" Anyways, det är helt osammanhängande men ändå lite kul. Ärligt talat; Resurrection är ganska kass även om den innehåller mest blod utav alla Halloween-filmer hittils. Du överlever utan den.

Free Jimmy är en norsk, lite...annorlunda film. Det är en animerad film som handlar om en junkie till elefant (Jimmy) som har fått en stor last heroin inopererad i röven, och nu befinner sig på en rysk kringresande cirkus. Därtill har vi ett gäng djuraktivister med mindre antal hjärnceller än en nedknarkad och nedsupen Boris Jeltsin någonsin kan ha haft i besittning. Och så har vi en snubbe som hamnat i onåd med Lapplandsmaffian (ja, du läste rätt) - och nu behöver han komma åt heroinet i elefanten innan lapplandsmaffian lägger vantarna på den värdefulla substansen.

Det är inte slut där. Vi har även ett gäng jägare som ska ut och skjuta älg, som blir inblandade i hela den här röran. Filmen är annorlunda, och den är verkligen inte anpassad för barn (värt att påpeka med tanke på att den är animerad). Fast jag tycker i och för sig att du bör visa filmen för dina ungar så de lär sig hur det fungerar ute på gatan. Anyways, sjuk humor och galna upptåg gör det här till en underhållande rulle. Jag tänker inte berätta så mycket mer, utan lita på mitt ord istället och se den! Den skulle dock nog göra sig ännu bättre om man själv hade intagit något sinnesförändrande innan man tryckte på play. Värd att se tillsammans med dina stenhöga kompisar!

(Del 7 i serien). Vi kommer ihåg från de första delarna att Michael Myers mördade sin syter Judith 1963. Sedan, 1978, försökte han mörda sin andra syster, Laurie Strode (spelad av Jamie Lee Curtis). Men han var ganska kass och lyckades bara döda alla hennes vänner. Laurie själv kom undan. Ett par år senare fejkade hon sin död (som vi alla brukar göra lite då och då) så att Myers skulle tro att hon var död.

Spola fram tiden 20 år till 1998 (eller om vi ska vara petiga; spola tillbaka tiden 10 år från där vi är idag). Michael har återvänt, såklart, och hittar henne på en privatskola där hon är nån typ av lärare eller liknande. Hon har även en son nu som pluggar där. Snubben heter John och spelas av Josh Hartnett. Det dröjer dock inte längre förrän hon inser att Michael är tillbaka och är ute efter hennes liv...

Tjaa...vad ska man säga egentligen? Den här rullen är inte riktigt lik de andra, i och med att den mer är upplagd som en teen horror movie á la I know what you did last summer, Scream eller mostvarande. Det tar bort udden lite från det hela och gör att den inte känns lika häftig. Dock ska påpekas att gore-scenerna är väldigt bra här. Min teori från [förra recensionen] ang. exponentiellt ökande gore håller fortfarande.


Den är, av självklara orsaker, i mycket bättre kvalitet än de tidigare filmerna vad gäller effekter, kameraarbete, och så vidare. Innehållet dock är jag inte speciellt imponerad av. Den utmärker sig inte på något sätt, utan är ganska förutsägbar som uppföljare. För att bespara dig mödan kan jag redan här avslöja att Laurie slår huvudet av Michael Myers i slutet där han ligger fastspärrad under en bil. Mhm, tänker du nu - den sista filmen i serien? Just det, glöm det. Det finns en till. Hur det går ihop? Det återstår att se när jag och mina homeboys huggt in i den sista delen.

Du kan skippa den här utan att få dåligt samvete, men det skadar heller inte at se den. Så dålig var den inte. Medioker är ett bra ord som passar del 7 i Halloween-serien.

Fast jag har i och för sig ett förslag som kan göra filmen lite roligare. Spela ett drickaspel! Varje gång något av detta händer så ska ni ta en shot:

1. Michael Myers smyger förbi någon utan att bli sedd
2. Ronny snackar om ditt skrivande
3. Lauri eller Keri blir skrämda
4. En pumpa dyker upp i bild
5. Någon säger "Yosemite"
6. Grinden till skolan öppnas eller stängs

Och vill du verkligen bli full så ska du dricka varje gång som:

7. Någon blir mördad eller fysiskt skadad.

Lycka till!

Den femte delen i Halloween-serien är en fortsättning på [fyran]. Halloween år 1989 (ett år efter att fyran utspelade sig) närmar sig, och vi får återigen följa Jamie. Hon är nu på ett barnsjukhus i Haddonfield, efter att ha attackerat och mördat sin styvmor (under influenserna av Michael Myers, såklart). Läkaren som har hand om henne är, givetvis, Dr. Loomis återigen. Styvsystern Rachel hjälper dock till så gott hon kan, samt styvsysterns vän Tina (båda dör senare i filmen. Yeeey!)

Skitungen Jamie har någon typ av mental koppling till sin morbror Michael Myers, och Myers tar återigen upp jakten på henne. Loomis, Jamie och hela poliskåren (som är inkompetent) sätter efter för att stoppa Myers - men hur ska man döda en sån lirare?

Femman är egentligen bara mer av samma som man fått i tidigare filmer. Jamie drömmer mardrömmar. Michael Myers återuppstår och börjar mörda igen. Dr. Loomis jagar honom. Känns det igen? Ja, det kallas Halloween 4. Dock så tyckte jag nog att femman är strået vassare, om man bortser från just grejen att det är i princip en karbonkopia på fyran. Det beror på två saker tror jag. Dels så har de lyckats göra så man känner lite mer sympati och empati med karaktärerna i filmen till skillnad från föregångarna, dels så börjar Myers äntligen mörda tonåringar medan de har sex (precis som herr Jason i Friday 13th). Här blir en snubbe mördad genom att bli penetrerad genom ryggen och ut från bröstkorgen av en högaffel. Coolt som fan! Tjejen han besudlar börjar fightas emot och försöker mörda Michael Myers, men hon blir stabbad i ansiktet istället. Rätt åt henne.


Återigen så är slutet bra. Den här gången upplagt perfekt för en uppföljare också, givetvis.

(Sjätte delen i serien). Det är 6 år efter att herr Myers flydde från polisstationen och Jamie tillfångatogs. Filmen inleds med att vi får se Jamie föda en skitunge som tas från henne av män klädda i konstiga kappor. Någon form av kult är det som de tillhör. Dock så lyckas Jamie fly med sin nyfödda bäbis och kontaktar Dr. Loomis (Jesus Christ, dör aldrig den här gubben?) genom att ringa in till en radioshow där de talar om Michael Myers. Tommy Doyle, det lokala (unga) freaket hör detta på radion och beger sig till stället där Jamie har gömt bäbisen, allt för att rädda skitungen från att dödas av Michael. Och ja, såklart är Michael i mördarspåren igen och börjar ge sig efter folket som bor i hans gamla hus. Tommy Doyle och Kara Strode (en av de som bor i Myers gamla hus) börjar således samarbeta för att få ett stopp på honom och kulten som gett honom skydd.

Nåväl. Det är bara en sak som är viktigt i sådana här filmer, och det är hur mycket gore som finns. Och här, i del nummer 6, så är det smaskigare än i någon av de tidigare delarna. Jag ser en tydlig trend. Ju senare filmerna är producerade, desto mer gore innehåller de. Efter lite statistiska beräkningar och analyser så kan jag konstatera att andelen gore i filmerna ökar exponentiellt med versionsnumret. Denna, version 6.0, är den blodigaste utav de alla. Det är egentligen det enda ni behöver veta. Så se den om ni inte redan gjort det.

Om de lyckades stoppa Myers? Take a wild guess....