Satt nyss och lyssnade på en morgonintervju med Maria Borelius. Hon blev självklart inte frågad ett skit om sin politik hon tänker bedriva som minister eller någonting. Det enda det handlade om var om hur hon för 16 år sedan anställt en barnflicka svart. Och det tjatades, det maldes, och det drillades hela jävla tiden om "hur tänker du då?" "du säger så, hur menar du då?". Även fast Borelius gett svar på frågan typ trehundra gånger under intervjun: "Jag gjorde ett misstag, och jag ångrar det idag. Det är inget jag skulle göra om. Man ska följa lagen, och jag gjorde fel.".

Din dumma, jävla, feta, blonda kossa till reporter. Hur många gånger ska man behöva säga till dig samma sak innan du fattar att du fått svar på frågan? Ibland undrar jag om reportrar har köpt sitt intellekt på postorder och fått det levererat med grova skador. Ungefär som när man beställer en bok och får en tegelsten levererad.

Sedan har vi två jävla hobby-reportrar från Aftonbladet som sitter i soffan och kritiserar Borelius och den nya kulturministern om exakt samma saker. Den ena av reportrarna ser ut som en gris i ansiktet och har en röst som en kastrerad höna, den andra är bara jobbig och gnäller. Herrejävlar, jag trodde SVT skulle leverera kvalitet och lämna skvallertalen till Extra eller Se&Hör. Men icke. Skärpning, för helvete!

Och nu ska jag dra till skolan. Ciao!