Clerks (1994)
Clerks är en gammal old-school-film som jag har varit på väg att se länge utan att egentligen komma till skott. Kevin Smith är det som står bakom den här rullen, och den erbjuder en hel flora av klockrena karaktärer, där Jay och Silent Bob är de två bästa.
Filmen har en otroligt tunn handling, men tack vare de originella karaktärerna så lyckas Smith leverera ändå. Det går inte att ogilla filmen riktigt, trots att den saknar den gyllene trion (blod, zombies och nakna tjejer) och att den är filmad i svart-vitt. Det är som sagt karaktärerna och dialogerna som gör filmen. Den har sina ljusa stunder som förgyller hela filmen.
Vad den handlar om? Clerks, såklart. En kille som jobbar som kioskbiträde tillsammans med en annan kille som också jobbar som kioskbiträde. Och så har de deras kompisar och exflickvänner som hälsar på. Typ. Den ena av dem luktar skokräm. Och de stänger butiken mitt på dagen för att spela hockey på taket. Det är precis vad filmen handlar om. Den innehåller inget av det jag brukar efterlysa, vilket gör att den inte är så hemskt bra som man kanske hade önskat. Den hade varit grymt bättre om det hade kommit ett gäng köttätande zombies som de var tvungna att slåss mot med hjälp av... jag vet inte, kanske ett avsågat hagelgevär de gömt under disken.
Men, eftersom det är en kultrulle så måste man se den, oavsett om man tycker den är bra eller inte. Det går inte att ha växt upp på nittiotalet och inte ha sett den. En tvåa har nyligen kommit som har gjort succé. Måste se den någon gång också. Bara för att, liksom.
Filmen har en otroligt tunn handling, men tack vare de originella karaktärerna så lyckas Smith leverera ändå. Det går inte att ogilla filmen riktigt, trots att den saknar den gyllene trion (blod, zombies och nakna tjejer) och att den är filmad i svart-vitt. Det är som sagt karaktärerna och dialogerna som gör filmen. Den har sina ljusa stunder som förgyller hela filmen.
Vad den handlar om? Clerks, såklart. En kille som jobbar som kioskbiträde tillsammans med en annan kille som också jobbar som kioskbiträde. Och så har de deras kompisar och exflickvänner som hälsar på. Typ. Den ena av dem luktar skokräm. Och de stänger butiken mitt på dagen för att spela hockey på taket. Det är precis vad filmen handlar om. Den innehåller inget av det jag brukar efterlysa, vilket gör att den inte är så hemskt bra som man kanske hade önskat. Den hade varit grymt bättre om det hade kommit ett gäng köttätande zombies som de var tvungna att slåss mot med hjälp av... jag vet inte, kanske ett avsågat hagelgevär de gömt under disken.
Men, eftersom det är en kultrulle så måste man se den, oavsett om man tycker den är bra eller inte. Det går inte att ha växt upp på nittiotalet och inte ha sett den. En tvåa har nyligen kommit som har gjort succé. Måste se den någon gång också. Bara för att, liksom.
Dante, vår huvudperson.
Ska man se den? Ja. Är den bra? Nej. Så varför ska man se den då? För att du ska det. Jag tror det hjälper om man puff puff some of the dutch stuff när man ser den - då tror jag den blir otroligt underhållande. Eller tror och tror - jag kan garantera att den blir det.
Ska man se den? Ja. Är den bra? Nej. Så varför ska man se den då? För att du ska det. Jag tror det hjälper om man puff puff some of the dutch stuff när man ser den - då tror jag den blir otroligt underhållande. Eller tror och tror - jag kan garantera att den blir det.