Crying Freeman handlar om en kickass japansk lönnmördare som är grymmare än grim reaper själv på att skövla offer. Han arbetar för något kinesiskt syndikat och nu är han i USA för att hitta lite fler offer. Eller något sådant. Vem bryr sig egentligen? Ge mig lite svärdfighting och shootouts så blir jag nöjd.

Såklart så ska han bli kär i nån amerikansk brud som gör att han flyr får sina homeboys (som vill att han ska döda henne istället - eftersom hon var ögonvittne till ett par av hans mord). Det är synd att han tabbar sig så mycket genom att låta känslor spela in. Det hade varit så himla mycket häftigare om han fortsatt vara en iskall mördare filmen igenom och inte så full av känslomässigt dravel som bara sätter honom i klistret.

Filmen är regisserad av Christophe Gans, mannen som gjorde Silent Hill. Mannen kan ju göra film, det är en sak som är säker. Många scener avslutas på ett riktigt schysst sätt, och övergången från scen till scen är mästerligt gjorda. Även när han målar upp scener och presenterar landskap med mera så är detta gjort på ett väldigt skickligt och konstnärligt sätt. Man tänker inte på det direkt, men när man blir uppmärksammar det så ser man hur mycket det kan göra egentligen.

Lite för mycket sånt här dravel får man i filmen. Men den är ändå, trots detta, helt okej.

Angående vår superhäftiga ice cold killer då - det första han säger i filmen är "My name... is Yo". Det är ett ganska kul namn. Tänk på hur han måste bli tilltalad av sina homeboys: "Yo, What's up Yo?". Eller vilka problem han säkert har när han är på stan och folk skriker "Yo!". Han måste ju vända sig om varenda gång. Typsikt obra namn, fast ganska coolt.

Filmen baseras på en manga, som även har blivit anime. Har försökt få tag på animen för att kunna jämföra filmen med serien (den består av 5 avsnitt om jag inte minns fel) men utan framgång.

Då var det väl dags att ta fram den vanliga checklistan:

• Naket: Check
• Sex: Check
• Sprit: Check
• Våld: Check
• Blod: Check
• Svärd: Check
• Pistoler: Check
• Schyssta våldsscener: Check
• Grymma japaner: Check
• En hel drös med män klädda i svarta kostymer som alla blir dödade hur lätt som helst: Check

Sedär. Den klarade listan galant. Vilket betyder att det är en film värd att se. Om inte annat så ska man se den för den jääävligt coola svärdfightscenen i slutet. Den ägde. Inte alls lika häftig som den i Equilibrium, men ändå jäkligt bra.


Crying Freeman blir lite för emotionell ibland. Den tangerar på gränsen där över vad som är acceptabelt. Men till syvene och sist så håller den ändå måttet, tack vare actionscenerna den bjuder på. Se den.