What a piece of crap. Jag och en kompis tog oss tid att se den här häromdagen, och den bjöd på så mycket skit att man undrar hur pass fulla de var egentligen när de skrev manuset. Det var precis samma sak som i ettan, i princip. Jag kom bara ihåg den fula zombiejäveln som tjatade om sina brains hela tiden och den knäppa musik. Richard påminde mig dock om det mesta, och vi kunde konstatera att det var inte mycket nytt under solen.

Det var till viss del samma skådespelare återanvända, fast som andra karaktärer. Lika corny musik, lika taskiga dialoger (om inte värre) och musiken var bara horribel. Lägg till på detta inte alls speciellt flashiga gore-effekter och väldigt lite naket, så har du en ganska kass film.

Den erbjuder dock en del humor och väldigt, väldigt mycket homage till den första filmen. Lite för mycket ibland, så det blev löjligt. Jag vet precis hur manusförfattarna till filmen tänkte. De satt och rökte holk någonstans på amerikanska västkusten och sade något i stil med:

- Heeeey dude, do you remember the shit we did three years ago?
- Yeah, bro, that zombie shit!
- Yeah! Let's do that shit again.
- But what kind of story should we make?
- Umm, err....let's do the same shit again. And hey, why not take the same assholes as actors!
- You're a fucking genius, dude!

Och tänk, de gjorde det faktiskt också sen. Dessutom lade de till en elektrifierad Michael Jackson-zombie med i slutet. Se bilden längre ned. Det var väl lite häftigt. Förutom det var det mest gap och skrik från de uruselt dåliga skådespelarna och urkorkat beteende hos de flesta.


Förutom den lilla ungen som hade huvudrollen. Han var ganska känslokall och cool. Creds till honom. Han måste förresten vara son till Steve Irwin, han var otroligt lik den där galningen!

En film kan vara dålig på ett bra sätt, som Wild Zero. Och så kan den vara dålig på ett dåligt sätt, så den bara blir jobbig att se. Som den här filmen. Det finns ytterligare 4 filmer i serien (första plus 3 efterföljare till den här) som jag ska ta mig en titt på någon gång snart. Återkommer med omdöme om dem, för det måste ta mig fan vara omöjligt att toppa den här kalkonen.


Slutligen, det enda filmen gav var lite humor och väldigt stor koppling till första filmen. Inte så mycket mer. Jag kan verkligen inte rekmmendera den. Om du inte är hög när du ser den, det är nog ett krav för att uppskatta den. Håll till godo med bilderna nedan.

Nu är det dags att välja kurser till vårterminen, och jag vet inte riktigt vad jag ska välja att läsa. För att få kvittera ut min profil måste jag läsa ytterligare 9 profilpoäng, så jag kommer upp i 25 totalt. Men nu när jag tittat på utbudet så verkar det bara som om jag kommer få ihop 8 poäng. Varför jag måste läsa 3 poäng extra, för det är det enda alternativet som återstår. Om jag inte vill läsa massa crappy kurser som är hur tråkiga som helst.

Har lagt upp en preliminär plan på vilka kurser jag tänker läsa, och läser jag alla dessa kommer jag sluta på 21.5 poäng för hela terminen. Det är 1.5 poäng mer än vad jag borde läsa, men det finns inte så mycket att göra. Ganska bra fördelning perioderna emellan (VT1 vs. VT2) poängmässigt sett, så blir väl förhoppningsvis jämn arbetsbelastning. Dessutom är det endast två kurser som krockar med varandra! Kan bli bra det här.

Fast som sagt, jag har inte bestämt mig fullt ut än. Får se om det blir de här eller inte. Men de verkar ganska spännande i alla fall. Har dock tappat min koncentrationsförmåga någonstans. Borde sitta och plugga nu men istället sitter jag och skriver den här skiten. Kan ha något att göra med att Datornätskursen är förbannat krånglig och implicit tråkig.

Har nu installerat en räknare på bloggen också, så jag kan hålla koll på hur många som faktiskt är inne och läser. Har länge velat haft en sådan utan att hitta någon vettig - nu fick jag den.

Fick nyss ett... informativt samtal från Erika. Det var kanske inte riktigt vad jag hade väntat mig (eller hade jag det?). Men men, lite komiskt var det faktiskt.

Hursomhelst, dags att bege sig till seminariet för presentationen av vår arkitekturspecifikation. Kommer ha fullt upp denna vecka! Filmkväll tonight med trevligt sällskap, bortbjuden imorgon, affischering på torsdag kväll, inflyttningsfest på fredag (shit, måste hitta inflyttningspresent! Kom med tips!), styrelsesittning på lördag och vara paj på söndagen. Kommer inte vara människa efter den här veckan.

En som jag hoppas kommer fortsätta vara människa efter helgen är min morfar. Idag lades han in på lasarettet och imorgon ska han opereras. Operationen kommer ta 6 timmar. Om Gud vill så kommer han klara det. Jag hoppas han klarar det. Han måste klara det. Det finns inget alternativ. Mina tankar är med dig, morfar. Den bästa morfar som världen någonsin har skådat.

Domine Deus Omnipotens in Cuius Manu Omnis Victoria Consistit

Filmen är baserad på en novell av H.P Lovecraft. Det bådade gott, antog jag. Och eftersom den är bland de där filmerna som man "ska" se, så tänkte jag - what the hell, vi ger den en chans. Jag är ganska glad att jag gjorde det. Den var helt okej.

Filmens handling cirkulerar kring ett gäng läkarstudenter. Det börjar en ny helskum student på skolan de läser på, som är väldigt...originell. Han vill fortsätta med sina experiment om re-animation, det vill säga väcka upp de döda till liv igen.

Han lyckas, men de levande döda beter sig inte så trevligt som han kanske hade hoppats på. Självklart spårar det ur och det blir kaos, mord, gore, och fighter. Ganska förutsägbart med andra ord (sedan när har experiment med de döda lett till något gott?) Killen kan liksom inte ha sett Jurtjyrkogården. Filmen har sina halvspännande moment, smådåliga skådespelare och taskig b-skräckismusik.

Det den däremot överraskar i är otroligt välgjorda gorescener. Det blir lite väl saftigt ibland kan man tycka, men den levererar åtminstone. Det är mer än vad man kan säga om andra skitfilmer som producerades i samma era. Även en hel del naket bjuds det på, mer än vad man sett tidigare. Inte för att det kanske ger en speciellt mycket, men hey - nakna tjejer har alltid och kommer alltid att sälja filmer.

Det finns vissa delar i filmen som är ruskigt underhållande. Som i slutet. Att se en kropp bära runt på sitt eget huvud och försöka sätta det på plats igen är entertainment. På riktigt.

Det finns egentligen inte så mycket att skriva om filmen. Jag har inte läst boken, så kan inte jämföra med den. Det är en elt klart godkänd film, utan att överraska speciellt mycket. Den levererar det man vill ha, varken mer eller mindre.


Speltiden är lagom lång, ca 1.5 timmar. Så se den, om du inte ställer för stora krav på djup eller story utan endast vill ha en schysst underhållande b-rulle.

Hittade den här prylen. Köp den till mig och du kommer vara min favorit för evigt. På riktigt.

Okej, det här är kanske världens bästa b-skräckis. Någonsin. Jag lovar dig. Det är ett klockrent mästerverk. Wild Zero visar ännu en gång att japaner kickar ass på allt de gör. Vi vet att de kan göra riktigt skrämmande skräckisar, som Ringu, The Grudge med flera. Men nu vet jag även att de kan göra kickass b-zombie-filmer (som bio-zombie jag recenserade för ett tag sedan här).

Storyn är ganska sjuk. Det kraschlandar en meteorit någonstans i Japan som tydligen har någon koppling till en invaderande styrka av utomjordingar som kommer i fräna guldfärgade flygande tefat. Sedan börjar zombies komma och de smittar såklart de som kommer i närheten av dem - de som de inte redan äter upp, såklart.


Jag förstod aldrig kopplingen mellan zombiesen och utomjordingarna - men vem bryr sig, den här filmen är Rock & Roll! Ja, du läste rätt. Rock & Roll. För det är den kärnan hela skiten bygger på. Det är ett band och en wannabe-rockstar (ej tillhörande bandet) som spelar huvudrollen. Bandet har såklart några typer av övernaturliga förmågor och kommer till undsättning för att kicka lite zombie-ass. Bandet finns för övrigt på riktigt och är tydligen hyfsat stora i Japan. Tänk dig ungefär Blink 182 goes moviemaking.


Det finns inte ord nog att beskriva hur bra den här filmen är. Den har allt. Den har jäkligt häftiga gore-scener, den har nakna tjejer, den har zombies, den har kroppar som lemlästas, den har humor, den har action, den har blod - den har allt man kan vilja ha.

Se bara på filmens tagline: "Trash and chaossss!!!!!". Det säger allt. Filmen har fullt tempo hela tiden, med väldigt originella karaktärer. Och Japanernas vilja att vara amerikanska och vara stor del av punkkulturen gör det hela ännu roligare.

Det finns inget dåligt med den här filmen, så länge man tar det för vad det är. Något djup kan du ju se dig i skogen efter. Det finns inte. Men det är inte det man vill ha heller. Man vill ha ett par riktigt jävla coola grabbar i skinnställ som är hardcore och kickar zombie-ass med stil samtidigt som de härjar om sin Rock&Roll hela tiden. Underbart.

Musiken som de faktiskt spelar sedan håller väl ingen högre klass, liknar mest trash som faktiskt är riktigt trash i mina öron. Men man kan ju inte få allt. Vi får en grym rulle i alla fall med köttätande zombies och motorcyklar som sprutar eld ur avgasröret och ett helt lass med skitcoola vapen och originella karaktärer.


Det här är ett måste-se. Om jag skulle ranka de top tio b-skräckisar som någonsin har producerats skulle den här absolut hamna i toppen. Utan tvekan. Se den här, den här rullen får ni inte missa.

Alice, sweet Alice. Var ska man börja egentligen? Det var en ganska kass film. Men jag hade väl inte väntat mig så mycket egentligen. Handlar om en avundsjuk syster som börjar mörda lite folk och spelar på sin 'oskyldighet' för att ingen ska misstänka henne. Filmen håller samma klass som de flesta b-skräckisar gjorde under 70-talet: ganska crappy våldsscener, inte så mycket gore, väldigt lite naket och inga zombies över huvud taget. Det är så man kan sammanfatta filmen. Barnamördare i ordets rätta bemärkelse. Det är ett barn. Som är en mördare.

Lite kul kuriosa: Paula Sheppard, som spelar barnet Alice (12 år gammal i filmen) var egentligen 19 år gammal då filmen spelades in. Jag vet, så jävla spännande är det kanske inte att veta det. Men ärligt talat, det finns inget häftigt att säga om den här skitfilmen. Det var slösade minuter av mitt liv. Filmen blir dessutom helskum mot slutet då det visar sig att någon annan mördar folk också, iklädd i samma mask och regnrock som Alice. Man får aldrig någon kläm på vad som händer egentligen. Det kan i och för sig bero på att jag var ganska ointresserad av hur den slutade med tanke på att hela filmen var skit. Det kändes mer givande att stirra in i en vägg och räkna upp primtal än att se det här misslyckandet. Faktiskt.


Annars finns inte så mycket mer att säga om den här skiten. Dåliga skådespelare (förutom Sheppard), dålig musik, dåligt med gore, inget naket, crappy dialoger och inget spännande över huvud taget. Spara dig en massa besvär och undvik att se den här skiten. Se hellre Fearless eller Silent Hill eller Wild Zero. Som kommer recenseras härnäst.

(En del undrar hur jag har tid att se film när jag alltid är så upptagen. Svaret är enkelt: Jag har inte tid).

Jag överlevde resan, trots mycket om och men. Det hela började lagom bra. Jag hade stressat hem från skolan som en tok för att hinna till avresan som skulle gå klockan 14 på fredagseftermiddagen. Självklart var min far sen. As usual. Så vi kom inte iväg förrän ca 15.30 istället. Och då skulle vi försöka blåsa ner till Göteborg på 3 timmar. Vilket vi i och för sig klarade, utan några större problem.

Däremot fick vi lite problem att hitta när vi kom fram. Det var ju vägarbeten och gud vet vad som gjorde att man inte kunde ta sig fram där det var tänkt att man skulle ta sig fram. En halvtimme sen i alla fall anländer vi till hotellet och checkar in. Ganska så fint hotell. Inte så stort och lyxigt, men på en lagom nivå sådär. Vi betalade ju inget för det, så who gives a fuck egentligen? Plus att frukosten var bra.

Hursomhelst, vi gav oss ut på jakt efter en restaurang - jag, far och resten av arbetsutskottet. Vi började med att undersöka en libanesisk restaurang, men det var fullsatt. Allt på avenyn var fullsatt. Det verkade som om vi inte skulle hitta någonstans att käka förutom McDonalds. Till slut hittade vi en restaurang vid namn "Svarta oliver" eller nåt sånt. Fullsatt där med, men vi hade tur och fick plats ganska snart. Hyfsat god mat. Har ätit bättre, men har även ätit sämre.

Efter restaurangen var det dags att åka ut till Hammarkullen. Ja, du läste rätt. Och gissa om jag kände mig hemma! Det var ju precis som Hageby! Underbart. Där stötte vi på ett par tjejer som bjöds in till föreningslokalen för att diskutera verksamheten och värvning. De var väldigt intresserade, otroligt nog. Och såg ganska bra ut. Två av dem, i alla fall.

Vid ett-tiden på natten bar det av tillbaka till hotellet, och morgonen efter hölls själva mötet med arbetsutskottet där jag presenterade mitt förslag till hemsida och forum. Det verkade gå hem - kändes riktigt bra. Tyvärr så visade det sig att jag även kommer vara tvungen att presentera förslaget för hela styrelsen i Stockholm om ett par veckor. Därav kändes resan aningen onödig...men vadå, jag fick ju gratis boende, gratis mat och gratis sprit - så jag klagar absolut inte.

Kom hem lördagskvällen runt 21-22 någonting, aningen senare än vad jag hade tänkt mig. Söndagen spenderades i skolan en sisådär 12 timmar för att arbeta fram ett förslag till lösning på laboration som ändå slängdes sedan. Helt värdelöst. Det var bortkastad tid.

Såg Silent Hill igen igår. Ett kärt återseende av en av världens bästa filmer. Har du inte sett den än så se den. Det underlättar kanske en del om man gillar spelen (det underlättar ganska mycket. Du kommer nog tycka den är ganska kass annars), men det är en film man inte får missa.

Den här veckan kommer bli hård. Den började jobbigt och fortsätter att vara jobbig. Men den har sina ljusa stunder också. Antagligen får jag väldigt trevligt sällskap imorgon kväll, och torsdag är det utflyttningsfest hos Jonas. Fredagen bjuder på öl och bowling i samband med skiftet av den gamla styrelsen. Resten av helgen kan bli en härlig resa över lördagen och söndagen, om nu allt klaffar. Det återstår att se.

Nu ska jag spela Okami. Gör det du med, det är ett ganska kul spel.

Egentligen undrar jag var tiden tar vägen. Dagarna går så fort. Man hinner ju inte med så mycket som man önskar att man gjorde.

Vad har hänt senaste tiden? Höll i ett 3-timmars-möte idag med styrelsen, tyckte vi lyckades diskutera igenom en hel del på den tiden. Det behövs ett par sådana här längre möten - lunchmötena blir alltid så genomstressade. Nu är datum för höstmötet spikat också - 15 november. Ska försöka förbereda mig ordentligt, så det flyter på smidigt.

Projektarbetet skrider på. Har fått arbeta om tidsplanen ganska rejält, men arbetet flyter på och det mesta verkar gå riktigt smidigt. Såg även idag att en utav labbarna i datornätskursen är struken - otroligt skönt! Lite mindre arbete att hinna med inför tenta-p. Alltid nåt.

Var hembjuden hos Jennie häromdagen och fick jättegod mat och dryck - tack för att jag fick komma, jag hade det skittrevligt. Det måste göras om! Egentligen så borde det bli ett stående moment i veckan.

Imorgon sticker jag ner till Göteborg för att presentera arbetet med fars organisations hemsida inför arbetsutskottet. Kommer stanna över till lördagen på ett hotell. Hoppas presentationen går bra. Ska titta igenom de sista detaljerna ikväll nu och förbereda så mycket som möjligt. Bara de blir nöjda med arbetet jag har lagt ned. Det skulle kännas riktigt tråkigt annars. Helt värdelöst, faktiskt.

På tal om tråkigheter, fick hem en faktura idag som jag inte skulle ha. Att Brafilm.com har mage att kräva 50 kronor av mig trots att jag avslutade mitt gratis prova-på-medlemskap ett par dagar innan prenumerationstiden tog slut tycker jag är absurdt. Ska ringa dem imorgon och fråga vad de håller på med egentligen. Någonting måste ha gått riktigt galet i deras register.

Sitter och tittar lite på Bullshit nu. Otroligt bra program. Har skrivit och rekommenderat det tidigar har jag för mig. Se till att se det, det är väldigt givande. Man kanske borde ta och undersöka möjligheterna med exjobb på lite olika företag också ganska snart. Det är ju inte allt för lång tid kvar tills det ska göras. Well well, får väl försöka ta tag i det någon gång snart.

Government big enough to supply everything you need is big enough to take everything you have... The course of history shows that as a government grows, liberty decreases.
- Thomas Jefferson

Grattis Sverige - äntligen slut på socialfascisternas terror!

Jag trodde inte det skulle hända, men så hände det. Äntligen. Herr Persson avgår till och med. Han som styrt och ställt med järnhanden och en pondus som är svår att slå även av självaste Yokozuna.

Det som känns extra bra är att socialdemokraternas valfusk inte lönade sig. De delade ut redan igenklistrade valkuvert med sina sedlar i utanför en vallokal här i staden. Nu är de polisanmälda för valfusk. Jag hoppas de blir fällda. Sådana fula metoder ska man inte använda. Speciellt i ett demokratiskt samhälle. Och om man har ordet "demokrat" i sitt partinamn utan prefixet "anti" eller liknande. Det är dock mycket värre än det valfusk jag upptäckte i vallokalen där jag jobbade. Där hade en socialdemokratisk ledamot kryssat för sig själv på en 10-20 kommunalvalsedlar (på baksidan, där hans namn stod). Lite väl fult, tycker jag. Folk tittar kanske inte på baksidan innan de lägger ner röstsedeln.

Just det, jag jobbade som röstmottagare igår. Vilket betyder att jag tog emot alla som skulle rösta och stannade kvar till alldeles för sent på natten (runt tolvsnåret) för att räkna röster. Och räkna om igen. Och igen. Kändes ibland som om vi aldrig skulle bli klara.

Resultatet då. Jag är väl inte så nöjd med hur det gick här i kommun (fortfarande vänsterblocket som har majoritet). Men det är av mindre betydelse. Det som betyder något är att det blev maktskifte. Det behövdes, socialdemokraterna har regerat alldeles för länge och blivit för bekväma vid makten. Det är dags att byta ut dem. Att samma parti sitter för länge i det högst beslutande organet är inte nyttigt för demokratin. Att det var just moderaterna som fick nöjet att byta ut de gamla socialfascisterna spelar mindre roll. Jag får hoppas att de kommer driva en lite mer liberal än konservativ politik bara. I och för sig har de mer och mer börjat likna socialdemokraterna light på senare - det är bara detaljer som skiljer partierna åt.

Om jag hade fått som jag velat så hade jag blivit statsminister. Då hade jag gjort en massa jäkla bra grejer. Som att införa Tommie-dagen (varför i helvete har inte jag någon namnsdag?) och sedan hade jag skrotat det demokratiska systemet och infört diktatur. Med mig som enväldig diktator. Och mina homeboys hade fått andra maktposter runtomkring mig. Vi hade blivit så jävla häftiga. Jag skulle kunna skriva en hel roman om vad jag skulle göra. Vänta lite, det har jag ju nästan gjort. Läs här.

Hursomhelst, det ska bli spännande att se hur alliansen (var tog Horde vägen? haha, gud så roligt Tommie - humorn är på topp! [om du inte förstår skämtet så kan du ju nöja dig med att konstatera att du faktiskt inte drabbats av Sveriges (världens?) nya folksjukdom]) kommer att sköta Sverige. Det kan ju inte bli sämre åtminstone. Nu vet jag knappt längre vad jag skriver. Jag hade något jättefyndigt avslut med det har jag slarvat bort.

Grattis än en gång, Sverige!

Filmen baseras på wushumästaren Huo Yuanjia (1868-1910). Filmen utspelar sig under slutet på 1800-talet och början på 1900-talet, en omställningens period i Kinas historia där landet hotas av inbördes oroligheter och utländsk invasion. Men egentligen, vem bryr sig så mycket om storyn? Varken jag eller regissören, uppenbarligen. Det fanns bara en anledning till att jag såg filmen: Jet Li. För man vet att det är jäkligt grymma fightingscener i de filmer han är med i. Det vet filmskaparna också. För det man matas med är grymma fightingscener. Hela tiden. Och sedan en liten gripande historia såklart, vid sidan om. Men det är aldrig det centrala. Inte i min värld.

Vad är det för historia då? Huo Yuanjia (Jet Li) får se sin far åka på spö i en fightingtävling i staden där de bor. Då ger han sig fan på att återupprätta familjens ära genom att bli en bästa fightern i hela staden. Han ägnar sitt liv åt att träna och träna och träna och träna och slåss och låss och slåss och slåss, så till slut blir han såklart nummer ett.

Självklart till priset av något dyrbart. Han har under tiden skaffat sig en hel del fiender som hämnas genom att döda hans mor och hans dotter. Uppgiven över att han inte gav dem mer uppmärksamhet medan de var i livet, och förkrossad över vad hans egoism har ställt till med så flyr han till en liten by på landsbygden där han försöker leva ett stillsamt liv.

Givetvis håller det inte speciellt länge innan han får tillbaka sin fighting spirit och återvänder till sin hemstad för att upptäcka att den är ockuperad av utländska makter. Utländska makter som gör hån av urinvånarna - kineserna. Där, i staden, anordnas en kampsportstävling som Huo Yuanjia ställer upp i för att upprätta kinesernas heder. Det är här filmen egentligen börjar, och själva "stommen" i filmen består av en riktigt lång flashback. Så slutar filmen här också, givetvis.

Allt som allt är det en riktigt bra fightingfilm. Man får riktigt schyssta fightingscener som verkligen underhåller - dessutom snygga effekter och tricks med kameran. Det är det bästa säljande argumentet för filmen. Även om storyn är ganska gripande (ännu mer med tanke på att den är baserad på verkliga händelser) så blir den ändå sekunder - det är fighterna som är det primära. Hela tiden. Och det gillar jag. Att bilduppladdningsfunktionen här på blogger inte funkar gillar jag inte lika mycket, så ni får nöja er med postern till filmen.

Se Fearless

Har fått lite klagomål över att jag inte har uppdaterat min blog på ett tag. Och det är kritik som är berättigat. Nästa blog kommer antagligen handla om kalasmottagningen. Måste bara fixa fram lite bilder därifrån.

Vad har hänt sen sist? Jag har införskaffat en ny mobiltelefon - en SonyEricsson W810i. Med samma nummer som jag hade förut, så nu når ni mig där igen. Skolan flyter på som vanligt, redovisningen av vår projektplan gick ganska bra - betyg 5- för mig och Eje, betyg 4- för Micke och Victoria som skötte revisionen. Datornätslabbarna börjar man halka efter lite i, men det ska nog gå att ta igen. hoppas jag. Alla Fortranlabbar är klara, så den kursen är jag godkänd i nu. Skönt.

Det har väl egentligen inte hänt så mycket mer. Mycket valgrejer nu i dagarna, och Johan Norberg var på skolan häromdagen och pratade. Ganska intressant, faktiskt. Han var lika klockren som vanligt - alltid ett lika stort nöje höra honom argumentera och diskutera.

Nu har jag även fått arslet ur vagnen och röstat. Det blev så som jag hade funderat länge på, så nu ska det bli intressant att se resultaten efter söndagen. Väl nere på stan så passade jag på att smyga in på greencha och köpa ett par nya dojor. Se bilden nedan. Har länge letat efter ett par vita skor, och äntligen hittar jag några som verkligen tilltalar mig.


Imorgon är det MaKTSeminarie som gäller - jag och två till från styrelsen skall gå. Kommer nog bli kul! Gruppdiskussioner under dagen och sittning på kvällen med tillhörande fest. Måste bara se så att jag fortfarande kan ha min kostym. Men den ska nog sitta som gjutet, hoppas jag. På söndagen sedan, då jag kommer vara bakfull och dan så ska jag jobba som röstmottagare. Kommer nog bli en lång dag. Men vadå, det ger ju cash.

Nästa helg sticker jag ner till Göteborg för att besöka arbetsutskottet hos fars förening och presentera det hemside- och forumförslag jag arbetat fram. Hoppas det faller dem i smaken. Eller det är klart det gör. Det är ju jag som gjort det. Hur kan de inte gilla det? Frågan är bara hur jag ska lägga upp det hela. Men det löser sig, måste bara se hur lång tid jag har på mig att presentera förslaget.

Well, det var nog allt. Och ni som inte gett mig ert nummer redan, ta kontakt med mig så jag kan få det igen. Har liksom ingenting kvar längre.

Man blir så jävla förbannad. Att det inte ska gå att lita på folk här i världen. Igår var det tänkt att jag, Andree, Ninos och Antti skulle gå ut och ha det riktigt trevligt på Palace (blev dock Otten till slut istället). Jag var skitpepp på att gå ut efter en ganska jobbig vecka och hård inledning av helgen med att sitta i skolan. Så jag tar bussen ner mot stan, då Andree ringer och ber mig handla lite snacks innan jag kommer. Jag kilar förbi video west och införskaffar lite tilltugg, då jag stöter på en gammal bekant. Han ber att få låna min telefon för att ringa ett samtal. Självklart tillåter jag det - han är ju min vän. Han ringer, han pratar, och ber sedan mig om att få ringa ett till samtal. Of course. No big deal. Bara att ringa. Efter samtalet vet jag inte riktigt vad han gör med telefonen, jag tänkte inte på det just då. Jag får inte tillbaka den i alla fall.

Vi står och pratar lite skit ett tag, då han frågar mig om han får låna mobiltelefonen igen. Jag svarar med att han redan har den. Han svarar att han inte har den. Där tjafsar vi ett tag innan han tömmer fickorna och försöker visa att han inte har den. Slutsatsen är väl att han tappade den sist han stod och pratade. Så jag går tillbaka för att leta efter den, då han drar iväg fort som fan. Jag hade det lite på känn att det aset försökte scamma mig på min telefon, men hade inte riktigt några belägg för det just då. Jag menar, han är ju min vän - ska han sno min telefon? Löjligt.

Inte alls så löjligt, visade det sig. Jag insåg att han måste ha kutat iväg med telefonen som det ruttna jävla as han är. Inte så mycket mer att göra än att gå vidare till Andree och försöka nå min telefon via hans. När jag möter honom säger han att han ringde min telefon nyss och att någon [namn] svarade. Borttappad var min telefon, va? Yeah right. Up yours, motherfucker. Du hade den hela tiden undangömd någonstans där jag inte såg eller kände. Hur jävla dum får man vara att man sedan svarar i den stulna mobilen? Herrejävlar, om man slog upp ordet dumbfuck i ett lexikon så skulle det finnas en bild på dig.

Hursomhelst så lät jag inte det förstöra kvällen, vi drack öl och hade det skittrevligt uppe hos Andree och begav oss framåt halv ett ner mot otten och gick in där för att röja loss. Hade det riktigt trevligt faktiskt, träffade en hel del människor jag inte sett på ett tag. Ni vet vilka ni är. Så stötte jag ju på Erika också. Det var intressant. Trodde dock det skulle vara mycket mer folk än vad det var. Undrar om Robin blev nöjd med sitt releaseparty. Hoppas det.

När jag kom hem (tack för skjutsen, Stoffe) så ringde jag polisen direkt och anmälde det förbannade jävla svinet för stölden. Inte för att jag tror att det kommer ske så mycket, men jag kanske kan få ut något på försäkringen i alla fall. Man får skapa sin egen rättvisa istället. Vilket var precis det som hände.

Hörde nyss att det hade skipats lite street-justice å mina vägnar. Han fick vad han förtjänade. Tyvärr så fanns inte min mobil någonstans att hitta, men man får väl nöja sig med det lilla. Det är tur man har riktiga vänner. Ni vet vilka ni är. Tack för att ni finns.

Och vad gäller dig, dipshit: Jag trodde vi var vänner, men du bevisade att jag hade jävligt fel.
Du har lärt mig att man ska vara riktigt förbannat försiktig med vilka man ska lita på i den här världen. Du är inte en av dem. Ett stort FUCK YOU går ut till dig. Jag hoppas för ditt eget bästa att vi aldrig mer stöter på varandra. Det är såna som du som gör att jag skäms över att tillhöra den mänskliga arten. Du är en sorglig ursäkt till människa. Far åt helvete.

Snart så är projektplanen klarskriven, behövs lite mer om riskhantering och tidsplanering bara. Ska nog gå bra det här, hoppas jag.

Skolan tar ganska mycket tid nu. Märker hur man kommer hem senare och senare om kvällarna. Men roligt är det ju faktiskt, även fast det är slitsamt. I övermorgon är det Kalasmottagning också, kan inte bli bättre! Känner mig ganska taggad inför det faktiskt. Kanske inte så fantastiskt roligt att stå på mässan och härja, men scenshowen och eftersläppet kommer nog bli grymt bra.

Jag och Johan diskuterade människor tidigare ikväll. Och så kom vi in på besserwissrar. Jag kommenterade att jag hoppades att jag verkligen inte var en sådan irriterande jobbig människa. Svaret jag fick:

Nej men skillnaden där är ju att du väldigt sällan har fel, så det går ju på ren automatik att du aldrig har fel, o eftersom vi andra vet att du aldrig har fel så tror vi att det är rätt
- Johan

I'm flattered.

Jag förstår inte riktigt den här tempoändringen. Från att ha haft ett riktigt avslappnat och skönt sommarlov till att få ungefär tretusenfemhundranittioåtta uppgifter att göra. På en gång. Finns inte en chans att jag kommer hinna klart med allt det här i tid. Det är lite för mycket. Magsår 2007, någon? Fast kul är det samtidigt, kul att ta lite mer ansvar och göra lite mer saker "på riktigt".

Dels så är det ju självklart styrelsearbetet. Det tar sin lilla tid, och det är mycket att hålla reda på. Snart är det kalasmottagning också. Hoppas allting kommer flyta på bra där. Sedan så är det ju skolan. Fortran har dragit igång rejält nu, och det är ett par laborationer som skall göras. Inte för att programmeringen är speciellt svår, men det är lite för mycket matematik inblandat i uppgifterna för att jag ska tycka det är roligt. Men men, det ska väl gå. Ingen tenta i kursen i alla fall, alltid något. Datornätslaborationerna i xkernel har även de dragit igång. Kul att koda i C, som inte har något inbyggt stöd för objektorientering. Det tog ungefär en 2-3 timmar innan jag och Mange ens förstod hur vi skulle lösa problemet. Förhoppningsvis är det bara den här första laben som kommer vara sådär superklurig.

Det största arbetet dock ligger i programutvecklingsmetodiksprojektet. Har märkt att det är lite mycket jobb som projektledare, men det ska nog gå. Har inte riktigt skaffat mig en klar bild över hur vi ligger till tidsmässigt - hur mycket spelrum vi har och hur mycket tid allting kommer att ta. Måste fixa det till helgen.

Har även fått jobb via fars föreningen, skall designa om deras hemsida och installera ett forum åt dem och administrera lite konton. Kul att göra lite extra cash vid sidan om såhär, fast arbetsbördan kommer nog bli riktigt tung med tanke på allt som jag har att göra.

Det låter som om jag bara klagar över att det är så mycket, men så illa är det inte. Jag trivs egentligen ganska bra att ha så många bollar i luften. Det sysselsätter mig och gör att jag inte har en tråkig stund. Plus att jag får träffa så många intressanta människor. Fritiden dör ju lite såklart. Det jag har tid med nu förutom skolan är ungefär bara styrketräningen och festande. Festande har det blivit en hel del på senaste tiden också. Och mer kommer det nog bli. I'm feeling good!

Man kanske skulle ta och göra något vettigt istället för att skriva massa tjurskit här. Ja, det tycker jag låter som en bra idé. Det gör du också. Så ta och skriv en kommentar. Tack!

På återseende!

Det är inte mycket kvar av nollningen nu. I princip bara en vecka, och det mesta är avklarat. Känns som om det mesta har flytit på ganska bra. Förutom vädret. Det har inte varit någon höjdare det här året faktiskt (under nollningen alltså).

Vad har jag gjort då? Förutom varit lite för full vissa kvällar? För det första var det mottagningen av nollorna och nolle-intervjuerna. Där grillade vi i styret korv och bjöd nollorna. Förutsatt att de stackars nollorna sålde sin själ till sektionen via en liten namnunderskrift på ett papper. Och de tilläts prova sina vackra (bajsbruna) overaller. Det flöt på ganska bra, måste jag nog säga.

Sedan var det ju dags för hajken. Över 3 mil var nollorna (och faddrarna) tvungna att cykla. Oh yes, motion är bra skit! Sätravallen hölls hajken på. Vi blev placerade mitt ute i ingenstans (vid en busshållplats) för att presentera styrelsen. Jag, Oskar och Hampus fick ta hand om ena stationen. Bild ses nedan. Mitt ute i ödemarken vid en åker, och lite mat från McDonalds. Kan nästan inte bli bättre! På stationen bjöds på lite vatten och vi presenterade vårt arbete och vilka vi var. Mer spännande än så blev det inte riktigt, så det blev hemfärd efter den lilla utflykten.



Det har ju egentligen hänt ganska mycket under nollningen, men det som är värt att skriva något om är väl München Hoben. Skitkul hade jag faktiskt, det här året. Kul att träffa så många människor, speciellt kul att se att många från Norrpan orkade ta sig till linkan för att parta loss. Det här året fick jag med mig ett helt glas med mig hem också. Wonderful! Vet inte riktigt hur många glas jag fick i mig totalt, men det blev ett par. Stannade tills stängningsdags, sedan blev det tid för att jaga rätt på en taxi. Tur att det var så lätt att få tag på någon....inte. Fick sitta i telefonkö i en 10 minuter och sedan när väl taxin skulle komma så hittade han inte till universitetet. Med lite guidning via telefon kom han till slut och jag lyckades hitta hem till moster i Linköping där jag somnade ganska stenhårt.


Tack gode Gud för att man inte började förräns kl. 13 dagen efter. Bakfyllekäkspizza blev lunchen den dagen. Det satt riktigt, riktigt bra. Vad gäller Backyard Babies som spelade på festen så kändes de ganska färglösa. Tyckte inte de var speciellt bra. Eller så var jag nog lite för berusad för att uppskatta det. Aja, whatever. Kul var det i alla fall.

Och så har ju allvaret dragit igång också. Speciellt PUM-projektet. Fortran går väl an, bara ett par labar att göra, och datornät verkar inte så svårt just nu. Men det ger sig väl med tiden, och kommer säkert visa sig vara en riktigt krånglig kurs. Jag bävar. Men det stora som ligger framför oss nu är PUMen. Programutvecklingsmetodik, för den oinvigde. Vi fick inte det projektet vi ville ha i första hand, men vårt andrahandsval tillföll oss i alla fall. "Vidareutveckling av språkinlärningsprogram". Smaka på den! Jag fick rollen som projektledare i gruppen (vi är 8 stycken), så det är ett visst ansvar som vilar på mina axlar just nu. Känns som om det här kommer ta mer tid än vad man vill. Men vilken kurs gör inte det, egentligen?

Var ute på Palace en sväng i fredags också. Kul att träffa alla människor, men kvällen i övrigt hade väl inte så mycket att ge... trevlig avslutning dock :).

Well, har ni orkat läsa ända hit är det riktigt bra jobbat. Och har ni gjort det tycker jag ni kan lämna av en liten kommentar också. Det tar inte så lång tid. Så kom igen, skriv!

Som avslutning lite diverse bilder från München Hoben som inte passade in någonstans i den löpande texten. Håll till godo:

Well, det var väl kanske på tiden. Jag känner mig bara så jävla dum. Varför höll jag inte kvar vid mina principer? Jävla skit. Det hade besparat mig en hel del besvär. Plus att jag hade nog haft mycket roligare igår. Jag förstår inte riktigt. Men men, shit happens. Det är bara hålla huvudet högt och gå vidare. Hade tänkt att skriva om hur jäkla kul München Hoben var och hur pass roligt jag haft under nollningen, men det får bli ett senare inlägg. Just nu är det mesta crap. Kul kuriosa: det gick via telefon även denna gång.

Men egentligen, jag har ändå inte tid med sånt här skit. Dels är det förbannat mycket att göra i skolan, dels så tar styrelsearbetet upp en hel del tid. Och så ska jag försöka leva lite också.

Fuck it.

Jag har länge velat veta varifrån ett visst citat kommer från. Citatet i fråga följer nedan. Äntligen fick jag reda på var den kom ifrån, och när jag såg vilka som stod bakom filmen var det ett måste att se den (Robert Rodriguez, Quentin Tarantino med flera). Four Rooms utspelar sig på ett hotell under nyårsafton, med Tim Roth i huvudrollen som "the Bellhop", alltså portiern. Fyra små episoder utspelar sig genom hela filmen, alla dessa fyra episoder utspelar sig i distinkta rum. Det är galna historier som utspelar sig. Första episoden består av ett gäng (snygga) häxor som ska återuppliva sin förstenade gudinna genom bröllopssvitens badkar. Jag vet, det låter helweird och det var det också. Klockrent.


I andra sekvensen så förväxlas Ted (portiern, huvudpersonen) med någon annan Ted och han får leva ut ett gisslandrama där en man tagit sin kvinna som gisslan (mannen spelas av David Proval, känd från The Sopranos).

Problem? I haven't got a problem. I've got fucking problems. Plural. want to ear?

Well, most recently, there's room 309, there's this scary Mexican gangster dude poking his finger in my chest. There's his hooligan kids snapping their fingers at me. There's a putrid, rotting corpse of a dead whore stuck in the springs of the bed. There's rooms blazing afire. There's a big fat needle from God knows where, stuck in my leg, infecting me with God knows what. And finally there's me, walking out the door, right fucking now. Buenas noches.

- Ted, the bellhop.

I det tredje avsnittet så skall Ted sitta barnvakt åt två små kids. Se bilden nedan. Antonio Banderas spelar pappan. Självklart händer allt möjligt crazy när föräldrarna är borta. Man märker här hur Ted smått börjar förlora sitt fina humör och tålamod. Fjärde och sista avsnittet gästas av herr Tarantino själv. Där bjuds Ted in på en fest med en massa Hollywood-kändisar. Väl på festen tvingas han göra ett svårt val, som beblandar en hel del pengar.


Hela filmen är ganska sjuk, och Tim Roth är lysande i huvudrollen. Han spelar över väldigt mycket. Vilket är klockrent. Det är precis det som gör filmen så bra. Utan hans nervösa ryckningar lite här och där och de ganska spartanska (roliga) specialeffekterna hade filmen kanske inte varit så mycket att ha. Det är inte speciellt mycket action, däremot en hel del humor.


I första avsnittet bjuds det på en hel del naket. Snygga nakna tjejer. Madonna är även med här, och hon går klädd i en tight latexdräkt. Kinky shit. I näst sista avsnittet bjuds det även på lite erotisk dans, på TV, starring Salma Hayek. Inte illa!


En annan liten trait som filmen har är ju alla kändisar. Förutom de redan listade så har vi även Valeria Golino (spelar tjejen i Hot Shots). Hela ensemblen med Madonna, Tarantino, Roth, Banderas, Hayek m.fl. gör det här till en stjärnkavalkad man måste se. Just det, Bruce Willis spelar en liten (uncredited) roll i sista sketchen också. Det var en överraskning att se.

Allt som allt så är det en riktigt bra film. Hade inte väntat mig mindre heller från så pass stora regissörer och skådespelare. Det är konstigt att jag inte har sett den tidigare. Helt klart värd att se! Den ger mycket underhållning. Väldigt mycket underhållning. Se den!

Efter lång väntan kom jag äntligen till skott och såg filmen. Hur var den då? Ruskigt bra. Jag har länge längtat efter att se en sådan här film. En riktigt skön hämnd-rulle.

Denzel spelar en förlegad CIA-agent (vid namn Creasy - analogi med crazy, någon?) med en jäkla massa människors liv på sitt samvete. En first class killer, med andra ord. Han tar jobbet som livvakt åt en skapligt rik familj i Mexico City. Hans jobb är att skydda dottern i familjen, Pita. En begåvad liten snorunge spelad av Dakota Fanning. Radha Mitchell (Silent Hill!) spelar modern och Marc Anthony (!) spelar fadern. Jag visste inte att han kunde göra film. Jag trodde bara han sjöng smöriga sånger. Tydligen så skådespelade han också. Och över förväntan, om jag får säga det själv.


Hursomhelst. Filmen börjar lite lugnt, man får följa Creasys anpassning till den här familjen han skall beskydda etc. och bla bla bla. Till slut händer det något, såklart. Ett kidnappnindsförsök av dottern sker och Creasy skjuter ihjäl ett par korrupta snutar, men tar själv ett par kulor och blir inlagd på sjukhus ett par veckor. De korrupta snutarna är efter honom, och dessa snutar har ett stort kriminellt gäng bakom sig, "La Hermandad". Tänk dig mexikanska maffian.


Creasy blir såklart förbannad för att de sköt honom och för att de tog dottern, den som hade "gett honom livsgnistan tillbaka". Eller nåt sånt. Skitsamma, det viktiga i det hela är att han blir asförbannad och ger sig på att starta ett krig med La Hermandad. Och det gör han. Han sätter som mål att döda varenda jävel som har med kidnappningen att göra, eller som på något sätt tjänat på kidnappningen. Hans korståg drar igång, och det är väl ungefär här som filmen egentligen börjar.

Det är inte så mycket naket eller liknande med i filmen. Men man klarar sig utan det. Man ser inte Man on Fire för att se snygga nakna tjejer. Man ser Man on Fire för att se grym jävla action. Som bilden nedan. Killen som står halvnaken lutad över motorhuven har precis fått en probe med C4 uppkörd i röven som kommer detonera när som. I en annan scen skär han av fingrarna av en kille när han vägrar avslöja detaljer om kidnappningen. I den stilen fortsätter det. Det är effektiva, grymma (men helt berättigade med tanke på vilka svin karaktärerna är) metoder som används, och det väcker både obehag och en känsla av sweet revenge.

Titta här. Eller längre ned. In-fucking-credible. Kanske världens bästa styrelse. Kom hem nyligen från ett lite långt möte. Imorgon gäller det med tenta och sedan härja lite med nollorna. Som kommer att fortsätta resten av veckan också. Hursomhelst. Jag är skittrött. Kanske dags att lägga sig så att man orkar komma upp imorn. Det kommer bli svårt. Fuck.

Förresten, en bra show som är helt klart sevärd: Penn & Teller - Bullshit. Går på 6:an tror jag. Ett måste-se, faktiskt. De tar upp väldigt bra saker som är... just det, bullshit. Äntligen ett par som ställer lurendrejare mot väggen. Tänk dig som SVT's Plus fast med en skitlång kille och en kille som inte pratar. Och med humor. Och med liberala åsikter. Och mycket svordomar. Se det!

Den har nog aldrig gått så obemärkt förbi mig som det här året. Vad gjorde jag egentligen? Självklart gjordes ett par svängar ner på stan för att kolla människorna och träffa folk man känner. Och det var ju en del. Börjar dock känna mig aningen gammal - det var ju majoritet 14-åringar på stan. De fanns överallt! Gaaah!

Enda utgången blev till Otten (av alla ställen...). Mest för att Stoffes brorsa var med så att han skulle kunna följa med någonstans. Vårt lilla gäng bestod av mig, Stoffe, Marcus, Cem och Andree. Kul hade jag i alla fall och fick i mig en hel del öl. På tal om Andree, den lilla rackarn stack till Kroatien igår med sin tjej. Jag vill också ut och resa! Synd att det inte blev något resande i sommar. Förutom Tyskland. Men det räknas inte.

Nu närmar sig nolle-p med stormsteg och det är en del att pyssla med. Får hoppas allting kommer rinna på smidigt. Tentor på gång också, och jag känner mig allt annat än förberedd. Varför sitter jag och skriver det här egentligen? Jag borde plugga. Motivationen saknas dock ganska mycket. Det är inga direkt roliga kurser. Ser mer fram mot de nya jag kommer börja läsa på terminen istället. Men det är väl inte så mycket att klaga om, bara ta sig i kragen och se till att fixa de här tentorna. Önskar René lycka till i Stockholm på KTH nu också. Hoppas du kommer trivas, amigo!

På tal om ingenting. Man on Fire var en riktigt bra film. Kommer en recension snart.

Den kommande veckan kommer att bli körig. I know it.

Okej, let's cut the crap direkt. Det var en och endast en sak som var bra med den här filmen. Den stavas Jessica Alba. Jag menar, titta på henne. T-i-t-t-a på henne. Det spelar ingen roll om hon är en bra skådespelerska eller inte. När man är så snygg så spelar ens talang mindre roll. Nu var hennes talang ju ganska bra i och för sig, men det är som sagt betydelselöst ändå. Såg även lite bakom kulisserna som fanns med på DVD'n. Hon var ju skitsnygg även utan smink. Det är fasen inte många som är. De flesta tjejer man ser är grymt snygga när de gjort sig i ordning under en sådär 4 h med sminkande, men ser aningen groteska ut utan. Jessica Alba och min kära flickvän Erika är två tjejer som alltid ser bra ut, oavsett om de är sminkade eller ej. (Phew, snygg räddning!)


Det som är lite tråkigt är vad filmen fokuserar på. Istället för att få följa fantastiska fyran när de bekämpar massa elaka skurkar så berättar filmen istället om deras "kamp" att bli normala igen. Sure, man hade väl inte kunnat göra så mycket mer med en filmatisering av serien. Det är som upplagt för en uppföljare. Jag hoppas det kommer en. Så man har någonting att skratta åt, för uppföljare brukar ärligt talat suga stenhårt.

Det är mer humor än spänning i filmen, så barntillåten är den absolut. Vilket även betyder att det inte är något naket med. Alba klär som mest av sig till sina underkläder (vilket är ganska hett i och för sig, men man får ju inte så mycket mer). Vilken ironi att just Alba fick rollen som osynliga kvinnan...

Specialeffekterna är stundtals bra och stundtals riktigt dåliga. Det blir ingen balans riktigt. Vissa tillfällen i början tänkte jag på hur pass bra gjort allting var (effektmässigt sett). Sedan kommer vissa lågvattenmärken där man så tydligt ser att det är datoranimerat. Kvaliteten varierar, med andra ord, vilket är lite störande. Antingen kunde man ha gjort allting bra eller skippat det och låtit det vara en lågbudgetproduktion. Men, i det stora hela så är det ändå godkänt.

Som sagt så är det mer humor än spänning/action i filmen, vilket betyder inte så feta fightingscener direkt. Visst finns de, speciellt i slutet när alla använder sina specialkrafter för att besegra Dr Doom, men de blir aldrig sådär blodiga och illvilliga direkt. Lite tråkigt.

Allt som allt så var det en helt okej film. Hade inte så stora förväntningar på filmen, och den gav mig 1 timme och 40 minuters underhållning. Och Jessica Alba. Jag är nöjd. Man kan inte kräva så mycker mer av en sådan här film. Se den!

Så har Centrum Mot Rasism varit framme igen och öppnat sina trutar för att ännu en gång påvisa vakuum-beståndet inom deras pannben. Förra gången de var i farten fick GB massa skit för de hade lanserat "Nogger Black". Oh my GOD så rasistiskt det är. Man kan ju få det till Nigger Black. Så det blev hus i helvete och värsta mediauppbådet. För en sådan liten sak. Ingen hade ens tänkt tanken på att göra referens till något rasistiskt om glassen om inte CMR hade påpekat detta. Bra jobbat, dipshits. Är det det här vi betalar skattepengar för? Den grymma verkligheten är tyvärr sån.

Well, nu var det ju så dags igen att göra bort sig ännu en gång. Den här gången anklagades Kolmårdens Djurpark. Varför? Jo, lyssna på det här. Hur rasistiskt är inte detta? De har ett samarbete med en djurpark i Kenya, där ett gäng massajer var hitbjudna från. De fick promota sitt land och sin kultur genom att sälja nyckelringar, visa upp sin folkdans och folkdräkter m.m. Självklart är CMR där och genast börjar gapa om att det är rasistiskt att ha afrikaner arbetandes på djurparken.

...!

Det var precis min reaktion. Vad i helvete tänker de med? De tänker inte alls. Hur i helvete kan det vara rasistiskt? Det vore väl rasistiskt om man inte lät de komma till djurparken och promota sitt land. "Nej, ni får inte komma för ni är svarta. Tyvärr.". Herrejävlar.

CMR menar att det frambringar kolonialistiskt tänkande, eftersom svarta människor förut ställdes ut på djurparker och cirkusar. Det CMR har missat (ganska uppenbart eftersom de inte ens bemödade sig om att besöka djurparken) var väl att massajerna inte var en utställning. De var där för att utföra ett ambassadörsarbete. Jag undrar vem det är egentligen som går med de rasistiska tankarna? CMR (Centrum Mot Rasism) borde egentligen genomföra ett namnbyte. De borde döpas om till CFR (Centrum För Rasism) - ett namn som påvisar lite mer vad de egentligen håller på med.

Den effekt CMR har när de gör dessa uttalanden är inte att dra upp vardagsrasismen till ytan - de undergräver den seriösa debatten om rasism som faktiskt är problem i samhället. Genom dessa löjeväckande uttalanden (rent av absurda) så tappar debatten om rasism trovärdighet. Problem med rasism tas då inte längre på allvar, och det blir omöjligt att hålla en seriös debatt. Tack CMR, jag tror nog aldrig (aldrig) att jag har stött på en organisation som har motarbetat sitt eget syfte så effektivt som ni har. Jag får ta och gratulera!

CMR borde läggas ned helt. Jag vill inte vara med att betala de 20 miljoner kronor (obekräftad källa dock - men det skulle inte förvåna mig om siffran stämmer) som vi betalar för detta. Visst, humor i vardagen är ju inte fel, men det här är bara - absurdt.

Till och med massajerna själva såg inget rasistiskt i det hela. De förstod inte mediauppståendelsen som blivit. De kommer hit till Sverige för att genomföra ett seriöst jobb för att promota sitt land och sin kultur - och möts av massa svenskar som är uppenbart glada att se dem. De möts även av en mediacirkus utan dess like och blir beskyllda av CMR för att vara djurparksattraktioner. Way to go, CMR. Deras uppfattning efter CMR's utspel var att deras arbete inte togs på allvar. Tror jag det, jag hade tyckt samma sak om jag varit i deras kläder. De kan tacka CMR för att de undergräver deras trovärdighet.

Men är man förvånad egentligen? Yvonne Ruwaida är det som är i spetsen för detta, och hon är miljöpartistisk riksdagsledamot. Sedan när kom miljöpartiet med något vettigt förslag? Det var inte länge sedan. Det var oändligt länge sedan. För de har aldrig kommit med något vettigt förslag.

Det CMR även har missat är att göra en inblick i verksamheten för Kolmårdens djurpark. Att bidra till förverkligandet av FN:s konvention om biologisk mångfald är ett av djurparkens viktigaste uppgifter. I den konventionen omnämns bland annat informationsutbyte av ursprings- och lokalbefolkningars traditionella kunskaper och förhållningssätt till naturen. Precis vad Kolmårdens djurpark gör. Men enligt CMR är det rasistiskt. Go figure. Vad är det för nollor som sitter med i CMR? Har de verkligen så lite att göra om dagarna att de måste komma med sådan här crap?

Ibland blir jag bara så förbannad på sådana här urbota idiotiska utspel. Och när man inser att man faktiskt betalar pengar (skatt) för detta, så blir jag inte bara förbannad. Jag blir mad fucking furious.

Nu skall Orback tydligen utreda CMR (tack gode Gud! Du finns, i alla fall!) och se om det förekommit något ekonomiskt fiffel och även granska deras effektivitet. Det ekonomiska fifflet ska väl inte vara så svårt att hitta - det finns överallt inom politiken. Effektiviteten däremot kan vara svår att undersöka - hur undersöker man något som inte existerar?

Lägg ner Centrun Mot Rasism!

Jag älskade Dark Water. Ringu skrämde skiten ur mig. The Grudge av mig sömnproblem. Så när jag fick nys om att dessa regissörer hade skapat en rulle med 5-minuters-skräck-kortisar så ville jag ju självklart se den omgående. Förväntningarna var höga, med sådana mästerverk i bagaget. Vad fick jag? En samling 5-minuters-kortisar. Utan skräck. Inte en enda av dem var på något sätt läskig. Jag vet inte varför, men det kändes inte som om de höll samma kvalitet. Jag önskade mig mer utav avsnitten. Inget av dem satte några speciella chills i ryggraden på mig. De flesta avsnitten är fristående från varandra förresten, finns bara 2 (eller var det 3?) avsnitt som hänger ihop. Totalt var det en 14 stycken eller nåt.

Well, det här är inget att lägga ut pengar för direkt, men skulle du råka stöta på filmen kan du ju alltid se den "bara för att". Den gav ju underhållning, men var inte läskig.

Förresten, det här är mitt 200:e inlägg.

Så kom då Erika hem igår, och jag åkte ut till henne och sov över där tills idag. Tänkte att det vore kul att äntligen få ses mer än ett par timmar i sträck - vi hade ju hela helgen på oss. Så jag hader förberett en hel del för firandet av hennes födelsedag. Men nej, då säger hon att hon ska till Borås. Och åker på fredag (idag). Yey. Jättekul för henne att hon kommer iväg och träffar lite folk, men jag fick ringa och ställa in ganska mycket som jag hade styrt upp. Bra om man hade fått veta lite tidigare. Det som känns mest jobbigt är att det här var sista chansen på hela sommaren att verkligen umgås. Sen börjar hon jobba och efter det så är det plugget som drar igång. Hur mycket kommer vi ses då? Typ ingenting. Åtminstone jag kommer nog ha sjukt mycket att göra. Hon verkade bli glad för presenterna i alla fall (de hon fick, jag var ju tvungen att ställa in en del annat). Alltid nåt. Och det var tur det, för de var inte billiga.

Men jag är inte förvånad. Som vanligt hamnar man jävligt långt ner på prioriteringslistan. Allt var dock jättebra den lilla stund vi faktiskt fick umgås med varandra innan hon drog. Riktigt mysigt. Kanske är egoistiskt att önska kvar henne över helgen, men hon är ju for fuck sake min flickvän. Som jag typ aldrig träffar. Jag kan inte rå för att det känns såhär. Så kalla mig ego om du vill, jag skiter i det helt. Det är min rätt.

Imorn blir det utgång. Siktet är nog ställt på Otten (faktiskt), får se vilka som hänger på. Kommer nog bli kul! Jag känner mig riktigt taggad för detta. Det jag känner mig mindre taggad inför är tentorna som är på g. Jag kommer nog kanske greja C++-tentan, men elektromagnetismen verkar vara dött lopp. Faktiskt.

Sinnesstämning: ledsen och riktigt besviken.

Jag tycker någon utav de vanliga kanalerna vi har här borde börja sända The Daily Show. Bättre humor får man leta efter. Jon Stewart är klockren! Det är komiker som honom som behövs. Samhällskritiska intellektuella som är roliga. Plus att han var klockren på oscarsgalan. Har ni inte sett The Daily Show så se till att göra det. Bättre parodier över herr Bush får man leta länge efter.

Idag är jag riktigt bakfull. Fy fan. Men kul hade jag igår. Var ute på Palace med Stoffe och Andree. En riktigt lyckad kväll! Träffade lite kul folk med, Felicia bland annat. Inte varje dag man springer på henne. Jag gjorde nog itne av med så mycket pengar på kvällen. Tror jag. Jag kommer inte riktigt ihåg. Vetifan hur jag kom hem heller. Eller jo, taxi åkte jag nog. Tror jag. Whatever. Nu ska jag däcka och tycka synd om mig själv. Fuck this.

Nu var det ett tag sedan jag skrev, så det är väl dags att plita ner ett litet inlägg. Vad har hänt sen sist? Inte så mycket, egentligen. Jag spenderade ett par dagar ute hos min moster och morbror på landet och hjälpte måla om ena sidan på deras hus. Ska ta och fortsätta med de andra sidorna nästa vecka någon gång antagligen.

Träningen fortsätter jag med också, otroligt nog. Var iväg imorse och tog ett pass, med lite simning efteråt. Kändes riktigt bra. Fast blöt hade jag kunnat bli utan att hoppa i basängen. När jag skulle gå på stan på eftermiddagen för att leta present åt Erika (hon fyller år imorgon) så öppnade sig himlen. Kul, verkligen. Och jag hade inte ens hittat något då. Men nu är det fixat i alla fall. Får väl hoppas hon blir glad för det.

Spelat lite mer WoW också, är uppe i level 21 med min Rosencrantz nu. Det är smått beroendeframkallande, men har väl inte fastnat så hårt för det riktigt än. En del quests är bara så tråkiga att man inte orkar fortsätta spela.

Ikväll blir det nog utgång i alla fall. Kul! Får väl se var, när och hur. Och vilka. Och varför. Det var något mer jag hade tänkt skriva om men jag kommer inte ihåg. Skit samma.

Nej, inte min förlovningsfest. Det kommer nog dröja ett litet tag till innan något sånt händer. Eller kanske inte. Who knows? Jag gör det då inte. Men min kusin Daniel förlovade sig idag med sin blivande respektive. Hon var helt klart godkänd! En riktigt trevlig australienare/grek. Var uppe på Beirut hela kvällen och åt riktigt gott, drack en massa öl och hade det skittrevligt med släkten. Tack allihop, ni gjorde verkligen kvällen. Inte varje dag man träffar hela släkten. Och jag hade det skittrevligt, verkligen. Mycket roligare än vad jag har haft på länge. Det är synd att såna här träffar inte görs oftare.

Var ju en hel del folk, många nya ansikten också som man såg. Och gamla ansikten som man inte sett på evigheter. Så otroligt kul, och att alla tyckte det var roligt att jag kom också värmde extra mycket. Är nyligen hemkommen från festligheterna, och jag känner mig riktigt seg just nu. Ska nog gå och göra sängen sällskap.

Imorgon kväll kommer Erika hem, ska väl åka hem till henne och göra henne sällskap i hennes säng då. Alltid kul att få träffa henne något innan hon drar igen. Tråkigt att det blir så sällan bara, men vad ska man göra liksom. Things are as they are.

Fan vad skönt det ska bli att sova. God natt!

Har börjat komma in i spelet lite mer nu, levlat upp till 16 med min Tauren Warrior. Men det är inte (ännu) så addicting som alla påstått att det ska vara. Det kommer väl med tiden, kanske. Det jag oroar mig för nu är när jag ska orka ta tag i pluggandet inför tentorna. Det måste jag sätta igång med ganska snart i alla fall, om jag ska hinna läsa in mig.

Sommaren är fortfarande här och värmen ligger kvar - riktigt skönt faktiskt, att hänga ute i solen och njuta av vädret.

Igår hade jag Jonas på besök, för att bjuda tillbaka för senast - då jag blev vald till ordförande och vi hängde hemma hos honom och käkade massa gott och drack öl. Så det fick bli tacos, och en hel del öl, och sen börja förfesta lite. Carlos tittade förbi lite senare på kvällen också. Vi tre stack ner till Otten sen i alla fall runt halv ett ungefär. Helt dött där inne. Max 20 pers kan ha varit där. Och alla satt på uteserveringen. Tur att man hade kårleget med sig så man fick gå in gratis.

Inte förrän ungefär runt 02 så började folket droppa in. Och det var inte speciellt många det heller. Lilla dansgolvet var stängt. Framåt slutet började de (faktiskt) spela riktigt schysst musik som man kunde dansa loss till.

Slocknade runt 05-tiden på morgonen efter att ha efterfestat lite här hemma, och väcktes typ två timmar senare av nån jävel som trimmade häckarna med motordriven häcksax. Jag hade god lust att strypa den jäveln direkt.

Så nu är jag förbannat trött, men har problem att sova ändå. Skitsamma egentligen, hade en hyfsat trevlig utekväll igår i alla fall. Jag vill inte börja skolan igen. Har lite smått ångest. Det är så skönt med sommarlov, och inte behöva bry sig om så mycket annat crap. Men men, någon gång ska man väl växa upp. Någon gång.

Filmen kort sammanfattat: Ett par tjejer ger sig ner i en grotta för att göra lite exploring och tränga sig fram i smala gångar. Varefter de stöter på monster och blir uppätna. Den första frågan jag ställer mig: varför i helvete begav de sig ned dit från första början? Vilken människa vid sinna sinnes fulla bruk skulle göra något sånt? Dumjävlar.

Filmen inleds med att man får se Sarah och ett gäng tjejer åka lite forsränning. Därefter åker hon iväg med sin man och sin dotter i bilen, där de krockar och mannen och dottern blir spetsade i huvudet av ett järnrör som kommer flygande från bilen de krockade med. Väldigt coolt. Så kan det gå när man har vänstertrafik. Helt efterblivet. Engelsmän, ni vet. Spola fram ett år och vi är i USA istället, där Sarah och hennes tjejgäng ska ge sig ut på lite exploring i grottor. Värt att nämna är att det bara är tjejer med i filmen efter den inledande scenen med bilkrockern. Och det är hyfsat snygga tjejer. Tyvärr inget naket. Men det kanske man ska vara glad för, med tanke på hur de ser ut senare i filmen. De är inte så vackra när de är skitiga, sönderrivna, blodiga och svettiga.


En rolig detalj att uppmärksamma är när de är i stugan och tjejen de är hos väcker en utav de andra. Då säger hon "God morgon" på svenska. Vilken grej, liksom.

Innan de ska kliva ner i grottan säger en av brudarna "I'm an englishteacher, not fucking Tomb Raider". Nu när jag tänker efter, så hade Lara Croft gjort filmen så jävla mycket bättre. Då hade vi sluppit dessa mesiga pussyasses och haft en huvudrollsinnehavare som verkligen kunde ha sparkat stjärt. Men nej, nu ska vi ha en massa wussies istället. Go figure.

Det dröjer hela 55 minuter in i filmen innan monstrena börjar visa sig och hela skiten börjar bli spännande. Monstrena är som små Gollums. Jag fattar inte varför tjejerna blir så rädda och springer iväg. De var ju taniga små jävlar. Det hade ju bara varit att sparka skiten ur dem istället. En armbåge i ansiktet och det är avklarat. Hur svårt ska det vara egentligen?

Filmen påminner lite om Blair Witch Project. Fast underjord. Och med monster. Och med bara tjejer. Och blod.

Till slut (äntligen! trodde jag skulle förgås av den långdragna skiten) så tuffar en utav tjejerna (Juno) till sig rejält och börjar kallblodigt döda varelserna. Finally a bit of ass-whuppin'! Sarah tuffar även till sig hon och börjar gå lös på monstrena. Det är vid de här momenten som filmen är bra. För övrigt är den ganska så mycket skräp.

Vad gäller gore så finns en del saftiga gore-scener. Spetsat öga, monster äter mage, monster sliter strupe från kvinna, monster får mosat huvud av stor påle, m.m. Men det sker bara i sista delen av filmen.


Självklart är det (som sig bör) bara de tuffa tjejerna som överlever till slutminutrarna. Där kickar de typ 20 monsters ass på en och samma gång. What a blooodshed! Förresten, det är ingen som klarar sig. Sarah är den enda som är vid liv i slutet, och hon är fast nere i grottan med de där freaksen. Big chance att hon kommer överleva. Fast hon förtjänade att dö också, den subban. Jag hatar henne. Oops, det där var en spoiler.

Det här var en ganska medioker film. Den är ganska omtalad, och det var många som hade rekommenderat den. Nu vet jag att jag inte ska lyssna på dem längre om filmråd. Det mesta av filmen var ganska mycket skräp. Det som "överraskade" var slutet och när de två tjejerna fick lite guts och choppade upp lite monster. Gore-scenerna var vad jag förväntade mig. Varken mer eller mindre. Den gav ingen större behållning. Är väl okej att se om man inte har något bättre, men kan inte rekommendera den direkt. Jag blev lite besviken.

Okej, den här rullen är bland det mest underhållande jag har sett. Och jag trodde aldrig att jag skulle skriva det här, men det var dubbningen som gjorde det. Det är en Hong-Kong-b-skräckis. Jag såg den dubbade versionen. Det var helt galet roligt.

Det hela utspelar sig till största delen i ett köpcentra. Handlingen cirkulerar kring 2 killar som äger en affär där de säljer bootleg-kopior på filmer de filmat på biografer. En ganska rolig detalj är att filmen inleds med att man får se när dessa två killar (Woody Invincible och Crazy Bee - vilka jävla namn på karaktärer) är i en biosalong och spelar in - just det - Bio-Zombie. Ett hemligt statligt experiment med kemikalier för att skapa supersoldater släpps lös, och köpcentrat börjar så småningom att invaderas av zombies. Nu handlar det om dessa två killars (och några tills) överlevnad.


Karaktärna i filmen är riktigt originella. Du har dessa två wannabe-tuffingar, en kille som driver en sushi-restaurang som är världens nörd, en superkorkad säkerhetsvakt, två poliser som inte kan göra ett skit, en excentrisk elektronikförsäljare och så vidare.


Filmen är mer komisk än skrämmande eller spännande. Det var väl meningen också skulle jag tippa på. Mer underhållande film får man leta länge efter. Det här är faktiskt en B-rulle som underhåller ordentligt.

Zombiesen är inte så välgjorda. Men det gör inget, man kommer i stämning i alla fall. Och gore finns, även om det inte är lika mycket som det brukar i splatterfilmer. Till exempel så drar en zombie ned en parkeringsvakt under bilen och 5 sekunder efter så flyter uppskattningsvis 5 liter blod ut på golvet. Det blir dock inte så mycket mer gore än så.

Man skulle kunna beskriva filmen som Hong kongs svar på dawn of the dead. Den beskrivningen är ganksa målande. Jag tycker dock nog att den här filmen är mer underhållande. Medan dawn of the dead är mer välgjord, har bio-zombie ett större underhållningsvärde.

Vad gäller tjejerna i filmen så är det egentligen bara en som är lite småsnygg. Hon som spelar Roll (enligt Hong Kong-listan - i dubbningen kallas hon Rose) ser väl hyfsat bra ut. Men tyvärr är det inget naket, även om hon och Woody Invincible har sex på toaletten en gång under filmen.

Dialogen är bra skriven också. Den har sina små poänger och klatschiga one-liners. "Damn that suhi-boy. Ive got a raging hard-on and nothing to do with it." På tal om sushi-boy ja. Han blir en zombie en bit in i filmen. Men istället för att efterlikna ett skitskrämmande köttätande monster liknar han mest ett pestdrabbat, skottskadat dumhuvud. En till häftig one-liner: "You've gotta send me a ig weapon in the afterlife, like a big fucking knife so I can kill all the zombies".

Filmen använder sig av en del grymma cinematiska trick. Lite som i Snatch och Lock, Stock... med film som stannar upp, panoreringar med kameran, olika hastigheter på uppspelning etc. Det ger en lite mer häftig attityd till filmen, vilket känns konstigt i en sådan här film men ökar samtidigt stämningen rejält.


I slutet tuffar den upp sig rejält. De beväpnar sig med en del verktyg från en byggvaruaffär i shoppingcentret, och de presenteras med namn, vapen, styrka, stjärntecken och idol när kameran panorerar runt dem - ungefär som i gladiatorerna som gick på fyran.

Sedan börjar den riktiga zombieslakten. Oh man vad underhållande det var att se. Slutet är dock av en lite mer seriös ton. Inget lyckligt slut och såna fjantigheter här inte.

Allt som allt så var det en riktigt underhållande film. Det är en av mina nya favoriter. Det här är ett måste-se! Jag önskar det gjordes fler filmer i den här stilen idag. Världen behöver lite mer humor.

Att klassa Audition som en skräckis är nog lite fel. Den är mer en thriller, som är ett drama i början och som avsluteas med psykopatiskt sjuka tortyrscener i slutet. Tänk dig 1 h och 15 minuter drama till en början, och sedan 15 minuter otroligt blodiga tortyrscener så har du audition i ett nötskal.

Filmen börjar med att man får följa en man, vars fru ligger dödssjuk på sjukhuset. Man förstår att hon avlider, och fadern tillsammans med sonen sörjer henne. De fortsätter dock sina liv, och mannen börjar fundera på att skaffa en ny fru. Hans kollega i filmbranschen ordnar en audition för unga kvinnliga skådespelerskor till en kommande (fejkad) film som de skall producera. Det är då meningen att mannen skall hitta en ny fru bland dessa som går på provspelningen. Han hittar självklart en extra intressant kvinna som han bestämmer sig för att dejta. Det visar sig att hon är gravt störd i hjärnkontoret. What a big surprise, typ.

Hursomhelst, de träffas lite av och till och allting verkar helt normalt. Tills slutet av filmen. Då vet man inte längre vad som är dröm och vad som är verklighet. Man tappar också uppfattningen om vad han (och hon) egentligen är ute efter.


Kvinnan som var intressant för mannen blir förstås skitförbannad när hon får reda på att det inte skall göras någon film, utan det hela bara var ett trick för honom att skaffa en ny fru. Som åtgärd kidnappar hon honom och drogar ner honom i sitt eget hem. Där utövar hon tortyr på mannen. Bland annat sätter hon in akupunkturnålar djupt över hela bröstkorgen och magen, och sedan i ögonen; hon skär av hans ena fot med ståltråd, hon penetrerar hans tunga med en spruta etc. Ni förstår. Det är ganska groteska scener. Och hela tiden ser hon ut att njuta av det medan hon håller på.

Filmen överraskar genom att göra en sådan vändning på slutet från att ha varit ett ganska stillastående drama den större delen av filmen. Skådespelarinsatserna är riktigt bra, och tortyrtjejen är bland det mest creepy jag har sett på länge. Vilken människa, liksom. Synd bara att hon inte var så snygg. Hon ser bra ut, men inte sådär jättesnygg. Eller jo, hon såg nog ganska bra ut. På tal om snygg. Det är inget naket med, så förvänta dig inte massa snygga nakna japanska tjejer. Även om de ser bra ut.


Ska man se filmen då? Jag såg den eftersom tortyrscenerna var så omtalade. Orkar man med dramat i början är väl det roligt, men jag tyckte det blev lite väl långdraget. Den är helt okej att se när man är på humör för en lite långsammare film. Men förvänta dig inte att bli skrämd av den. Och är du bara ute efter grymma gore-scener, så snabbspola fram till slutet.

That's it.