The Number 23 (2007)
The Number 23 är en thriller som handlar om paranoia. Jim Carrey jobbar som hundfångare och lever ihop med sin famlij bestående av sin fru och sin son. En dag får han en bok av sin fru som han börjar att läsa. Boken är en självbiografi skriven av en kille som växer upp och blir en polis. I ett utav fallen stöter han ihop med en tjej som ser siffran 23 i allting. Allting hon läser eller ser tolkar hon ihop till 23. Och besattheten tillsammans med tvångstankarna förs sedermera över till författaren som i sin tur också blir besatt av siffran 23. Som i sin tur smittar av sig till Jim Carrey som spelar huvudrollen och också blir besatt av samma siffra.
Ja, det är ganska rörigt i början. Rörigt i den mening att det är svårt att hålla reda på vad som är verklighet och vad som är berättelser ur boken - och hur allting hänger samman. I och för sig visar det sig på slutet att det är samma sak, men för att inte förstöra allting så kanske jag inte ska skriva om just den biten.
Det finns en del ganska smaskiga köttiga scener i filmen, men det är inget anmärkningsvärt. Skådespelare, kameraarbete, ljud, regi och allting sådant håller vanlig standard - det finns inget att klaga på, men heller inget som är väldigt anmärkningsvärt.
Ett ord sammanfattar filmen ganska väl: Gääääsp. Det händer alldeles för lite. Det tar för lång tid innan actionbiten hoppar igång på riktigt. Och när det väl hoppar igång blir det inte speciellt spännande. Själva konceptet med en siffra som slukar en mans hjärna helt och hållet är relativt häftigt, men det gör sig inte riktigt som film - det blir lite för tunt. Det jag hade eftersökt mer i filmen hade varit mer blod, mer naket, fler zombies (FYI: det är noll zombies med i filmen), lite mer explosioner och ett par kickassvapen. Bäst av allt hade varit att ha 23 miniguns monterade på Carrey's högerarm. Då talar vi häftiga saker!
Tyvärr så är inte The Number 23 så mycket mer än 98 minuters sömngång med delvis intressanta övergångar och en intressant tanke made bad. Så skippa den, det finns bättre alternativ där ute att välja på om du vill ha en "smart film".
Ja, det är ganska rörigt i början. Rörigt i den mening att det är svårt att hålla reda på vad som är verklighet och vad som är berättelser ur boken - och hur allting hänger samman. I och för sig visar det sig på slutet att det är samma sak, men för att inte förstöra allting så kanske jag inte ska skriva om just den biten.
Det finns en del ganska smaskiga köttiga scener i filmen, men det är inget anmärkningsvärt. Skådespelare, kameraarbete, ljud, regi och allting sådant håller vanlig standard - det finns inget att klaga på, men heller inget som är väldigt anmärkningsvärt.
Ett ord sammanfattar filmen ganska väl: Gääääsp. Det händer alldeles för lite. Det tar för lång tid innan actionbiten hoppar igång på riktigt. Och när det väl hoppar igång blir det inte speciellt spännande. Själva konceptet med en siffra som slukar en mans hjärna helt och hållet är relativt häftigt, men det gör sig inte riktigt som film - det blir lite för tunt. Det jag hade eftersökt mer i filmen hade varit mer blod, mer naket, fler zombies (FYI: det är noll zombies med i filmen), lite mer explosioner och ett par kickassvapen. Bäst av allt hade varit att ha 23 miniguns monterade på Carrey's högerarm. Då talar vi häftiga saker!
Tyvärr så är inte The Number 23 så mycket mer än 98 minuters sömngång med delvis intressanta övergångar och en intressant tanke made bad. Så skippa den, det finns bättre alternativ där ute att välja på om du vill ha en "smart film".