Man blir så jävla förbannad. Att det inte ska gå att lita på folk här i världen. Igår var det tänkt att jag, Andree, Ninos och Antti skulle gå ut och ha det riktigt trevligt på Palace (blev dock Otten till slut istället). Jag var skitpepp på att gå ut efter en ganska jobbig vecka och hård inledning av helgen med att sitta i skolan. Så jag tar bussen ner mot stan, då Andree ringer och ber mig handla lite snacks innan jag kommer. Jag kilar förbi video west och införskaffar lite tilltugg, då jag stöter på en gammal bekant. Han ber att få låna min telefon för att ringa ett samtal. Självklart tillåter jag det - han är ju min vän. Han ringer, han pratar, och ber sedan mig om att få ringa ett till samtal. Of course. No big deal. Bara att ringa. Efter samtalet vet jag inte riktigt vad han gör med telefonen, jag tänkte inte på det just då. Jag får inte tillbaka den i alla fall.

Vi står och pratar lite skit ett tag, då han frågar mig om han får låna mobiltelefonen igen. Jag svarar med att han redan har den. Han svarar att han inte har den. Där tjafsar vi ett tag innan han tömmer fickorna och försöker visa att han inte har den. Slutsatsen är väl att han tappade den sist han stod och pratade. Så jag går tillbaka för att leta efter den, då han drar iväg fort som fan. Jag hade det lite på känn att det aset försökte scamma mig på min telefon, men hade inte riktigt några belägg för det just då. Jag menar, han är ju min vän - ska han sno min telefon? Löjligt.

Inte alls så löjligt, visade det sig. Jag insåg att han måste ha kutat iväg med telefonen som det ruttna jävla as han är. Inte så mycket mer att göra än att gå vidare till Andree och försöka nå min telefon via hans. När jag möter honom säger han att han ringde min telefon nyss och att någon [namn] svarade. Borttappad var min telefon, va? Yeah right. Up yours, motherfucker. Du hade den hela tiden undangömd någonstans där jag inte såg eller kände. Hur jävla dum får man vara att man sedan svarar i den stulna mobilen? Herrejävlar, om man slog upp ordet dumbfuck i ett lexikon så skulle det finnas en bild på dig.

Hursomhelst så lät jag inte det förstöra kvällen, vi drack öl och hade det skittrevligt uppe hos Andree och begav oss framåt halv ett ner mot otten och gick in där för att röja loss. Hade det riktigt trevligt faktiskt, träffade en hel del människor jag inte sett på ett tag. Ni vet vilka ni är. Så stötte jag ju på Erika också. Det var intressant. Trodde dock det skulle vara mycket mer folk än vad det var. Undrar om Robin blev nöjd med sitt releaseparty. Hoppas det.

När jag kom hem (tack för skjutsen, Stoffe) så ringde jag polisen direkt och anmälde det förbannade jävla svinet för stölden. Inte för att jag tror att det kommer ske så mycket, men jag kanske kan få ut något på försäkringen i alla fall. Man får skapa sin egen rättvisa istället. Vilket var precis det som hände.

Hörde nyss att det hade skipats lite street-justice å mina vägnar. Han fick vad han förtjänade. Tyvärr så fanns inte min mobil någonstans att hitta, men man får väl nöja sig med det lilla. Det är tur man har riktiga vänner. Ni vet vilka ni är. Tack för att ni finns.

Och vad gäller dig, dipshit: Jag trodde vi var vänner, men du bevisade att jag hade jävligt fel.
Du har lärt mig att man ska vara riktigt förbannat försiktig med vilka man ska lita på i den här världen. Du är inte en av dem. Ett stort FUCK YOU går ut till dig. Jag hoppas för ditt eget bästa att vi aldrig mer stöter på varandra. Det är såna som du som gör att jag skäms över att tillhöra den mänskliga arten. Du är en sorglig ursäkt till människa. Far åt helvete.