Titta på den här bilden. Den säger allt !

"[...] Jag vaknar varje morgon och önskar att jag vore kär i Tommie.
Jag älskar dig men är inte kär i dig."

Jag har nog aldrig i hela mitt liv varit så förbannad och irriterad som igår. Ingenting gick vägen. Till att börja med så hade jag heldag i skolan, från 8-19. Hur kasst är inte det till att börja med? Plus att schemat var helspäckat. Och en hel del laborationer på eftermiddagen. I LISP. Det programspråk jag avskyr mest utav allt, typ. Så vi kom en liten bit på projektet, men det var fan inte långt. Plus att jag var vrålhungrig och trött när jag åkte hem. Så jag tänkte att jag kopplar av med lite tv-spel när jag väl var hemma. Onimusha: Dawn of dreams tänkte jag att jag skulle spela vidare lite på. Såklart möter jag en boss som är piss-svår och jag har typ ingen som helst chans att mörda honom (idag ska jag fan klara det). Det var ytterligare en mood-downer. Så jag tänkte "Fuck the world" och gick och lade mig istället. Blev väckt mitt i natten av ett samtal och hade grava problem med att somna om igen efter det. Skakande! Låg nog vaken till 4-5 nåt innan jag slumrade in för att sedan väckas idag av väckarklockan vid 6. Livet suger ibland.

Och vad väntar på mig idag? Mer skolarbete och mer skolarbete. Ska försöka hinna åka iväg och träna lite också. Och jag är jättehungrig. Jag behöver mat.

Jag har 4 stora frågor jag vill ha svar på. Den första av dem är: existerar omnipotens? Drop a line med argument och bevis! De resterande tre frågorna är av lite mer personspecifik karaktär.
To be continued... (eller inte).

Mina vänner hatar mig eftersom jag är korkad. De måste alltid påpeka hur smarta de är, men istället för att få mig att tro att de är smarta, så får de mig bara att känna mig ännu dummare. De använder stora ord och hittar på svar som de tänkt på alldeles för länge för allting jag säger. Jag mumlar ”Helvete vad kallt det är ute”. De tjattrar tillbaka ”Faktum är, att enligt termodynamikens lagar, så är rymdtid fluktuent relativt till magnituden av värmestrålning, därför är det faktiskt inte kallt.”. Seriöst, vem i helvete bryr sig? Att kunna fysiklagarna av whatever-the-hell-I-said kommer inte ge tillbaka känseln i mina fingrar.

Jag är lätt den dummaste ungen bland alla mina jämlikar. Vi var på en restaurang en gång och medan de babblade på om något galet filosofiskt nonsens, så snöt jag mig i en servett och lekte med mig själv under bordet. Lite då och då så sade jag något bara för att jag var så uttråkad, men de var snabba med att påpeka hur dum jag var och att jag borde hålla käften. Jag förstod aldrig varför människor vill vara smarta. Allt jag behöver få ut av livet är sex, droger, kebab och Simpsons. Som tur är för mig, så kräver inget av dessa någon intelligens. Istället för att ge en massa bullshit med textböcker och studerande, så kan jag slappna av vid min dator och fortsätta att vara ignorant utan att bry mig om omvärlden. En hel del människor säger att jag borde vara motiverad att lära mig någonting. Åt helvete med det.

Jag tänker inte ljuga, jag är ganska intresserad av vetenskap. Till exempel, jag gjorde ett experiment ett år under skolans vetenskapsutflykt. Som project, så studerade jag de psykologiska effekterna av botanik på det optiska nersystemet och dess influens på perspektiv. Resultatet? Kycklingar ser helt wacko ut på svamp.

Det var slutsatsen. Resten av projektet bestod av information och statistik, vilket jag måste erkänna, var väldigt roligt att samla in. Olyckligtvis, efter allt mitt hårda arbete, så uppskattade inte min lärare mitt experiment över huvud taget. Det gjorde inte rektorn heller. Åtminstone så gjorde bildläraren det, när jag ritade det jag hade sett.

För ett vra tag sedan var det 30 minusgrader här i min hemstad och jag var tvungen att gå till jobbet. Jag var inte på humör att försöka få ut min cykel ur en igloo, så jag gick hela vägen till jobbet. Det första jag gjorde var att borsta av min jacka med snö i en kunds ansikte. Han låtsades om som om ingenting hade hänt, vilket var tur - för honom. Mina läppar var blåa och livlösa så jag smackade min kind mot väggen några gånger tills jag fick tillräckligt med känsel tillbaka i läpparna så jag kunde smörja in grillen med en stor fet loska jag hade sparat på väg till jobbet. Chefen började bitcha eftersom jag var sen. Jag skrek, ”Hörredu, fröken, du ringer mig klockan 5 på eftermiddagen och ber mig att jobba 5 på eftermiddagen. Hur i helvete kan du klaga över att jag inte är i tid? Vad i helvete är det för fel med dig?” Hon blev ännu ilsknare men jag gav henne lite spott också, så det blev lugnt mellan oss då.

Senare, så kom en dipshit-turist in och beställde en måltid. Han pratade med en snorkig röst och fejkad sofistikation och försökte att imponera på mig med sin kunskap om konsten på väggarna. Allt det gjorde var att jag kände mig dum. Jag gick fram till honom med mitt finger under hans omelett och då grinade han mot mig: ”Vad gör ditt finger under min mat?” Jag sade:”Jag håller det där. Du vill väl inte att den ska ramla ner på golvet igen, va?”. Näsvisa kunder. Jag förstår inte ens varför de bryr sig. Såhär ligger det till, om du kommer till den restaurangen jag jobbade på, så garanterar jag att bakterierna på mina händer är det sista du behöver oroa dig för.

Varje dag så stöter jag på åtminstone 10 idioter som försöker imponera på mig med hur smarta de är. De tar sig inte ens tid för att inse att jag är ett dumhuvud och inte kan skilja en smart människa från en som är helt efterbliven. Istället för att ha en normal konversation, så måste de upplysa mig med idiotiska fraser med värdelös kunskap och stora ord som jag aldrig har kunnat eller kommer att kunna. Jag rökte fet med en kille en gång, och varje gång det var hans tur, så satt han och höll i spliffen medan han konstaterade idiotiska faktaspektakel som ”Visste du att THC står för tetra hydro cannabinol?” Jag ryckte bara på axlarna och försökte att ignorera det men killen fortsatte ”Ja, och gräs är egentligen lagligt i vissa stater i USA som läkemedel, och visste du att det aldrig skett ett dödsfall till följd av cannabis?” Till slut så tryckte jag upp tändaren i hans ansikte och sa ”Hör nu på, smartass, om du inte håller käften och drar ett bloss, så kommer jag gröpa ur ditt huvud och göra en bong av den.”

Det vore skitcool att röka gräs ur ett mänskligt skeletthuvud. Jag slår vad om att galna voodoo-jävlar redan gör detta på Haiti. Jag vet att en teknolog inte skulle acceptera något sämre. Tänk på det - om idén någonsin skulle försvenskas, så skulle skeletthuvud-bongs ge en helt ny mening till ordet ”head shop”.

Om jag mötte någon som rökte gräs från en skalle, så skulle jag bli jävligt mycket mer imponerad än om han kunde en hel encyklopedi om värdelösa fakta om gräs. Riktiga badasses skulle hälla mänskligt blod i det istället för vatten. Åh man, jag är nästan så cool. Plus, när skålen skulle vara körd, så skulle man kunna säga ”titta! Den har ett svart öga”. Jag vill så gärna ha en. Om någon är villig att offra sitt liv så att jag kan röka gräs från deras ansikte, skicka då ett mail så kan vi arrangera tid, plats och hyrning av giljotin.

Jag tappar hela tiden bort mig från ämnet. Så här ligger det till - om du måste spendera all din tid och energi på att övertyga folk om att du är smart, så är du inte det. De riktigt intelligenta människorna är de som inte ger ett skit om vad andra människor tycker och tänker. De sitter inte på sina arslen hela dagar långa och skryter om vad de vet och vad du inte vet. Istället, så lever de livet och har roligt utan att ägna en tanke åt deras meningslösa IQ eller hur mycket de fick på högskoleprovet.

En gammal sketen hippie gav mig en gång en lång föreläsning om hur han hade en högre IQ än de flesta av de straightedgekillar med bra betyg. Först så dömde jag honom inte som en fullständig bullshitter eftersom jag gillade idén med ett underbarn som är så långt före alla andra att han tog sin tillflykt till droger. När han slutade prata, så frågade jag ”Så, vad ligger din IQ på?” Han svarade ”Enligt det senaste testet jag tog, så låg det på ca 180.” Yeah right, vad du nu än säger, Bohr. Jag tror att min skitsnacksdetektor brände en säkring där. Vid den tidpunkten under konversationen, så vände jag mig 180 grader och gick iväg.

Det finns en del människor som vet att de inte lurar någon med sina lögner, så istället för att boosta sitt eget ego, så bladdrar de på med bedrifter som deras vänner och familj har gjort. De säger till mig ”Min kompis pappas farbror brukar hänga med huvudsångaren i Tool!”. Yeah, so what? Mina vänner får umgås med författaren av min blog. Du har ingenting.

Lögnare är så fulla av skit att de inte inser att alla andra ser rakt igenom dem. Acceptera bara att alla är dumma, bara det att några är mindre dumma än andra. I slutändan, så vet vi alla ingenting och kommer aldrig att göra det heller. Jag förstår inte nyttan att lära mig något förutom att ha kul. Kanske kommer det ändras när jag blir äldre, men vadå, jag är inte äldre än, så alla ni ”smarta” fuckers kan backa åt helvete undan.

Pseudointellektuella is not the shit.

Lathet är nyckeln till framgång. Här är reglerna för att vara lat:

1. Gör aldrig någonting. Om du väntar tillräckligt länge, så kommer någon annan att göra det.
2. Rör dig inte. Att röra sig är överskattat.
3. Spring aldrig. Att springa är det värsta du kan göra. Jag behövde springa en gång... stort misstag.
4. Om någonting inte är inom ditt räckhåll, så behöver du det inte. Innan du går upp för att hämta någonting på andra sidna rummet nästa gång, så tänk. Vill du verkligen gå upp och gå hela vägen dit och hela vägen tillbaka bara för att ta den? Yeah, I know. Jag kände mig dum när jag rörde mig alla dessa gånger.
5. Ha inte någon åsikt. Åsikter är tankar, och tankar är arbete.
6. Arbeta inte. Att arbeta är för dipshits. Bli VD om du kan, de gör aldrig någonting.
7. Om du måste röra dig, jiddra om det. Gör det väl känt att du är asförbannad eftersom du måste röra dig. Sucka mycket. Dra dina fötter efter dig och luta din rygg 60 grader (dålig hållning hjälper dig att anpassas till formen av soffor när du sitter, och det gör att du ser trött ut).
8. Sov så mycket du kan. I motsättning till sunt förnuft och populärtroende, så är sömn väldigt produktivt.
9. Prata inte. Att prata kräver att du rör käken... alldeles för mycket arbete.
10. Om du måste arbeta, gör det bara halvdant. Exempel: Om du måste kratta löv, knuffa dem ut på vägen eller till din grannes bakgård. Om du har en gräsklippare som du kan köra, så kör över dem ett par gånger tills bitarna är små nog att gömma mellan grässtråna.

Jag har fler regler, men det här tar mer kraft än jag trodde. Jag kanske bygger på det senare... om jag inte är för trött.

Imorse kom resultaten från reglertekniken. Jag klarade av att sätta femman. 45 poäng av 50, och gränsen var 43 för femma. Så jag hade lite marginal! Ytterligare ett bevis på att jag är the shit

Hursomhelst, skönt att ha det avklarat. Att kunna lägga det bakom mig. Nu är det bara artificiell intelligens, databasteknik, industriell företagsekonomi, avancerad programmering i c++, och elektromagnetismen som ska klaras av. Och sista laborationen i processprogrammering. Inte så mycket... hrm.

Just det, hämtade ut boken till AI-kursen idag. Fet som alla andra amerikanska kursböcker jag har nu. Jag hatar det verkligen. Det är så mycket bullshit som står i dem. Fy fan. Men den här boken kanske är intressant. Vi har en bra föreläsare i alla fall som gör ämnet lite småroligt i alla fall.

Kanske ska ta tag i det nu och läsa ikapp de ca 2000 sidor jag ligger efter med....Ingen som vill göra det åt mig?

Äntligen fick man arslet ur vagnen och såg filmen. Det tog sin lilla stund. Och jag som hade tänkt att se den på bio först. Icke. Hursomhelst. Seriefiguren Batman är ju jävligt häftig egentligen. Han behöver inte tönta runt med massa övernaturliga superkrafter, utan han är bara ninjahäftig och kickar skurkars ass dagarna i ända (sic!). Inte som den där fjanten spindelmannen till exempel som har fått massa krafter från en spindel, det är ju lite fusk faktiskt. Plus att han är lite mesig. Batman förespråkar brutalt våld för att lösa problem, och det gillar jag. Det är så de lär sig liksom! Bryt ett näsben eller fem och de kommer inte försöka råna den gamla tanten igen. Lobo är häftig också. Och han har heller inga övernaturliga krafter, förutom att han är från en annan planet och född superstark och superelak. Och ingen har väl det minsta tvivel om att LOBO is the shit?

Hursomhelst. Christian Bale spelar huvudrollen. Eftersom han var jättebra i American Psycho (passade skitbra i rollen som Patrick Bateman) så hade jag ganska stora förväntningar på honom här. Och visst, filmen inleds med värsta gruppfighten där han kickar 6-7 bigass mofo's asses hårt, hårt som fan. Där får han visa vad han går för. Men vad i HELVETE händer när han tag på sig Batmandräkten egentligen? Han lägger på någon konstig wannabe-mörk-pratande-röst för att låta hård eller nåt, men det låter bara riktigt jävla fjantigt och lustigt. Hade varit bättre om han hållt käften istället och nöjt sig med att sparka stjärt.

Åter till handlingen. Filmen är menad att berätta hur Batman kom till, bakgrundshistorien liksom innan historien med Jokern och Pinguin och Gåtan och alla möjliga superskurkar kom in i bilden. Det som egentligen händer i filmen är att man får se en hel del asskicking, skjutande, blod(?) , skurkar, snygga brudar och biljakter. Det enda som behövs för att göra filmen bra liksom. Dessutom, det som är BÄST utav ALLT är att det är en massa NINJOR med. När han är uppe på ett berg för att lära sig slåss som en man så får han gå med i en klan av massa ninjor, men precis sådär häftiga dräkter som Ryu Hayabusa har (typ). Det var kanske den bästa delen i hela filmen. Filmen kunde ha slutat där, det var tillräckligt för att sälja den till mig. De slåss med svärd och grejer också, fränare än så blir det liksom inte.

Det är ju en no-brainer att lista ut vad filmen i övrigt sedan går ut på. Dubbellivet Bruce Wayne kontra Batman, en superskurk som använder någon typ av panikgas för att göra motståndarna galna (han spelas för övrigt av Cillian Murphy, huvudrollsinnehavaren i 28 dagar senare som är den bästa zombierullen genom riderna. Eller på delad första plats med Evil Dead, åtminstone. Se den!), och massa biljakter och häftig batman-gear. No shit, sherlock, master of the obvious.

Var filmen bra då? Tja. Den gav det jag trodde den skulle ge, inte så mycket mer. Schysst action, häftiga fightingscener (ibland), och kanske lite väl utdragna dialoger ibland. Jag kan ändå inte släppa att Christian Bale är en kickass skådis som gjorde ett skitbra jobb. Creds för det. Alltså ingen toppenfilm direkt, men den gav vad jag väntade mig. Se den, det skadar liksom inte. Speciellt om du är ett Batman freak. Vilket inte jag är, men jag uppskattade den ändå.

Se filmen, ät lite godis och var glad! Det är bra ninja-action i början av filmen som motiverar dig att se klart resten. Plus att hans bil den här gången är typ hundra gånger häftigare än batmobilen han har i de gamla filmerna. Bara det säger ju allt.

Reglertekniken är över nu. Har skrivit tentan, och jag blir nog åtminstone godkänd. Det vill mycket till om jag inte klarar den gränsen. Så kass kan jag bara inte vara. Med den över är det bara att tenta av Avancerad programmering i C++ kvar och andra halvan av Industriell Företagsekonomi (och just det, att göra klart labbarna i processprogrammeringen och att skriva omtentan i elektromagnetism. Men det är bisaker :) ).

Och så har man köpt kursböcker för de nya kurserna som drar igång nu. Runt 2000 pix blev det. Inte billigt, direkt. De nya kurserna som dragit igång är:

• Databasteknik, TDDB48

Verkar lite smårolig faktiskt. En hel del teori som togs upp första föreläsningen kunde jag sedan tidigare (sommarkursen i webbprogrammering och databaser). Boken var riktigt fet, och på engelska. Det är coolt, men jobbigt att läsa. Faktiskt. Fast det ska nog gå. En skriftlig tenta och lite labbar. Piece of cake, eller inte.

• Artificiell Intelligens, TDDC17

Jepp, lite AI att studera här. LISP-kunskaperna får man gräva fram igen och se om man kan göra något nyttigt av dem. Tenta och labbar. Bra föreläsare, kursen är helt på engelska. Verkar lovande! Första föreläsningen var faktiskt väldigt intressant. Jag tror dock att det kommer bli väldigt svårt väldigt snabbt...

• Programutvecklingsmetodiksteori, TDDC01

Rolig föreläsare. Verkar lite flum-flum med inga direkta mål uppsatta eller spikad kurslitteratur. Svårt att veta vad som definierar kursen riktigt, men kan väl vara intressant. Köpte en av de rekommenderade böckerna i alla fall, och ska försöka läsa lite i den imorn. Kan bli intressant. Jag hoppas det, för det är ju som ett litet 'intro' till projektkursen i programutvecklingsmetodik vi ska sedan efter sommaren...

Jag borde gå och sova snart. Och det ska jag också. Upp vid 0600 imorn bitti. Det suger stenhårt.

Dagens citat:

Det kan ju inte bara vara jag som e dum liksom, för jag är ju smart
-Tove

Kunde inte ha sagt det bättre själv!

Så var Guy Ritchie framme igen och gjorde en awesome kickass movie. Trodde jag. Jag menar, Lock, Stock 'n two smoking barrels var ju superbra. Och det var ju Snatch också. Kanske bland världens bästa filmer, någonsin. De filmerna hade liksom allt. So what about Revolver då? Borde den inte hålla samma klass? Det gör den - nästan. Det är fortfarande Ritchies unika cinematiska stil - med svepande kameravinklar och lustiga dialoger och monologer. Den typiska brittiska accenten och brittiska gangsters. Fast inte bara britter den här gången. Big Pussy från Sopranos är bland annat med och spelar storsvindlare. Riktigt bra faktiskt. Filmen handlar om schack, gangsters, bedragare och gamblers.

Var revolvern (titeln, jackass) kommer in i bilden förstår jag inte riktig. Det skjuts ganska friskt i filmen, men någon speciell revolver är det inte tal om. Jag kanske var lite för trött när jag såg filmen. Eller så försöker Ritchie vara lite pseudointellektuell och lägga något dolt budskap i alla vapen som är med i filmen. Newsflash: Det finns inget dolt budskap i vapen. Speciellt inte i en revolver. Revolvern spottar ut dödliga projektiler som kan slita bort din ballsack om du inte passar dig. Det är det möjliga budskapet som dolts. Du kan bli steril om du går in i ett chickenrace mot en pistol.


Hursomhelst. Filmen flippar ut ibland och det växlar om till lite Gorillaz-style animerade sekvenser. Jag undrade om någon har flippat i lite mushisar i min dricka när jag såg det. Men det skulle tydligen vara så. Skumt, fast lite småhäftigt.

Vad handlar den om då? Man får följa Mr. Green som nyligen har släppts från fängelset. Han är stadens bästa och största gambler och bedragare. Det är en del han vill utkräva hämnd ifrån. Och vice versa. Eller nåt sånt, jag kommer inte ihåg. Vem bryr sig egentligen, han är tuff som fan och sticker ut från fängelset. Det dröjer inte länge förrän han får problem i sitt nya fria liv och erbjuds skydd från två lånehajar. Det visar sig vara mer med dessa lånehajar varefter filmen flyter på än vad man kan tro i början. Man får sedan följa protagonistens försök att få reda på vad som försigår och vem som är ute efter honom. Det är inte så lätt som det verkar, en massa gåtor kastas hit och dit, och man vet till slut inte vem som är vem. Schizofreni är inblandat i bilden också. Den är lite....weird. Det är därför det är så svårt att förklara handlingen. Men det är mycket blod och skjutande! Det är bra!

Så musiken då. Soundtracket till filmen är helt underbart. Stämningsfull musik i nästan varenda scen som är värd att nämnas. Det är inte ofta jag brukar tänka på musiken till filmer - eftersom den är så intetsägande (förutom vissa mästerverk, ni vet vilka det är. Tänk efter.) - men i denna film blev det riktigt bra komponerat tillsammans med de visuella scener som utspelar sig på skärmen/TV'n/bioduken.



Dessutom var skådespelarna riktigt bra. De passade som handen i handsken. Riktigt lyckat. Okej, hittils har det låtit som jag har höjt filmen till skyarna och att det är min nya favoritfilm eller så. No such thing. Filmen är bra och sevärd, men det är inget mästerverk. Den är långt ifrån lika bra som Snatch, men den skulle vara en bra aspirant till att nästan få spela i samma liga.

Jag har inte tid med det här egentligen, jag har en massa plugg att göra. Se filmen om du gillade Snatch och Lock, Stock.... Vänta dig dock inget actionspäckat fartfyllt gangsta-äventyr i stil med de filmerna. Den här var mycket lugnare, och det hände inte alls lika mycket som i de tidigare två. Det var dock väl spenderade ~100 minuter.

(eller Night Watch, eng. titel). Jag är bakfull idag, så recensionen kommer nog suga. Hursomhelst. Grym film. Väldigt hypad, det sägs att den sålde bättre i Ryssland än Sagan om Ringen-trilogin när den hade premiär. Ja, det är en rysk film. De pratar ryska. Det är lite fränt. Fast filmen var inte alls vad jag hade väntat mig.

Folk pratade om att den var så creepy och att den var scary och allt möjligt bullshit. Det var den inte. Väntar du dig en skräckis i stil med ringu eller ju-on lär du bli grymt besviken. Tänk dig snarare Ghostbusters möter Blade. Där har du den. Lite vampyrer, en supersnabb turbo-gangstabil, kamp mellan gott och ont, och så vidare. Det är riktigt schyssta specialeffekter i filmen. Den är lite svår att följa ibland, så den sätter intelligensen på prov vid vissa stunder. I slutet klarnar det mesta dock, som det brukar vara i filmer. Vad handlar den om då?

Det börjar någon gång på 1300-talet, där du har ljusets armé och mörkrets armé som går i klinch med varandra. De fightas och fightas, tills de inser att ingen kommer vinna för att de är lika starka. Då sluter de ett avtal som går typ ut på att ingen av respektive sida får göra någonting utan den andres medhållande eller nåt sånt crap. Därför sätter de ut nattens väktare (därav namnet på filmen) som ska hålla koll på mörkrets styrkor, och ljusets väktare (uppföljaren heter Day Watch. No shit...) som ska hålla koll på den ljusa sidans styrkor. Easy as Dell (eller vad det hell? Nej, reklam har ingen påverkan på människor.).


Hursomhelst. Spola fram till nutid. Det sades att det skulle komma "the one" typ som ska välja sida (mörka eller ljusa) och avgöra ödet av striden typ. Så i filmen får man följa jakten på denna utvalda person och lite om kampen mellan mörkret och ljuset. Flera historier löper parallellt, och det är ganska skickligt gjort. Hursomhelst, vem bryr sig om storyn egentligen?

Det viktiga i sammanhanget är att det är en hel del blod, många fighter, vampyrer, en del heta brudar (fast de flesta såg ganska skabbiga ut om jag ska vara ärlig. Var mycket fräschare brudar i Hostel, trots att det var en skitfilm), och en del snygga bilar och så vidare. Plus grymma specialeffekter. Bara på grund av det så är den värd att se.

Jag har bara en fråga egentligen. VAR ÄR ALLA NINJOR? Det var inte en enda ninja i hela filmen. Inte ens någon som kunde liknas vid en ninja. Det fanns inte ens en ninja-referens i filmen. Det är det riktigt negativa med rullen. Annars hade den nog fått ett toppomdöme. Men jag kom på det nu, i och för sig. Det finns inga ninjor kvar i Ryssland. Det är nog därför. Jag eliminerade min konkurrens i det landet för länge sedan som ett första steg att ta över världen. De hade inte en chans, de stackarna. Suckers!

Alltså, väntar du dig en skräckis så behöver du inte bry dig om att se filmen. Om du däremot vill se en schysst actionrulle så slå på denna och ge ryssarna en chans! De är inte så tokiga trots allt.

Ja, det är en jävligt bra låt. Och jag är förbannat full. Jag ska gå och lägga mig snart.

Fuck the world!

Vad i helvete? Jag har laddat upp tre bilder på senaste tiden till istheshit.net. Alla har de tagit bort. Varför i helvete då? Duger inte mina bilder? Fuckfaces. Jag hatar dem. De kan fara åt helvete. Mina bilder äger. Mina bilder IS the shit. De blev väl för avundsjuka för att de själva inte kom på dem. Nåja, här är smartarab-grejen:

Tenta om ca 4 timmar. Jättekul. Önska mig lycka till! Jag måste sätta en femma på den här kursen. Jag vill verkligen det. Ska gå och fixa lite krubb nu. Och snart kommer recension på Night Watch också, så håll utkik!

På gymnasiet så upptäckte mina klasskompisar att jag kunde klassificeras som en smart arab. Tyvärr så är ju "smart arab" ett palindrom för "bara trams". Jag tyckte det kickade så jävla mycket ass den grejen, så jag lade upp den här . Bara för att ingen annan ska sno den.

I AM the shit.

Hårdporr är skiten.

(Jag ska nog göra en top ten istheshit, tror jag).

Och förresten. En andalusisk hund (Un chien andalou). Vad fan är det för skräp egentligen? Herregud. Filmen var en kvart lång, och bestod av osammanhängande...skit. Okej med surrealism, det kan vara fränt - som i Jacobs ladder och som i Silent Hill. Men for fuck sake Luis och Salvador - vad i helvete hade ni rökt när ni knåpade ihop det där montaget av värdelös sörja?

En sak lärde jag mig i alla fall. Folk i filmer på 20-30-talet såg läskiga ut utan att ens försöka. scary shit, homeboy!

Okey. Hostel. "Quentin Tarantino presents". Redan där sätter man ju ribban något otroligt högt. Inte för att han varken regisserat eller skrivit manus, utan för att liksom Quentin Tarantino is the shit, och står hans namn bakom filmen så måste den ju vara bra. Dessutom är det ju Eli Roth som skrivit och regisserat. Och Eli Roth gjorde ju Cabin Fever. En film som jag tyckte var ruskigt bra. Min dåvarande flickvän som jag såg den tillsammans med tyckte också det. Ingen jag känner som sett Cabin Fever har sagt något negativt om den. Den var helt enkelt... bra. Borde det inte då betyda att Hostel också är bra?

Nej. Det räcker så. Den är inte bra någonstans. Filmen består av 1 timme och 40 minuter tortyr. Inte tortyr i den meningen att de torterar folk. Det gör de bara konstant i den andra delen av filmen. Tortyr i den meningen att den verkligen inte har någonting som helst att ge. Den är bara skräp. Det finns dock ett par bra saker med filmen:

1) Weed.
De killar som åkt till Amsterdam på semester för att softa röker en jävla massa gräs. Det är fränt. Det är pluspoäng. Men det gör de bara i början. Sen spårar allting ur. Så det blir väldigt små pluspoäng.

2) Nakna brudar och sex.
Filmen bokstavligen kryllar av ganska läckra tjejer och sex. De är dessutom nakna. Det här gäller som punkt nummer 1) också bara i första delen av filmen. Det är till en sådan grad att jag undrade om jag inte snubblat över en mjukporris istället för en skräckis. Inte mig emot, eftersom tjejerna såg ju bra ut (nakna).

Sedan spårar det bara ur. Först försvinner den ena killen, sen försvinner den andra killen, och till slut så får vi följa den tredje killen. Alla har råkat ut för samma öde, givetvis. Där rika personer får betala pengar för att operera levande (vakna) personer, med diverse medel. Hur låter en borr genom låret? Skärbrännare i ansiktet? Skära av hälsenorna med skalpell? Knipsa av två fingrar och en bit av handen med en motorsåg? Det är såna här sjuka grejer som händer.

Visst, jag vet, jag gillar våld i filmer, och filmen uppfyller två av mina kriterier för att vara en bra film (3 faktiskt: Nakna snygga brudar, biljakter, och sist men inte minst en massa våld och blod). Så den borde ju faktiskt vara bra. Men jag måste nog omvärdera det där lite. Det är ett nödvändigt villkor fast _inte tillräckligt_ (mina kriterier, that is). För den här filmen var kass, trots att den uppfyllde 75% av alla kriterier för att vara en bra film.

Är du våldsfetischist så se filmen. Du kommer njuta. Och jag kommer konstatera att du är en väldigt, väldigt vrickad, konstig och sjuk människa med fel i huvudet någonstans. Bespara dig annars denna skit och gör något vettigare av 1h 40min av ditt liv. Som att titta på Harvey Birdman. Eller spela Final Fight - streetwise (vilket jag återkommer med recension på snart! Jag har bara sista bossen kvar, som är en riktig jävla pain in the ass.).

Så var ICO avklarat. Det tog mig en ca 4-5 timmar någonting. Ett par riktigt underhållande och medryckande timmar. Precis som i Shadow of the Colossus är kameran ett riktigt störigt moment, som gör att man inte alltid ser det man vill se av banan. Lite oprecision i kontrollen gör också att Ico inte alltid hoppar dit han vill och så vidare, men det är mer undantag än regel. I stort så flöt spelet på riktigt bra, och för att ligga på en vanlig CD-skiva har de lyckats att skapa oerhört vackra miljöer. Bara omslaget visar på den stora artistiska förmågan (se nedan). Precis som i Shadow of the Colossus känns det som om man spelar igenom någonting stort, vilket inte kräver några invecklade storys eller ens avancerad dialog för att förstå sig på. Man rycks med ändå. Även här finns det inget "riktigt" språk. De två huvudpersonerna (Ico och Yorda) talar till och med olika språk, och förstår inte vad respektive person säger. Handlingarna säger allt. Man behöver inte ord.

Spelet börjar med att du som hornhövdad pojke skall offras av byborna i ett stort slott, eftersom hornhövdade pojkar är dåliga för skörden ellet nåt annat sånt crap. Hursomhelst så lyckas du fly från din fångenskap, och inte snart därefter stöter du på Yorda. En tjej, typ albino och väldigt 'pure', fångad i en bur. Du lyckas (om du inte är helt kass) släppa lös henne ur buren, och där börjar det riktigt äventyret. Spelet går ut på att du ska hitta en väg för dig själv och henne att hitta ut från slottet. Slottet är fullt med plattformshoppande moment och onda svarta spirits som försöker kidnappa Yorda genom svarta hål som uppstår i marken. Du kan själv aldrig dö av dessa svarta andar, men de kan knocka omkull dig och sinka dig medan de kidnappar Yorda. Lyckas de fånga henne helt är det game over. Du hittar lite olika vapen genom spelet som du kan banka skiten ur dessa stollar med. Enda sättet för dig att dö är att falla från en för hög höjd. Faktiskt.

Hursomhelst. Spelets huvudmoment är pussellösande, och där har Fumito Ueda lyckats galant. Även om de flesta pussel är ganska enkla att lösa, så finns det ett par som är lite mer utmanande och kräver lite mer intelligens av spelaren. Såna spel gillar jag. Som kräver intelligens för att klara av. Dock finns det inga omöjliga problemlösningspussel här, som i Monkey Island som ibland saknade all form av naturlig logik, utan endast hade någon form av .... ja , muterad logik? Whatever.

Hela spelet tog 4-5 timmar för mig att klara av, och har man väl spelat det en gång (precis som i Shadow of the Colossus) så finns det inte så stora anledningar att spela om det igen. Men hey, vad kan spelet kosta? Ett par hundra? Det är ingenting för den upplevelse det erbjuder. Absolut värt att ha i samlingen!

Jag förstod inte riktigt varför alla kritiker höjde spelet till skyarna först. Jag menar, vad är nytt med en snubbe som hoppar runt och trixar i ett slott? Nu förstår jag vad de menade.

ICO är något som måste upplevas. Se till att göra det.

Så vann jag över den 16:e och sista kolossen. Vilken bjässe! Det var som att bestiga mount Everest för att kunna ta sig upp till hans huvud. Herrejesus, I touched the clouds typ. Hur var spelet då? Var det roligt? Jag vet inte riktigt. Det var .... annorlunda, kan jag i alla fall konstatera. Spelet består i att "endast" besegra 16 kolosser. Det finns inga små minifiender på vägen eller andra såna konstigheter, utan du ska rätt och slätt ha ihjäl 16 kolosser som finns utspridda i ett öde landskap. De har till och med hittat på ett eget språk som pratas i spelet. Creds för det.

Varje gång man stöter på en koloss så infinner sig en typ av awe-känsla. De är så stora, så magnifika, så respektingivande. Den svåra biten i spelet (förutom att behärska kamerakontrollen, kameran har sitt eget liv ibland och gör inte saker och ting så mycket lättare) är att försöka klura ut hur man ska besegra dessa giganter. Titta på bilden här bara hur stora de är jämfört med dig själv (längst ned i vänstra hörnet, den där lilla skiten som står där). Vissa är ganska lätta att lista ut hur man ska besegra. Andra kräver att man verkligen tänker till och använder omgivningen för att vinna. Det blir lite som David vs. Goliath, där du är en miniatyrversion av David och kolosserna är muterade versioner av Goliath.

Till hjälp har du din häst Agro som du kan rida på för att ta dig till olika platser lite snabbare än med apostlahästarna (hoho!). Det är inte det lättaste alltid att få Agro att göra som du vill, men det fungerar överkomligt.

Hursomhelst. Svårighetsgraden på spelet är inte så värst hög. Den är duglig, man tar sig igenom spelet på ett par timmar. Jag tror det tog mig ca 6-7 timmar att klara spelet. Då den mesta av tiden går åt till att tänka ut en strategi för att klara av att besegra dessa giganter så är det summa summarum inte så väldans mycket tid som det händer någonting i.


Jag har blivit riktigt sugen på att spela ICO nu. Jag startade ett nytt ICO-spel för ett tag sedan, men fullföljde det aldrig. Det kanske är dags att göra det nu. Slutet på Shadow of the Colossus var...omskakande. Det blir en liten rolig twist där. Jag ska inte avslöja för mycket, ni får se för er själva när ni sparkat koloss-stjärt 16 gånger.

Miljöerna är väl värda att omnämnas också. Väldigt mycket tid och energi har lagts ned på att få miljöerna runtomkring att se så otroligt vackra ut. Och jag vill säga att de har lyckats. Spelet krämar ur det mesta ur min stackars PS2 som får jobba på högvarv för att klara av att presentera den otroliga miljön skaparna har gjort.

Tyvärr finns det väl inget riktigt återspelningsvärde i spelet. När man har klarat alla 16 kolosserna så låser man förvisso upp hard mode och det blir möjligt att köra time attack på valfri koloss. Men det är inte så mycket roligare än så. När man redan vet hur man ska spöa skiten ur dem, så är ju nöjet i att klura ut en strategi borta. Det gör dock inte så mycket. Jag hade inte förväntat mig något återspelningsvärde i spelet. Jag är nöjd med den upplevelsen jag fick av det, och speltiden var helt klart ej bortkastad tid.

Nu väntar jag på nästa storslagna spel från Fumito Udea. (Och på att ta tag i pluggandet inför tentan igen och kanske släpa sig iväg till gymet).

Missa inte detta spel.

Så var den här. Den internationella kvinnodagen. Vad är det för skit egentligen? Varför finns det ingen internationell mansdag? Eller en internationell kebabdag eller en internationell ninjadag? När jag tar makten ska jag införa de två senare på den här dagen och dagen efter (även kallad imorgon) och avskaffa kvinnodagen. Vad ska den vara bra för, egentligen?

Jag och en vän hade en diskussion idag om vilken utav mannen eller kvinnan som är bäst. Jag kom fram till en enkel och bra slutsats: Mannen. Det är helt trivialt uppenbart att det är mannen som är det överlägsna könet. Varför? Här kommer ett par anledningar:

1) Män begåvades med både bra psykiska och fysiska förutsättningar. Kvinnorna fick bara ett av dem.

Ja, det är sant. Män har för det första större fysisk kapacitet än kvinnor. Det är biologiskt betingat. Sedan finns det ingen större skillnad mellan könen vad gäller de psykiska förutsättningarna. Visserligen så sägs det att kvinnans hjärna överlag har en större massa än mannens, men det handlar inte om det, det handlar om hur man utnyttjar det man har innanför pannbenet. Och blicka tillbaks i historien. Hur många stora kvinnliga tänkare har vi haft? Jag kan komma på två stycken: Ada Lovelace och Ayn Rand. Sedan tar det stop. Manliga däremot kan jag fortsätta rabbla upp i en mindre evighet: Mozart, Beethoven, Einstein, Gauss, Adam Smith, McLaurin, Maxwell, Bach, Vivaldi....ja, listan kan pågå i en evighet. You get the point.

2) Män blöder inte kroniskt.

Behöver jag ens kommentera detta? Att kvinnor lider systemfel en period varje månad måste ju tyda på att systemet är felkonstruerat eller instabilt. Därav blir den andra utav skapelserna, mannen, mer komplett än kvinnan.

3) Bevisen runtomkring oss

Titta runt omkring er. Vilka är det som sitter på ledande maktpositioner idag? Just det. Män. Varför? För att män är överlägsna kvinnor. Här kan det argumenteras om att det är kulturellt betingat, och att männen har behandlat kvinnor illa genom historien och därför har inte kvinnor haft någon chans att hävda sig. Det är förvisso sant att männen rent ut sagt har tagit makten utan pardon. Men man måste gräva lite djupare i det där. Varför har kvinnor inte tagit makten? Om nu kvinnan redan från skapelsens Adam och Eva var överlägsen mannen, så borde ju enligt all typ av logik det vara kvinnan som idag har maktpositionerna. Så är dock inte fallet. Vilket leder till att satsen "kvinnan är bättre än mannen" är en kontradiktion, och eftersom "lika bra" är helt uteslutet medför detta att mannen är bättre än kvinnan. Tänk efter. Hade kvinnan från start, nätt och slätt alltså, utan någon typ av "kultur" eller liknande varit bättre än mannen, så hade hon ju lätt kunnat köra över mannen och tagit makten redan från början. Eller tagit övertaget i efterhand, whatever. Så är det inte nu, så allting talar ju helt enkelt för att mannen är överlägsen.

Så, summa summarum, varför firar vi internationella kvinnodagen? (I och för sig. Jag firar den inte. Jag visste inte ens att den var idag förräns en god bekant påpekade det för mig). Inte är det för att hylla ett överlägset väsen, that's for sure. Kanske är det för att visa medlidande för dessa stackars kvinnor som känner sig berövade av sin värdighet i kunskapen av att de är underlägsna mannen? Jag vet inte, men larvigt känns det. Och ni kvinnor som är såna där helfräna jämställdhetsfighters, varför slåss ni inte för att få en internationell mansdag? Det ska väl vara jämställt? Eller ohh nej, vänta, förlåt, jag glömde en sak - ni är ju hyckleriets mästare, dubbelmoralens moder, kvacksalvarnas existensberättigande. Klart ni inte kan komma och säga någonting som skulle vara vettigt. Helt otänkbart! Förlåt, jag tar tillbaka det jag sa. Fortsätt som ni gör. GO GO GO!

Missförstå mig inte nu. Jag gillar kvinnor. Nej, jag älskar kvinnor. De är underbara. De är vackra att titta på och oftast ett jäkligt trevligt sällskap. Både under och över täcket. Mina bästa stunder i mitt liv har haft med kvinnor att göra. Tror jag.

Så för att göra världen en stor tjänst så kommer detta att ske:
När jag dör, så kommer jag återfödas som en ond skelett-ninja (se artikel nedan). När jag väl återfötts så kommer jag sikta på att ta över världen, vilket jag kommer klara av inom en ganska kort tidsram. Ge mig en vecka, typ. När jag tagit över världen, så kommer jag att ta bort den internationella kvinnodagen till förmån för internationella ninjadagen. Den skall alla fira till förmån för de skithäftiga ninjorna som finns i världen (bara jag, alla andra är fejk-ninjor). Sedan skall dagen efter vara internationella kebabdagen, där alla ska äta kebab och fira att det är så gott. Och att man hade så kul på internationella ninjadagen som var dagen innan.

Jag kommer äga som skelett-ninja-diktator.

För några dagar sedan kom jag på en bekant med att se någon superhypad show om Titanic på Discovery Channel. Det handlade om något dykarlag som blåste bort all typ av tid och kraft på att göra en djuphavsdykningsrobot som kunde ta högupplösta bilder på Titanic. Booooring...vem fan bryr sig? Den här tog tio poäng på ming ”I-don’t-give-a-shit”-lista.

Showen hade verkligen uselt berättande, med nån snubbe som spydde skitsnack som t.ex. ”For the first time in 86 years, we’ll actually be able to see inside the Titanic and perhaps understand more about this epic mystery...” Vilket mysterium?!? Skeppet krockade med ett isberg. Hur mycket mer genomskinligt kan det bli?Den här showen var uppenbarligen ett försök att hoppa på Titanic-vågen som kom och tjäna pengar på idioterna som gick och såg filmen. Därför är det ännu mer obegripligt att det gick på TV nu. Alla har väl kommit till sina sinnes fulla bruk nu och insett att filmen inte var annat än...ja, skräp? På det sättet som Titanic var hypat, så kunde nån tro att det var det enda skeppet som någonsin sjunkit i historien. Fråga den genomsnittlige skitarslet som såg filmen om de kan nämna 3 andra skeppsvrak, och de kommer förmodligen ge dig en blank blick eller mumla något om Hindenburg (nära, förutom att det var ett luftskepp och hade inte något att göra med havet).

Gör vilken undersökning som helst på skeppsvrak, och du hittar bokstavligen tusentals inskrivningar. SS Truscania, TEV Wahine, Hispania, Andrea Doria etc. Men ger någon nåt shit om folket som dog på dessa skeppsvrak? Knappast. Inte jämfört med Titanic-hypen.

Summan pengar som slösats på filmer och böcker om Titanic kunde säkerligen ha bärgat rosthögen ut ur havet nu. Vem bryr sig om människorna som dog ombord RMS Titanic? Seriöst? Jag slår vad om att 99% av de som såg filmen och köpte böckerna och det horribla soundtracket (med den onda slampan Celine Dion på) och såg alla dokumentärer, är inte ens avlägset besläktade till någon som dog på skeppet. Varför ska de bry sig? Det hände nästan för 100 år sedan. Folk blir dödade varje dag runt om i världen för rättigheter vi i Sverige tar för givet, men ingen gör en 100 miljarderkronorsfilm om dem, än mindre med ett rekordsäljande soundtrack. Folk borde inte köpa in sig i hypen, och de borde inte bry sig om något så trivialt, men nej; miljoner stod i kö, angelägna att bli bestulna på 90 kronor för att pissa iväg tre timmar av deras liv för att se någon utomäktenskaplig hora flirta med en förlorare. Åh,
som en notering vid sidan om, om jag någonsin hör någon yttra frasen ”I’m the king of the world!” offentligt igen, så kommer jag förlora all självkontroll och slå dem sönder och samman till en pöl. Du är inte kung över världen, du är ingenting.

Om jag dog imorgon, så kommer det inte finnas en film om mig 70 år senare. Det kommer inte göras någon sång om mig av någon ond slampa som försöker vara emotionell. Är jag mindre viktig än folket som dog på Titanic? Hell no. Jag är mycket mer viktig, åt helvete med dem. Tror du också att du är viktigare än folket som dog på Titanic? Skicka ett mail med dina tankar.

Jag har kommit på en sak. Såhär lite sent på kvällskvisten då jag brukar komma på jättebra idéer. Jag vet jag vad ska bli i mitt nästa liv. I mitt nästa liv ska jag bli en ond skelett-Ninja som kommer ta över hela världen. Jag vet hur jag vill se ut också! Titta på bilden här till vänster. Så kommer jag se ut. Ser du hur mina ögon lyser sådär skithäftigt med massa grön...ondska? Det kommer ge fett med respekt hos alla jag möter. Som hinner se mig innan jag splittar dem i två delar med min skarpslipade katana. Ett utav dem, jag ska ha två sådana. Jag måste bara komma på ett häftigt namn jag ska ha. Jag menar, Tommie fungerar ju inte på en riktig Ninja som är ett skelett. Jag måste ha något coolt namn. Yoshimitsu ligger nära till hands, men jag har en feeling av att det redan är taget... hur kommer sig det ? Jag vet inte . skit samma.

Hursomhelst så närmar sig reglertekniktentan nu, och man kanske borde ta och läsa lite mer sånt istället för att skriva massa skumma artiklar här. Det är mycket man borde göra och mindre man faktiskt gör.

Back on track again. Jag skulle vara skitcool som en ninja. Jag skulle börja med att ta över världen. Sen skulle jag ta över universum. Vad jag skulle göra då kan ni läsa om i en tidigare artikel. Innan jag börjar skriva här hade jag massa idéer på vad jag skulle få ner. Nu när jag skrivit såhär mycket (lite?) så har alla försvunnit. Det har nog blivit lite kortslutning i hjärnkontoret. Så, jag återkommer lite till det här nån annan gång. Nu är det dags att sova.

Godnatt!

Ord är överflödiga. Titta här.