De senaste dagarna har varit grymt jäkla hektiska. Massa arbete som ska göras. Och som har gjorts. Hela dagen idag och hela dagen igår gick åt till att hjälpa Andree att flytta. Lägenheten som han och Joanna flyttar in i nu är riktigt fin. Läget på den är även det riktigt bra - centralt, men ändå har de en liten bakgård.

Gårdagen blev det mest att köra saker och slipa samt spackla väggarna. Idag skötte vi tapetserandet. Vardagsrummet hann nästan bli klart - kvar är hall och sovrum. Får se om jag hinner hjälpa till något mer där, för det är en hel del annat på gång också:

På måndag ska jag hjälpa Tobbe att flytta. Åker till linkan på söndag redan och sover över till måndagen, Anna var ju snäll nog att erbjuda sovplats. Tack! Flytten fixas på måndag och blir kvar i staden till tisdag, då jag kommer hem igen. Väl hemma så behöver pappa hjälp med sommarstugan, och mormor ska ha hjälp dels med att fixa boden som står på bakgården, men även lite teknisk hjälp så hon lär sig hantera videon, stereon och allt annat. Nu när morfar inte finns längre så har hon ingen i huset som vet hur saker och ting fungerar. Det är tur jag har en (nästan) hel civilingenjörsutbildning bakom mig så jag kan hantera komplicerade saker som VHS.


Utöver allt detta så behöver pappa ännu mer hjälp med båten. Det är inte mycket, men det blir ändå lite att göra. Plus att min moster och hennes man ska ha hjälp med att måla taket ute på deras lantställe.

Visst är det kul att man kan stå till tjänst och hjälpa sina nära och kära, men man har ju fått lägga sina egna saker åt sidan helt och hållet. De projekt jag hade tänkt hinna med denna sommar finns inte en chans att jag kommer göra. Så de får bli ett senare problem. Lite tråkigt, men vad ska man göra?

Det känns ändå skönt att jag har lite tid att träffa vänner som jag inte sett på väldigt länge. Det är ett par av er som jag försökt få tag på utan att lyckas - jag hoppas den trenden kommer vändas snart. Har bara så svårt för att hitta luckor där man kan klämma in saker och ting.


Egentligen, den enda vila (eller s.k "sommarlov") jag har fått hittils är midsommarhelgen. Som firades traditionsenligt ute på landet hos moster och morbror. Riktigt trevligt och kul faktiskt, med god mat och en hel del alkohol.

Det ska bli spännande att se hur de närmsta dagarna kommer att fortlöpa. Imorgon ska jag träffa ett par gamla bekanta jag inte sett på väldigt länge, samt hjälpa pappa med sommarstugan. Nästa helg är det bröllop - Micke gifter sig ju. Helgen efter det är det äntligen dags för Sensation Black! Oh my god. Det kommer bli en sådan bra belöning på den hårda månad jag hittils haft. Och nu är det fan dags för mig att ta lite ledigt och göra roliga saker. Som Sensation. Give me more!

Uppföljare till kanske världens bästa b-skräckis någonsin. Evil Dead-serien är inget att leka med. Det är hög kvalitet som erbjuds. Om man räknar som kvalitet underhållningsvärde. För det ges det en herrejävlas massa av här.

Story: I slutet av första filmen så ser vi bara hur ondskan attackerar Ash när han ska fly från huset. Evil Dead II: Dead by Dawn tar vid ungefär där första slutade. Vi får här se hur Ash inte lyckas fly från ondskan. Han dödar sin flickvän (som är en zombie), och får sedan besök av Professorns dotter (professorn är alltså den gubbe som upptäckte Book of the Dead från början, och det är hans stuga de är i under första filmen), hennes pojkvän, en bonde samt ett stycke white trash. Ondskan låter dem inte komma därifrån, och den har gett sig fan på att de ska vara döda när gryningen kommer... (därav undertiteln till filmen, duh!)


Det är väldigt mycket humor i Evil Dead II. Det var det i den första också i och för sig. Men här har vi ännu mer. Vad sägs om en vandrande zombie utan huvud som jagar Ash med motorsåg - för att sedan sätta motorsågen i sin egen hals.

Här har Ash tuffat till sig i alla fall, till skillnad från hans mesiga stil i ettan. Nu chickar han inte ut när han ska såga sin (döda) fickväns huvud som sitter fast i ett skruvstäd. Plus, att han skär av sin egen hand med en motorsåg när handen blir besatt av demoner. Själva delen av filmen där han genomgår sitt eldprov med sin hand är hur rolig som helst.

Om det är något som genomsyrar filmen så är det självdistans och humor. Som när Ash ska sätta sig på en stol och den faller i bitar. Ett uppstoppat djurhuvud börjar skratta åt honom. Varefter en bordslampa börjar skratta åt honom. Sedan följer typ hela huset efter och allting börjar skratta åt honom. Eller när han mosar ett zombiehuvud med hjälp av locket till källaren så att zombiesens ena öga ploppar ut och landar i en gällt skrikande tjejs mun. Klockrent, I tell ya. Klockrent! That definitely shut the bitch up.


Om man inte fått tillräckligt under filmens första halva (det är omöjligt, filmen är ju underbar!) så får man en övervälmande dusch av wonderfulness framåt slutet. Det är här som han sätter fast motorsågen på sin arm, istället för sin avhuggna hand. Med motorsågen i (?) ena handen och ett dubbelpipigt hagelgevär i den andra ger han sig iväg för att sparka stjärt stenhårt.


Det definitiva slutet är även det underbart bra. Jag ska inte avslöja för mycket, men den får sig en liten twist. Det är bara att konstatera: Evil Dead II är, tillsammans med sin föregångare, bland det bästa som någonsin har gjorts. Ever.


Jag tänker avsluta recensionen med att presentera de klockrena quotes (tagna från IMDB) som uttrycks under filmen samt ett par groovy bilder:

Annie: The first passage will allow the demon to manifest itself in the flesh.
Ash: Why the hell would we want to do that?

Ash: You're goin' down. Chainsaw.

Ash: [talking to mirror] I'm fine... I'm fine...
[Mirror Ash jumps out of the mirror and grabs Ash]
Mirror Ash: I don't think so. We just cut up our girlfriend with a chainsaw. Does that sound "fine"?

[upon gaining the chain saw in place of his lost right hand]
Ash: Groovy.

Henrietta: I'll swallow your soul! I'll swallow your soul! I'll swallow your soul!
Ash: [Aims shotgun at Henrietta's face] Swallow this.

[Ash's Hand gains a life of it's own]
Ash: Gimme back my hand... GIMME BACK MY HAND!


[Ash grabs a chainsaw]
Ash: That's right... who's laughing now... who's laughing *now*?

Ash: Then let's head on down into that cellar and carve ourselves a witch.

Ash: Hey, what do you say we have some champagne, huh, baby? Linda: Sure.
Ash: After all, I'm a man and you're a woman... at least last time I checked. Huh huh.

Ash: [being sucked in a vortex] For God's sake! How do you stop it?

Bobbie Joe: I hope you rot down there!

Ash: [having just gotten hit in the face with a gusher of blood that turns to black goo] Old double-barrel here, blow your guts to Kingdom Come!

[staggers backward, voice drops]
Ash: See if we don't!

Ash: Got you, didn't I, you little sucker!

Ash: There's something out there. That... that witch in the cellar is only part of it. It lives... out in those woods, in the dark... something... something that's come back from the dead.

Linda: Even now we have your darling Linda's soul, as she suffers in torment!
Ash: Youre going DOWN!


Ash: [to his freshly sawn off possessed hand] Here's your new home.
[Ash places a bucket and a bunch of books on it to trap the hand, the top book reads "A farewell to arms"]

Ash: [as his evil sawn-off hand gives him the finger] Son of a...!

Bobbie Joe: [pointing to an *empty* room] It's in there...
Ash: We'll all go in together.
Jake: Hell no! You're the curious one!

Är förhållandet på glid? Känns det om att tjejen är på väg att lämna dig? Oroa dig inte. Tommie är här för att hjälpa, och här kommer lite expertisråd från the main man (mig, alltså):

• Om tjejen frågar hur hon ser ut, skaka då på axlarna och säg "det kunde varit bättre". Detta gör henne på helspänn och tjejer älskar det.
  
  
• Håll henne aldrig i handen. Detta kan tolkas som svaghet från din sida. Om hon tar tag i din hand, så tryck den riktigt hårt tills hon börjar gråta. Resultatet är att hon blir imponerad av hur stark du är som man.
  
  
• En gång i månaden ska du smyga upp bakom henne och knocka henne. Tjejer är som hundar: De älskar hårda tag.
  
  
• Ring henne mitt i natten och fråga om hon sover. Om hon säger ja, svara då "bäst för dig". Repetera 4-5 gånger per natt tills morgonen gryr. Detta bevisar för henne att du bryr dig.
  
  
• Kommentera de små sakerna, eftersom de oftast betyder mest. Sen när hon sover stjäl du alla små saker och tar sönder dem eftersom smycken är till för töntar och asiatiska brudar.
  
  
• När hon är upprörd över någonting, till exempel efter att hon vaknat när du genomfört punkten ovan, suggestera då att det kan vara hennes eget fel. Detta banar väg för hennes personliga förbättring - och varje tjej behöver förbättras.
  
  
• Säg åt henne att du ska ta med henne på middag. Kör i flera mil så hon tror att det kommer bli riktigt speciellt. Då kör du till ett däckbrännarställe. När hon börjar bli upprörd, säg åt henne att du bara skojar och att du ska ta henne till middag på riktigt nu. Sedan kör du hem henne. När hon börjar gråta och frågar varför du gör en grej som det där, luta dig då sakta fram och viska till henne lugnt och stilla i örat "... eftersom jag kan".
  
  
• Om du pratar med en annan tjej, var säker på att hon ser dig då. När du är säker på att hon ser dig, skaffa då ögonkontakt med din partner, bokstavera orden "fuck you" och ta ett fast tag om den andra tjejens rumpa. Tjejer älskar konkurrens och tävlan.
  
  
• Lek med hennes hår. Lek med det hårt.
  
  
• Introducera henne för dina vänner som "någon brud". Tjejer älskar sådana speciella smeknamn.
  
  
• Få henne att skratta. Ett bra sätt att göra det är om hon har ett litet husdjur. Sparka husdjuret. Vi män tycker alltid att sånt är roligt. Varför skulle inte tjejer göra det?
  
  
• Värm upp henne när hon är kall. Inte genom att ge henne jackan dock, eftersom då börjar ju du frysa. Titta hellre in i hennes ögon och säg att "om du inte slutar bitcha om kylan nu, så kommer du bitcha om ett svart öga". Det bästa sättet att bli varm är med rädsla.
  
  
• Ta med henne på fest. När du är där, så måste hon gå på toa (det måste de alltid). Gå direkt därifrån. Kom tillbaka när festen håller på att dö ut och skrik på henne hela vägen hem för att hon ditchade under hela festen.
  
  
• Spotta ofta. Jag har hört att tjejer gillar killar som spottar.
  
  
• Om du bryr dig om henne, säg det då aldrig till henne. Detta ger henne bara ett ökat självförtroende och så kan du aldrig förvandla henne till det objekt som hon förtjänar att vara.
  
  
• Varje gång du är hemma så ska du stjäla en av hennes skor, örhänger eller något annat som kommer i par. Ta bara ett objekt utav varje par. Detta gör att hon blir galen.
  
  
• Ta med henne ut på middag (igen). När hon ska beställa, så ska du avbryta henne och säga "nej, hon är inte hungrig". Tvinga henne att äta samma som du äter. Tjejer älskar killar som för deras talan.
  
  
• Se henne i ögonen och le. Sen boxar du henne i ansiktet. Tjejer älskar spontana killar.
  
  
• Låt henne somna i dina armar. När hon sover djupt vänta i 10 minuter för att sedan skrika så högt du kan i hennes öra. Repetera tills hon går hem så du kan använda dina armar för viktigare saker (som att dricka öl och äta kött).
  
  
• Ge henne en av dina t-shirts och se till att den luktar dig (fast inte din parfym... det ska vara en... dålig lukt. Du vet vad jag menar).
  
  
• När det regnar och ni är ute, fråga henne om och om igen utifall hon gråter. Hon kommer att svara "nej, det är bara regnet". 10 minuter senare så vänder du dig om och skriker henne i ansiktet att sluta gråta. Tjejer gillar en tuff man.
  
  
• Turbotutte. Och många såna.
  
  
• Kom ihåg hennes födelsedag, men köp ingenting till henne. Lär henne att materilla objekt inte är viktiga. Det enda som är viktigt är att hon håller dig lycklig och att din lycka är den bästa present hon någonsin kan få.
  
  
• Om du lyssnar på musik och hon vill lyssna, så säg nej. På detta sätt tror hon att du är mystisk. Tjejer älskar mystiska killar.
  
  
• När hon ger dig en present på din födelsedag, julafton eller när som helst - ta den och säg åt henne att du älskar den. Nästa gång du vet att hon kommer på besök se till att hennes present ligger väl synlig i papperskorgen. Tjejer gillar inte det här egentligen, men vi män tycker det är skitkul.
  
  
• Om hon blir sur över att du inte ringer henne när du säger att du ska, så lova henne att du ska ringa henne vid en viss tid på dygnet. Detta försäkrar att hon kommer vänta vid telefon. Säg åt henne att nästa gång du ringer att du ska berätta en speciell överraskning för henne. Nu kommer hon bli riktigt exalterad. Ring inte.

Där har du tipsen. Jag önskar dig lycka till. Go for it dude!

Filmen tar vid där den första slutade. Pappan har försökt döda sin son (eller djävulens son, snarare) och nyheterna har nått snubben (Carl Bugenhagen) som gav pappan knivarna. Så nu ber han en arkeolog att åka iväg och ge Damiens (sonens) nya föräldrar en väska med en lapp i som ska "förklara allt"... och på den vägen är det.

7 år senare. Damien är nu 13 år gammal, och bor hos sin farbror och umgås med sin kusin Mark och leker i någon typ av militär-akademi. Det är under den här tiden som han blir varse om sitt eget öde. Vem han är, vilka krafter han har, etc. Och han använder dem. Han är en mean son of a bitch. Grymmare unge får man leta efter.

I den här rullen ser vi Lance Henriksen som officer på Damien och Marks militärakademi. Han är cool. Jag diggade honom som cyborg i alien-filmen. Diggar honom ganska väl här också. Han är hård som officer och ställer sig på Damiens sida - han vet nämligen att han är Antikrist och försöker på något sätt mana fram hans krafter. Förstod aldrig riktigt hans roll i det hela, but oh well.


Det är ganska schysst att se prov på old-school teknik i Damiens hem, som på den gamla goda tiden, då man använda diabilder istället för PowerPoint och filmprojektor med vanliga stora astunga filmrullar istället för DVD. Det var häftigt.

Precis som i ettan så finns här grymma avrättningsscener. I förra filmen så blev en präst spetsad. I den här blir en snubbe delad på mitten av en hisskabel. Det är coolt. En annan blir mosad mellan två tågvagnar. Det är också coolt. Scenerna är så pass utdragna och man har lagt så mycket energi på att göra dem bra - sådana insatser uppskattas verkligen.

Filmen är bättre än sin föregångare. Det är inte ofta så är fallet, men här förhåller det sig verkligen så. Mycket beror det nog på att Damien vuxit upp här och kan använda sina krafter med lite större egen vilja och begå djävulskap.

Den är helt klart värd att se, om du inte sett den tidigare.

Nu är det äntligen installerat. Skapade en partition på ~40 gb och installerade en (laglig (!)) kopia - 64-bitarsversionen. Allting är väldigt häftigt och det ser riktigt snyggt ut. Men jag drabbas av en kär gammal kamrat igen - blåskärmen. Det händer lite titt som tätt. Systemet fryser sig och sedan startar datorn om sig själv. Inga allvarliga skador sker, men det är grymt irriterande eftersom man inte får chans att spara sitt arbete.

Har installerat drivrutiner för bildskärmen och ljudkortet, vilket hjälpte till med vissa saker. Men jag måste ändå luska ut varför jag får blåskärmen hela tiden. Någon som har ett förslag på vad det kan bero på? Skriv!

I behov av en bil och känner att du är i lite meckartagen? Ta dig en titt på den här Chryslern och slå till!

För i hevlete. Som jag skrev i recensionen om denna films föregångare så sprängdes huset i slutet av den. Nu är det uppe igen. Suck. Varför i helvete då? Bygger det upp sig självt igen? Det är tråkigt när det är såna här glitches mellan filmerna. Men om vi ska försöka bortse från det för nu.

För er som inte känner till det: Amityville ligger i New York. Och för er som inte känner till detta: Amityville's svenska titel är "Huset som Gud glömde". Så ni som klagat på att ni inte känner igen filmerna fast jag har påpekat att det är omöjligt att inte känna igen dem, kanske förstår vad jag menar nu.

Istället för att som i trean inleda filmen med en seans, så börjar den här filmen med en exorcism. Av huset. Eller det kanske kallas välsignelse av hus. Hursomhelst är det ett gäng präster som går runt i huset och kastar vigvatten och meckar med krucifix och grejer. Inte så spännande, men det sätter stämningen lite.

Den här gången är det en mormor som flyttat in. Inte i det huset, men i ett annat. Och en pryl från det gamla (ursprungliga) huset skickas till henne. Och därmed kommer ondskan in i Mormoderns hus. Hennes dotter och barnbarn kommer på besök och ska bo där...

Pappan i familjen har tydligen dött hastigt, så det är därför de är hemma hos mormodern. Något i den stilen i alla fall. Huset börjar såklart spöka, och pappan uppenbarar sig för yngsta dottern och mamman. Självklart är det inte pappan på riktigt, utan djävulen som förklätt sig. Det säger prästen i alla fall. Jag tror det är ett gäng filfakare som insett att de har alldeles för lite att göra under sin utbildning och bestämt sig för att skrämma skiten ur den här familjen.


Det är de facto bättre effekter i den här än vad det är i dess föregångare. Men det förväntar man sig också - den är ju inspelad långt efter dem. Teknikens framfart, ni vet. Filmen levererar totalt sett mer än vad sina föregångare gjorde också. Antingen det eller så är jag på bättre humör nu när jag skriver recensionen. Man får mycket mer gore här. Bland annat är det en snubbe som fastnar med handen i avfallskvarnen. Det är coolt. Och när rörmokaren är där för att fixa rören, så öppnas ett rör av en avhuggen hand som ramlar ner på hans ansikte tillsammans med en tjäraktig svart sörja. Det är också coolt.


Och en sista sak...you gotta love the åttiotalsmode! Bara det ger ett extra charmigt attribut till filmen. För det ser för jävligt ut. Klädde sig folk verkligen så? Jag skäms över att ha fötts in i decenniet där mänskligheten tappade sitt sinne för god smak.

Slutet är ganska skrattretande... utan att spoila allt för mycket så ska det nämnas att en exorcism utförs - mot en lampa... Ja, du läste rätt. Det är något skrattretande. Det slutar i alla fall med att ondskan sätter sig i en katt. Typ. Eller jag vet inte.

Den här delen i Amityville-skräck-film-serien är i alla fall en av de bättre av de 4 av 9 jag har sett hittils.

Se den.

Tisdags kväll drog jag och Stoffe ut för att fira att tentorna var över. Jag var ju klar redan 1 juni, men den stackarn hade sin sista den tisdagen (12:e). Så vi drack lite öl hemma hos honom när han hade kommit hem, sedan drog vi ned till Palace runt tolvsnåret. Har nog aldrig varit med om Palace utan kö. Det var bara att knata rätt in. Och lika tomt var det där inne, nästan. Förutom ett gäng vitmössor från Nyströmska som hade sprungit ut den dagen eller så. Träffade Carlos där inne, det var lite roligt. Eftersom han var superfull.

Det blev inte så mycket röj direkt, men det blev ganska duktigt med dricka ändå. Blev inte farligt karatefull, men tillräckligt för att vara långt från 100 % dagen efter.

Anyway, kvällen bevarades med detta fina fotografi som minne - Stoffe poserandes ovanpå markbelysningen.

Jag trodde det var en häftig japansk film med massa svärdslingande blodtörstiga samuraier som var på jakt efter att utrota lömska livsfarliga ninjor eller något i den stilen.

Det var en jävla massa naturbilder och skum musik. Tack för det tipset, dipshit! Nästa gång någon säger "den är bra, men har inte sett den själv" så ska jag fanimej inte lyssna på den skitstöveln.

Koyaanisqatsi är en och halv timme lång "film" som visar förvisso en massa häftiga naturbilder och mänskliga konstruktioner i antingen ultrarapid eller i slowmotion, vilket ger en hel del schyssta effekter. Men det finns ingen som helst handling. Det ska det heller inte finnas. Det enda som finns förutom de något fräna naturbilderna är skum chantande musik.

Jag hade inte tålamod att titta igenom hela skiten, så jag skippade vissa delar. Jag är helt övertygad om att jag inte missade något viktigt.

Jag tror att det krävs att man är hög som ett hus för att uppskatta den här rullen. Eller miljöpartist. I vilket fall som helst så kan jag inte rekommendera den. Undvik.

Samma hus igen. Fast den här har en egen story som inte baseras på en verklig händelse (första delen och andra delen sägs vara baserade på verkliga händelser). Meg Ryan är med i den här rullen. Det har tydligen gjorts en 3-D version av den här som man ska se med såna där fräcka röda och gröna glasögon för 3-D effekt. Det har inte jag gjort. Vem vet, filmen hade kanske varit lite mer spännande om man sett den varianten. Det låter jag vara osagt.

Filmen börjar med att någon typ av seans hålls i det omryktade huset. Det är inte så spännande. Men de bustar en synsk kvinnande rätt av - så mycket för deras bluff och lura folk på pengar. Som tack blir de som avslöjade dem spottade i ansiktet. Det är coolt.

Men hursomhelst. En snubbe skiljer sig från sin fru och ska flytta in i det här huset för att rensa sina tankar eller så. Skitbra val att köpa ett hus där det hänt så mycket skumma saker i. Det brukar aldrig sluta bra. Dumjävel.

Flugorna från de första två filmerna är tillbaka och skrämmer skiten ur en fet snubbe som i första filmen. Fast den här gången är det inte en präst, den här gången är det en...ja, jag vetefan vad han skulle vara. Mäklare, kanske? Jag vet inte och jag kunde inte bry mig mindre.

Huvudrollsinnehavaren (snubben som flyttar in i huset) är grymt lik George Bush. Det är lite fränt. Jag satt och tänkte på det nästan hela filmen igenom. Jag bara väntade på att han skulle kläcka ut sig om någonting om war against terror eller weapons of mass destruction. Men inget sådant hände.

Kritiken mot filmen är stor, och det finns egentligen endast ett stort plus för den här filmen: Den ger oss ett monster som hoppar upp ur ett vattenhål i husets källare. Monstret ser ut som stryk, och kan spruta eld med munnen. En killes halva ansikte blir typ helt söndersmält av monstrets flammor. Det är coolt. Och det är ungefär det enda som är bra med filmen också.

Som vanligt, och för tredje gången typ, så ramlar huset ihop. Här bjuds det på en sedvanlig explosion. Detta händer när det blåser upp till orkan inne i huset (fråga mig inte...). Under den här "stormen" så blir vår käre huvudperson Bush-look-a-like nästan spetsad av en upphängd svärdfisk. Det var synd att han inte blev spetsad i huvudet. För det hade varit sååå coolt. Det hade gett filmen ett ytterligare pluspoäng.

Nu är huset beviserligen sprängt till grunden. Man får se mer än själva explosionen - man får se när huset faller i bitar. Såklart står en del av stengrunden kvar, men de skumma fönstrena som liknar ögon är borta. Poff. Puts väck. Så nu ska vi se om huset i del fyra (det finns nio filmer i den här film-serien mig veterligen) har ett uppbyggt hus igen eller inte. Antagligen är huset tillbaka. Och det är inte bra skit.

Se inte den här filmen. Den är så onödig: samma formel som sin föregångare ==> Boooooooring.

I fredags kände jag mig gammal. Då var det 4 år sedan jag själv sprang ut som ettrig student från Ebersteinska. Det kändes verkligen som det var evigheter sedan då jag såg dagens snorungar springa ut i Linköping.

Var på uppvaktning i förorten nämligen och firade Anna som tog sin student. Lagom varmt i kostymen, och jag hade tur som inte fick några LP-skivor under armarna i alla fall. Hemma hos dem bjöds det på massa god mat och goda bakelser - så jag såg ut som en michelin-gubbe när jag åkte därifrån på kvällen. Kvällen på Anna och hennes crew skulle bli karatefulla på Platå. Karatefull är något Anna är ganska bra på att lyckas med att fixa ekonomiska karatefyllor. Det krävs inte mycket förrän det är game over för hennes nykterhet.


När jag var på väg hem fick jag ett samtal från René som var hemma i Norrköping över helgen (han pluggar till låtsasingenjör [industriell ekonomi] på KTH annars). Pratade även med Bman som stod och slet i disken på Grand. Så vi kom överrens om att ses på Bishop Arms och ta ett par öl ihop. Kul att se dem båda igen, det var ett tag sedan. René var länge sedan man såg eftersom han ju pluggar på annan ort. Bman var det också länge sedan man såg, men det är mest för att han är så totalt pussywhipped. "Toffeln" håller på att myntas som hans andranamn nu. Runt ett-två på natten fick vi nog av kylan - då ställde Stoffe upp och skjutsade hem oss därifrån. (Ja, inte Bman då - han skulle ju hem till tjejen...).


Hursomhelst var hela dagen riktigt rolig och jag hoppas Anna tyckte om presenten hon fick. Eller, rättare sagt, det är bäst för henne att hon gjorde det. Ska bli spännande att se när Bman slutar vara så pussywhipped också så att han faktiskt har tid att umgås.

Jag har kommit på en sak: Sommarlov rules!

Fick resultaten häromdagen. 40/42 poäng på tentan, och labbarna godkända. Detta gav mig en femma totalt sett på kursen. Ohhh yes! Skönt att höja sitt snitt lite.

Det var inte många som skrev tentan, och alla som skrev den blev godkända. Såhär var resulatfördelningen:

Betyg	Antal
3	4
4	7
5	3

Skulle ha skrivit det här för länge sedan, men det blev inte av. Det har varit lite körigt den senaste tiden, och har då inte riktigt haft tid att skriva.

Begravningen gick väldigt bra. Den var hur fin som helst - och hur sorglig som helst. Lite av det är väl tanken med en begravning också. Uppslutningen var bra - alla som skulle komma kom så vitt jag vet. Har inga bilder därifrån för tillfället, men ska lägga upp dem senare. Blomsteruppsättningarna som hade lagts fram vid kistan inne i kapellet var riktigt fina med vördnadsfulla sista hälsningar till min Morfar.

Efter själva begravningsceremonin så var det sorgestund och fika på tempelriddarorderns lokaler inne i stan. Därefter var det mat och annat hemma hos min moster. Sorglig och riktigt jobbig dag, men ändå skönt att få ett avslut på det hela. Jag tror Morfar skulle vara nöjd över det som gjordes och glad över att så många kom för att ge sina kondoleanser.

Nu har det gått ett par dagar sedan sista tentan inför sommaren skrevs, men ändå har jag inte riktigt kommit till ro än.

Elektromagnetismen har jag fått resultatet från, och det gick över förväntan. Jag satte en fyra (4:a) på den! Trodde jag skulle ha svårt att ens uppnå godkänt, så jag är hur glad som helst! Nu väntar jag på resultat från programvarutestningen, men det ska nog inte vara några problem att i alla fall få godkänt.

Vädret har varit riktigt underbart de senaste dagarna. Gassande sol och så varmt att man nästan har smält bort i värmen. Jag klagar absolut inte. Det är ju värmen och solen man längtat efter så länge. Jag har hunnit med att ha en svensexa för Micke som ska gifta sig, varit på Sommar-X på Kårallen, och haft ett skifte med den gamla styrelsen.

Svensexan ägde stenhårt. Det kommer sättas samman ett kollage med bilderna om ett tag, men under tiden kan ni ju kika här (lägg särskilt märke till scoreboarden från go-kart grand prix som indikerar att jag vann). Jag hoppas det uppskattades av Micke - har inte pratat med honom efter den heldagen, men det såg ut på honom som om han hade ganska roligt i alla fall. Sommar-X på kvällen där efter svensexan var väl lite av en let-down. Jag tappade bort gänget jag kom med, men träffade en hel del annat roligt folk där. Allt som allt hade jag det inte så roligt som jag borde ha haft - kan ha berott på att jag hade en molande huvudvärk som jagat mig största delen av kvällen. Så vid ca klockan 2 drog jag hem till Anna istället och fick lite välbehövlig sömn.

Den 7:e var det dags för styrelseskiftet. Det nya styret, Apstyret, hade förberett med grillning, sprit, brännboll och frisbee ultimate. Vi gamlingar, Blindstyret, vann brännbollen men förlorade frisbeen. Kul hade vi i alla fall, och jag blev några gräsfläckar rikare på mina nyinköpta jeansshorts. Tack Apstyret för det ni hade fixat! Väldigt uppskattat.

Fredagen blev att vara ute med far och hjälpa honom med båtbestyr. Dagen avslutades med att titta på Final Fantasy VII: Advent Children samt en mysig nattpromenad. Den ägde. Tack, Anna.


Igår, lördag, gjordes en massa bestyr men avslutades på kvällen i Linköping. Upptäckte att vissa inte tål så värst mycket alkohol... hrrm... fast det var väl inte så oväntat, i och för sig. Hon får glädja sig åt en billig fylla :). Söndagen spenderades med att återuppta lite förlorad bekantskap och försök till att planera en resa som är tänkt att ske i slutet av den här månaden. Det sista gick väl lite sisådär. Får väl se vad som händer med den resan nu.

Hursomhelst så har jag lyckats skaffa lite färg på kroppen. Nu är det bara lite mer muskler som saknas, så det blir att hårdköra på gymmet de närmsta dagarna. Då jag har tid. För det är mycket som kommer hända i veckan. Dels är det djupintervju imorgon i Linköping, där jag ska svara på lite frågor angående hur studenter ser på IT-företag. Dels är det morfars begravning på torsdag, vilket kanske inte är det roligaste - men ändå känns befriande på något sätt. Att få ett avslut på det hela, så han kan få vila i frid. Fast jag avskyr begravningar, så det kommer nog bli svårt den dagen. Riktigt jobbigt. Sist, men inte minst, så är det studentfest på fredag som jag ska rulla in på. Kommer nog bli ganska skoj.

Efter allt det där så börjar nog mitt sommarlov på riktigt. Då kommer pappa säkerligen vilja dra med mig på sjön typ 24-7. Kanske kul, kanske inte. Vi får väl se. Nu behöver jag lite sömn i alla fall - ytterligare rapporter från sommaren kommer later on dudes.

Peace!