Nu är det officiellt. Jag ska åka till Sensation Black på Amsterdam ArenA den 14 juli i sommar. Jag kommer åka ned med TC-bussen tillsammans med ett par vänner. Det kommer bli hur kul som helst!
Ända sedan cirka 2003 har jag längtat dit. 2004 åkte ett par kompisar ned, och när jag hörde vad de hade att berätta från resan så längtade jag bara ännu mer. Nu, år 2007, får jag äntligen chansen att åka. Och i år verkar lineupen leverera hårdare musik än någonsin förut. Verkar vara ganska mycket hardcore, och det gillas. På tal om lineup (in no particular order):
Luna
Outblast & Promo
Angerfist
MC Ruffian
Scot Project
Dana
(Black identity) Jag undrar vem som är surprise act? Tat & Zat? Prophet?
I am so thrilled. Det kommer bli totalröj hela natten. Lineupen ser lovande ut. Så lovande att jag vet inte vem av dem jag ser mest fram mot. Det blir det första riktigt stora eventet som jag åker på, så det ska bli spännande. Och så kommer jag äntligen iväg till Holland också. Red light district blir första anhalt när man kommer ner, såklart. Vad annars?
Hur som än haver så är jag hur taggad som helst. Jag kan knappt bärga mig tills det bär av. Den 13:e juli åker bussen, och kommer tillbaka den 15:e. Hardstyle & Hardcore for the win!
Jag tror faktiskt att jag klarade av elektromagnetismen. Tentan gick idag, mellan kl 14-19. Men jag var klar redan runt klockan halv fem. Då trodde jag att jag hade gjort något galet. Kollade igenom mina beräkningar igen och bestämde mig för att det säkert stämde. Och nu när jag kommit hem och kollat lösningsförslagen så verkar det som om jag i alla fall har skrapat ihop i sämsta fall 12 poäng, och antagligen bästa fall 14 poäng. Godkänt är 8 poäng och för att få högre betyg så krävs det minst 12 poäng. Jag är dock nöjd bara jag blir av med kursen.
Man ska väl inte ropa hej än i och för sig, men jag är ganska säker på att jag i alla fall får godkänt. Imorgon är det programvarutestning som väntar, och det ska väl gå vägen hoppas jag. Det måste det. Efter det är det sommarlov.
Var och såg Pirates of the Carribean III för ett par dagar sedan - väldigt lång film men jäkligt rolig. Trevligt sällskap på bion också, det tackar man för!
Kanske dags att försöka läsa lite till morgondagens tenta... det brukar vara en bra idé, sägs det.
Äntligen kommer bloggen om kryssen. Den 13-14 maj bar det iväg ut över Östersjön för att njuta ett dygns schysst EDM spelas. De jag hade sett fram mest mot var Showtek, Zany och Ultraform. Två stora holländska akter, samt ett svenskt energiknippe. Som för övrigt satt nere i vår hytt, drack öl och snackade om allt möjligt. Riktigt trevligt! Oh, just det. Inte att förglömma att MCDV8 var där också. Ganska kul, men blev lite för mycket MC'ande ibland. Det förhöjer dock stämningen avsevärt.
Resan upp gick jättebra. Carlos körde, Mange och Arvan i baksätet och jag som världens bästa DJ i passagerarsätet. Hardstyle och Hardcore pumpades hela vägen upp till Siljaterminalen, där vi fick sitta och vänta en jäkla lång tid innan det var dags för avresa.
Väl på båten blev det först till taxfreen för att köpa lite dricka, sedan ladda upp inför huvudattraktionerna. Det hela pågick mellan 21.30 på söndagkvällen till 18.30 på måndagkvällen. Showtek, Zany och Ultraform körde mellan 02.00-08.00, och då var det som hetast på dansgolvet. Tror inte att jag dansat så mycket sedan...ja, sedan Alpha Twins spelade på Otten. Inte ens då röjde jag lika mycket som på kryssen.
Fick tillfälle att träffa Maria också som jobbade ombord på båten. Riktigt kul att få se henne igen. Tyvärr missade jag surprise-acten med Southstylers som gick på under Albins set (som jag för övrigt såg/hörde/dansade till första och sista delen). Blev grymt sur över att jag missade det, för tydligen levererade de ordentligt med hardcore upp till 197 bpm. Det är fasen inte illa.
Nåja, det hela blev inte så dyrt till slut - biljetterna kostade 345:- som gjorde så att vår hytt fick bli granne med maskinrummet, typ. Det gör inte så mycket dock, sov ändå bara ett par timmar under förmiddagen på måndagen. Resten av tiden var vaken tid och spenderades mest på dansgolvet. Dels därför som mina förra dojor gick sönder, tror jag.
Missade ju en del akter, dels för att man skulle äta och för att man ville kika lite på Magaluf-golvet också. Allt som allt är jag riktigt nöjd. Vill tacka arrangörerna på Club Aqua och alla DJs som levererade grymt bra under hela kvällen. Ni som inte följde med vet inte vad ni missade! Men ni kan se lite från kryssen här nedanför.
Resan hem gick bra den också. Samma chaufför på tillbakavägen, och även där en massa hardstyle pumpandes i spelaren. What a trip!
När vatten börjar läcka in på undersidan av skorna så brukar det vara ett tecken på att det är dags att byta dem. Durability 5/70, typ. Mina gamla hade pajat på undersidan efter kryssen - jag dansade nog lite för hårt och för länge. Så igår blev det dags att skaffa ett par nya dojor, med hjälp av min rådgivare. Det blev de här rackarna:
Var på bio häromdagen och såg Spiderman 3. Jag vet att jag har sett ettan, men blev osäker på om jag faktiskt har sett tvåan eller om jag bara drömt om det.
Hursomhelst, den tredje delen av Spiderman-trilogin sög. Det enda som var bra var att man fick se Venom. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad som var dåligt med den, men tror att det var för lite ass-kicking och för mycket romans-dravel. Samt att delen där Peter Parker skulle bli en player på grund av (tack vare?) symbiot-skiten hade hur lite trovärdighet som helst.
Sandman var väl ganska schysst framställd, och att man fick se och veta lite mer om bakgrundsstoryn. Som man i och för sig redan visste, eftersom man satt klistrad vid serien som liten - men ändå.
Sam Raimi är väldigt duktig som regissör, men den här rullen tilltalade mig inte riktigt. Det var kul att se att hans homeboy Bruce Campbell fick vara med i filmen i rollen som den franska kyparen. Du märker när du ser filmen. Bruce är ju skiten, det vet vi alla. Sedan Evil Dead är han B-filmsikon nummer 1.
Jag har egentligen ingen större ork att skriva så mycket om filmen. Den följer standardactionfilmomspindelmannensomslåssmotsuperskurkar-mallen, så vad väntar du dig egentligen? Gå och se den, det är ju trots allt spindelmannen. Men förvänta dig inte något mästerverk.
Sällskapet på bion var riktigt trevligt, trots att jag hade bitmärken efteråt. Hmm... well well, dags att återgå till tentaplugg. Yay!
Onsdagsnatten den 16 maj 2007 klockan 22.30 tog det slut. 82 år blev min kära morfar, Nils Gunnar Sven Haag. Den bästa morfar som någonsin funnits i hela världen. Så säger säkert de flesta om sin egen morfar. Och det är kanske inte så konstigt.
Morfar var väldigt dålig på slutet. Cancern hade tagit sitt dödsgrepp om honom, och förtärde honom innifrån och sög ut hans sista krafter. De sista veckorna var han väldigt tunn och kraftlös. Till råga på allt så råkade han ut för andra sjukdomar samtidigt - till exempel bältros. Och svampinfektioner. Helvetet verkade aldrig ta slut. Det som är "positivt" är att han inte längre lider, hur morbidt (stavning?) det än låter. Den som lider stort nu istället är Mormor, som har blivit ett vrak (och har varit det under de senaste veckorna då Morfar var riktigt sjuk). Som tur var så hann jag hem till dem innan Morfar slocknade och tog sina sista andetag. Jag fanns där vid hans sida. Så gjorde mor och hennes systrar också. Likväl som en av deras äkta hälft, samt Mormor. Han kan inte ha känt sig ensam i alla fall, och det är en liten tröst. Vi försöker ta hand om Mormor och stötta henne så gott det går, det är ju hon som det här har tagit hårdast på.
Jag saknar min Morfar. Och jag är evigt tacksam för de fina minnen och den bra uppfostran han har gett mig. Utan honom så vore jag inte där jag är idag.
Han är egentligen inte borta. Det är bara hans kropp som är borta. Han kommer för evigt finnas med i mitt hjärta och i mina minnen. Det kan ingen cancer ta bort från mig. Någonsin.
Till en början skulle jag skriva en blog om kryssen. Sedan hände en massa jävla tråkigheter. Så jag har inte riktigt varit 100 procent de senaste dagarna - sorgen har varit lite hård att hantera. Men det har funnits underbara människor runtomkring som har ställt upp och muntrat upp. Tack ska ni ha, ni vet vilka ni är. Det inkluderar även människor som kastar sniglar till vardags ;-).
Serien fascinerar mig. Jag tittade på första säsongens första avsnitt och kom fram till att precis alla i serien (förutom Kyle) är väldigt dåliga skådespelare. Ja, antingen det eller en otroligt dålig regissör. But - I got hooked. Storyn är helschysst och jag fastnade ganska snabbt - lite av Lost-fenomenet: man måste se nästa avsnitt när man sett det förra. Nu har jag hunnit med att se alla avsnitt av första säsongen, och jag gillar det jag har sett. Som sagt, kanske inte så mycket för skådespeleriet, men för handlingen.
Det känns väldigt mycket Third Wave (ni vet, den där kassa b-serien?) - men i det här fallet är det inget negativt.
Hett tips om du har för lite att göra, eller som mig - för mycket att göra och för lite tid, men för lite motivation att verkligen ta tag i det.
Imorgon är det kryssning som gäller! Woho! Jag är hur taggad som helst.
Glömde nämna det förut, men spelet är i princip färdigt. Det finns att beskåda här. Surfa runt och kolla, och testa spelet om du vill. För tillfället ska det gå bra att starta, men någon ny spelomgång har inte dragit igång ännu (så du kommer bara mötas av Game Over-skärmen när du startar det).
Ett par buggar behöver rättas till, och möjligtvis så är det lite annat krimskrams som ska läggas till också.
Nu är det sova som gäller. Imorgon är det transferparty för hela slanten.
Igår var det dags att se (höra) A-lusion spela live på Bar & Kök i Linköping. Blev lite hetsigt innan vi drog dit, men när B-man och jag äntligen kom fram så var det ganska dåligt med folk. I och för sig var klockan inte speciellt mycket (lite över 23), men ändå. Dansgolvet var nästan tomt. Det har dock sin förklaring - musiken som spelades på försetet var inte riktigt någon höjdare. Eller...gillar man house, så hade man nog älskat det. Jag har dock lite svårt att förstå tjusningen med den typen av musik. Nåja, det kan ju inte vara allas cup of tea, direkt. Han överraskade dock med att spela lite Prodigy (oh, så underbart old school!) - det var retro-kärlek när man hörde Smack my bitch up. Klockrent. Missförstå mig inte. DJ'n var duktig - bara det att hans musik inte riktigt tilltalade mig.
Inte långt efter att Prodigy spelades så var det dags för A-lusion att kliva på. Klockan hade då blivit runt halv två, och jag hade hunnit svepa ett par drinkar. De blev att mosa sig fram till mitten på dansgolvet och shaka loss de resterande 1.5 timmarna som var kvar av kvällen. Jag skulle ta lite filmklipp med hjälp av mobiltelefonen, men glömde den på under ett tag där. Resultatet av allt (ihopklippt) ser ni i youtube-filmen längst ned.
Oh my god så bra A-lusion var. Han var riktigt säker i sitt mixande, och levererade musik som var guld. Det jag hade önskat mest av allt innan jag kom dit var att han skulle spela lite eget material. Skulle han spela antingen Drummer Beat eller Perfect It så skulle min kväll vara gjord.
Han spelade båda två. Förstå att jag var i extas. Det var som att vara barn igen på julafton och upptäcker när man öppnar sitt paket att man fått den där Transformers-roboten man längtat efter i nästan ett år. Och när man öppnar nästa paket, så ser man att man får den andra som man aldrig trodde man skulle få. Plus, han spelade kanske världens bästa låt från en film någonsin: Don Davis vs. Juno Reactor - Navras från The Matrix. Jag vet inte om det var en egen version han har gjort, eller om den är släppt på någon label - sjukt bra var den i alla fall. Inte nog med att Navras är grymt bra som låt i sig - i sin hardstyle-dräkt så var den underbar. Allt det här tillsammans (plus att han lirade andra låtar som heller inte var att leka med) gjorde att jag blev mer än nöjd med hans set. Jag äskade det. Och stämningen bland folket - helt underbart!
Det var även sådär perfekt lagom mängd med människor. Man behövde inte trängas, men det var heller inte tomt. Det fanns plats att dansa på, utan problem.
När setet var över så skakade jag hand med honom och fick ett Scantraxx-klistermärke med mig hem. Precis likadant som jag fick med mig efter The Prophet's spelning för ett par månader sedan.
Det var tänkt att jag skulle sova över hos min moster i Linköping, men jag och B-man lyckades fixa skjuts tillbaka hem till storstaden Norrköping. Var väl hemma någon gång runt halv fem. Imorse när jag vaknade så var jag beskonad från baksmälla också, vilket summerar till en enda sak:
Kanske den bästa utekvällen någonsin. (Hur ofta säger jag inte det där?). Härnäst är det kryssningen som gäller den 13-14 maj med Zany & Showtek. Det kommer äga.
Fick den för ett par dagar sedan. Sitter som gjutet (nästan). Är i alla fall väldigt nöjd med den. Fick även med en annan keps, en Volcom, men funderar på att skicka tillbaka den - den var något stor för min skalle.
Nu har jag haft min 80 GB iPod ett tag, och har märkt ett par bra och dåliga saker med den.
Bra:
Schysst användargränssnitt. Lätt att använda och intuitivt.
Scrollhjulet!
Passformen på de vanliga lurarna. De satt perfekt.
Videokvalitet på uppspelningen - skarp och fin bild
Lagringsutrymmet. Jag får plats med mer musik än vad jag någonsin kommer hinna lyssna på.
Batteritiden
Sökfunktionen (filtreringssökningen). Det enda jag saknar är ett tangentbord...
Allt extra lull-lull som kalender, notes, spel, m.m. Använder det aldrig, men kul att det finns.
Dåligt:
In-ear lurarna. Jag köpte med dessa till min iPod - de pajade efter någon månad (efter att gradvis först ha tappat i styrka). Dessutom satt de som skit och åkte ut hela tiden om man inte mosade in dem som en idiot.
Kvaliteten på de vanliga lurarna. Först så minskade ljudstyrkan på vänstra luren. Sedan slutade den fungera helt. Så jävla värdelöst! Skapa bättre lurar, Apple!
Den är något stor, men det vad jag medveten om när jag valde den också.
Den blir ju hur repig som helst bara man råkar nudda den lite.
När man kopplar den till datorn och den ska synkronisera, så suger den resurser så att till och med musrörelser laggar. Det visade sig att jag inte är ensam om det här problemet. Varför i helvete designar man så korkat?
Det går inte att ställa in balans på lurarna
Finns bara förinställda EQ - det går inte mecka ihop något själv.
Det stora problemet är med andra ord lurarna. Gick därför och köpte ett par Sony MDR-EX51LP. Dyra utav bara helvete, men vilket ljud - basåtergivningen är äntligen tillfredsställande, och ljud på andra frekvenser återges glasklart. Mycket bättre än skitlurarna Apple tillverkar. Får väl se om de här håller bara...
Allt som allt så är jag dock nöjd med spelaren. Programmet som hör till, iTunes, är jag dock inte lika nöjd med. Helt funktionellt program, men saknar vissa funktioner i det. Som att se en struktur över var på disken de olika låtarna och podcasts ligger, till exempel.
