Ibland förstår jag inte hur ledningen på skolan tänker. När jag hörde rykten om det här förslaget så trodde jag först inte att det skulle kunna bli verklighet. Någonsin. Det lät så otroligt jävla dumt. Läs själva och tänk efter:

Kravet för antagning till civilingenjörsprogrammen skall sänkas från Matematik E till Matematik D.

Vad i helvete? Det är ett så dumt förslag att det bara inte kan vara sant. Det är dock sant. Det kommer att genomföras, med början från nästa år om jag förstod saken rätt. Då undrar man lite hur de tänker; inte alls, skulle jag vilja säga.

Det hela känns som en panikåtgärd som tas till. Det officiella argumentet är att bredda skolan och göra den till en flumgrej som "en högskola för alla". Ni vet, den gamla regerings mål att göra så att alla vidareutbildar sig med följden att det blir inflation i akademiker och gigantisk brist på praktiker. Det är bullshit att det skulle vara anledningen. Den riktiga anledningen är att bredda sökbasen för att (hoppas på) att få fler antagna. I och med att man sänker kraven så kommer man (förhoppningsvis) få in fler på programmen och således kan universitetet få mer pengar.

Grattis, LiTH. Ni har kanske tagit det sämsta beslutet någonsin sedan ni bestämde att all undervisning skulle skötas utan lärare i klassrummen utan endast med TV-apparater. När man tänker tillbaka på det förslaget så ser dock denna kravsänkning inte lika otrolig ut längre. Man förstår lite var dumheterna kommer ifrån.

Vad är då problemet med att man sänker kraven? Varför kan man inte sänka kraven till Matte D och sedan låta det naturliga urvalet avgöra vilka som kommer stanna kvar? De som inte har några plugghuvuden kommer väl ändå att hoppa av efter första året när de stöter på komplexa tal och inte fattar ett skit?

Det är just det som är problemet. Att ingen kommer förstå någonting när de kommer till universitetet och stöter på sina första matematikkurser, däribland grundkursen. Matematiska institutionen förutsätter att man känner till komplexa tal och allt annat som Matematik E täcker. Förkunskaperna i matematik idag från gymnasiet är tillräckligt dåliga som de är. Ska vi nu försämra det ännu mer? Det är galet, fel, sinnessjukt, orättvist och framförallt riktigt vilseledande för studenterna. Låt mig få förklara.

För det första är det inte säkert att det kommer öka söktrycket till skolan. Även om det gör det så är det en effekt som inte kommer vara bestående och helt obsolete. Förklaring följer. Det kan inträffa två saker. Det första är man sänker kraven på att klara kurserna i och med att man anpassar dem till basen på studenter som läser dem (det vill säga studenter som saknar kunskap om det som matematik E täcker). Detta i sin tur kommer avsevärt sänka kvaliteten på de civilingenjörer som LiTH skickar ut i arbetslivet. Vem vill anställa en civilingenjör som inte ens har en ordentlig matematisk grund att stå på? I och med att studenterna själva då inte kommer få de kunkaper som krävs i de grundläggande matematiska kurserna kommer de inte att klara av påbyggnadskurser som kräver teorin från Matematik E. Grattis, blivande studenter på LiTH. Ni har just blivit klassificerade som dumjävlar och inte mycket kommer ändra på den statusen under er tid här.

Det andra som kan inträffa är att man inte sänker kraven, och därigenom tappar väldigt många av studenterna som blivit antagna på programmet väldigt snabbt (eftersom de inte klarar nuvarande kurser utan matematik E i ryggsäcken). Därigenom tappar LiTH sin bas med studenter de får pengar för. Dessutom är detta grymt mot studenter som flyttat hit tack vare att de vill studera på (den idag väldigt högt ansedda) LiTH.

Varför grymt? Tänk dig själv. Du flyttar till Linköping, långt från ditt hem, för att studera. Du skaffar studielån, du skaffar ett korridorsrum eller köper en insatslägenhet eller skriver på ett kontrakt för en hyresrätt. I tron att du kommer klara dig genom utbildningen (vadå, den kräver ju bara Matematik D! Klart du klarar den!) så kommer du få en käftsmäll direkt i ansiktet när du stöter på de första matematikkurserna. Inte riktigt vad du hade väntat dig, kanske? Lite svårare än vad som påstods? Tough shit. Där sitter du på din nu värdelösa lägenhet/korridor eftersom du har inget där att göra längre, och CSN fortsätter att bygga på din nu ökande studieskuld. Grattis, du har just köpt grisen i säcken och grisen var död. Och otroligt ful och illaluktande. Du tvingas ta till att kanske läsa till ekonom istället (hemska tanke...).

Jag undrar vad i helvete som varit i tankarna när de genomförde detta. Det kan inte ha varit under sina sinnes fulla bruk när de beslutade det här. Om så är fallet, så är jag rädd. Jag är rädd för att vi styrs av ett gäng dårar som har så pass mycket makt och så pass lite förstånd. Idioter och makt är en livsfarlig kombination.

Jag kräver en förklaring på vad som har argumenterats till fördel för detta förslag. Imorgon ska jag gå på sektionsordförandeträff tillsammans med kårordförande för LinTek. Jag hoppas hon ska kunna skina lite ljus på hur LiTH har tänkt. Eller snarare varför de inte har tänkt. Jag bävar för framtiden för de blivande "civilingenjörerna" som kommer antas till LiTH. Ni har mitt medlidande. Ledningen som beslutat detta har väl ett par clowner för lite för en cirkus, eller kanske inte alla cornflakes i samma paket, eller inte alla bestick hemma, eller en kalaspuff för lite för en full skål. Osten halkade nog av kexet när de skulle besluta, eller så var det stopp i skorstenen. Hissen gick nog inte ända upp till översta våningen. Det var nog, med andra ord, inte riktigt möblerat på övervåningen i hjärnkontoret.

LiTH har genom det här beslutet skjutit sig själv i foten. Det enda detta kommer åstadkomma är att antingen besudla statusen för LiTH som ett av Sveriges mest framstående lärosäten, alternativt förstöra framtiden för de studenter som hoppas på att få en gedigen civilingenjörsutbildning. Antagligen kommer effekten bli bägge dessa delar.

Helt värdelöst är bara förordet till det här beslutet. I'm fucking furious.

Så var man 22 år gammal, äntligen. Eller äntligen och äntligen. Den där längtan efter att bli äldre dog ut när man blev 20 år gammal. Då var man myndig, fick köpa alkohol på systembolaget och allt var frid och fröjd. Det finns egentligen ingen mening att fylla mer än 20. Förutom att man inger lite mer dignitet och respekt med högre ålder.

Hursomhelst. Firandet började på lördagen med utgång till Palace. Förfest hemma hos Andree och en liten efterfest hemma hos (?) nere på stan. Stoffe, Thore och Johan var med ut. Mange kom även förbi en sväng lite senare, packad som aldrig förr. Tyvärr (?) blev inte jag lite onykter. Bra musik var det i princip hela kvällen åtminstone, tack vare DJ Anneli. Var nog länge sedan jag dansade så mycket. Efterfesten var väl lite småkul, och jag kom hem runt 6-7 på söndagsmorgonen. Något förstörd, kan man säga.

Söndagen startade med en grym huvudvärk av aldrig tidigare skådat like. Det var bara att knapra lite piller och bre på ett leende för att fira födelsedagen borta hos mormor & morfar med resten av närmaste släkten. Väldigt trevligt och kul att morfar faktiskt kom upp och satt sig och kunde äta med oss. Det gladde mig. Får hoppas att strålningen kommer hjälpa honom lite åtminstone och att han kan återfå aptiten. Kvällen slutade ganska tidigt sedan och det blev dags att gå hem.

Den riktiga dagen, idag, firades tillsammans med styrelsen på lunchmötet genom tårta jag och Rikard hade tagit med oss (han fyller också idag, 30:e oktober). Hampus fick vara med och firas också, då han fyller i övermorgon. Resten av styrelsen ärade oss med riktigt fin sång, nästan grymmare än russian red army choir (som för övrigt är den häftigaste kören som någonsin existerat på denna jord).

Tack alla mina vänner som faktiskt kom ihåg att jag fyllde idag och hörde av sig. Ni var inte så många (D-styrelsen exkluderad); ni går att räkna på två händer. Det uppskattas verkligen att ni hörde av er! Fick till och med dubbla gratulationer genom först ett sms imorse och ett samtal nu på kvällen. Hur trevligt som helst!

Allt som allt en riktigt bra födelsedag. Nu är det väl dags att ta tag i PUMen nu och skriva reflektionsdokument. Och uppdatera projektplanen.

Grattis till mig!

Jag förstår inte varför folk har gett den här filmen så mycket skit. Den är ju klockren! De som säger att den är dålig vet inte vad de pratar om. Den här filmen har det jag länge längtat efter. Läs recensionen så förstå ni.

Storyn går ut på att en kille ska eskortera en mercedes till någon annan snubbe. Självklart stöter han på en hel del problem på vägen, bland annat blodtörstiga "vampyrer" som inget hellre vill än att typ äta upp hela honom. Vampyrer är väl inte helt rätt ordval, då de inte är vampyrer i klassisk bemärkelse. De är smittade av något virus som gör att de får blodtörst och inte tål solljus etcetera. Well, det kanske är vampyrer ändå. Whatever.

Hursomhelst. Det är väldigt mycket action i filmen, den är inte så "creepy" direkt. Så om du väntar dig någon horrormovie så lär du bli besviken. Däremot är den riktigt kick-ass! För första gången på evigheter så får vi en film där de två manliga huvudrollsinnehavarna inte är några wussy-ass chickenshits. De är kallblodiga vampyrmördare båda två (åtminstone den ena av dem. Den andra blir det i andra halvan av filmen). Vi har inga mesiga skrik eller bitchande om att allting är kört, etcetera - utan ren och skär hardcore vampire kickass action rakt igenom. Tänk dig Blade, fast inte lika mycket skills i fightandet.


Gore-scenerna är heller inte att klaga på. Jag fick en förfrågan om vad jag menar med gore. Med gore så syftar jag på grafiskt våld, det vill säga realistiska avbildningar av fysiska skador som inkluderar blod-, kött- och benmassa. Även hjärnsubstans kan förekomma. Hursomhelst, gore-scenerna i filmen erbjuder ganska mycket. En utav vampyrtjejerna får sitt huvud avskjutet av ett hagelgevär på typ 3 cm avstånd. Detta händer efter att hon redan har blivit elektrifierad och nästan stekt inombords. Filmen innehåller även en hel del meningslösa explosioner av hus och byggnader med mera. Det bygger bara på pluspoängen!


Det nästan bästa med filmen är att vi slipper den här mesiga tönt-tjejen som bara skriker och skriker och man önskar att hon vore den första som dog så man slipper den där öronbedövande sirenen. Visst, tjejen som är "offret" genom filmen skriker till i vissa panikattacker hon får, men det är långt ifrån den mängd som brukar förekomma i såna här filmer. Man slipper fan inte det där jobbiga skriket någonstans - man får det bara i mindre mängder, om man har tur. Det är visst ingen som nappat på min regel än.

Även slutet på filmen satisfierar mig. Jag har verkligen ingenting att klaga på. Se den här filmen, den är absolut värd de 90 minuter den tar att se. Du vill inte missa den.

Dags för inlägg nummer sex i Tommies frågelåda. Den här gången från min sedan länge trogna läsare, Johan:

Goddag informationsbanken!
Åt en kebab idag och efter att ha tuggat i mig nästan hela kebaben så kom jag till det återkommande problemet. Du vet vilket. Så frågan är hur gör jag för att äta sista delen av kebabeb (sic!) utan att grisa ned mig själv och min omgivning? (Bortse från bestick, för vem vill äta en rulle med bestick.)

Mvh Johan

Hej Johan!
Tack för ditt brev! Det du beskriver i ditt brev är ett problem som många har. De flesta brukar ge upp inför den stora utmaningen och således lämna den sista stumpen av kebabrullen som blivit kvar, för att de inte vill "grisa ned". Detta tycker jag är ett stort brott mot de etiklagar som de facto existerar i samhället idag. Man lämnar inte en delikatess som en kebabrulle ouppäten av sådana banala skäl. Ett godtagligt skäl att lämna en bit kebab är om man skulle vara väldigt mätt och inte orka äta upp sista biten. Det betyder dock inte att man slänger den - man sparar undan den heliga stumpen till ett senare tillfälle.

Sedan måste det även påpekas att den sista biten av kebaben kan vara bland de mest smakintensiva bitarna på rullen. Där har all sås tack vare (på grund av?) gravitationen samlats och brödet där har då hunnit med att suga upp såsen. Även salladen och köttet som är längst ned är belamrade av såsen. Således är detta den saftigaste biten av rullen. Men denna gastronomiska förträfflighet medför även ett problem, som du beskriver i ditt brev. I och med all den kondens som samlats i botten så bidrar det även till att hållfastheten för brödet har försämrats, vilket medför att det kan brista och således låta innehållet läcka ut. Dessutom är det inte alltid skaparen av kebaben täpper till den så bra i botten; så även om brödet håller, kan innehållet ändå trilla ut.

Vad gör man då åt detta? Det finns flera metoder att ta till, varav jag kommer lista de vanligaste. Som du nämner i ditt brev är metoden med bestick att anse som ett helgerån. Man gör det inte bara. Så, de vanligaste sätten som finns är:

1. Brödknycklartekniken.
   Denna teknik går ut på att man manipulerar brödet till att klara av att hålla inne innehållet. Man börjar med att först försiktigt ta bort det aluminiumfolie som finns kvar. Därefter, så parallellt med att du skalar bort smörpappret som sitter ganska tight inpå brödet så trycker du ihop brödets kanter när smörpappret lämnar dem. När du kommer till undersidan på kebabrullen så ser du till att ta de sammanpressade kanterna och rikta dessa uppåt för att förhindra att innehållet faller ut. Var försiktig när du hanterar brödet, ty brödet är väldigt kondenserat (och därmed flexibelt) men går även sönder lätt.
   
   
2. Anakondatekniken
   Denna teknik är uppkallad efter anakondans mäktiga gap. Som du säkert har sett klarar anakondan att sätta sina käkar ur led för att svälja ett riktigt stort byte. Nu behöver man själv inte vara så dramatisk att man sätter sina käkar ur led, utan man gör följande istället: Först så äter du så mycket du kan av kebaben (med det yttre höljet, aluminiumfolien, kvar). Skala sedan ned aluminiumfolien och smörpappret så att en del av brödet står upp utanför dessa, på två motsatta sidor av kebabrullen. Sedan tar du ett stadigt grepp om dessa brödkanter som står upp, öppnar munnen rejält (har du ätit ner kebabrullen tillräckligt mycket så behöver du inte sätta käken ur led), för kebabrullen nära munnen, lyfter sedan upp den ur både det inre och yttre höljet och pressar sedan in hela sista biten i munnen varefter du tuggar och sedan sväljer. (Hela processen lät nästan lite smått erotiskt). Detta kräver att du minimerar det euklidiska avståndet mellan kebabrullen och munnen innan lyftningsprocessen tar vid. Detta för att minimera risken av såsdroppar som har för vana att efter en stokastisk process (normalfördelat) ställa till med besvär.
   
   
3. Underläggsmetoden.
   Här använder du smörpappret och aluminiumfoliet (hädanefter refereras konjunktionen av dessa som "höljet") som ett underlägg eller tallrik till sista delen av kebabrullen. Metoden går ut på att du viker ned höljet från ena sidan av kebabrullen men behåller det på alla andra. Du kan se det som att du öppnar ett paket, och öppnar bara paketet från ett håll. Det kvarvarande höljet ser du till att hålla på undersidan (du får nu rotera kebaben 90 grader så att höljet faktiskt riktas nedåt) så att gravitationen trycker kebabrullen mot höljet. Därefter använder du höljet som ett "underlägg" eller en tallrik och äter rakt av. Du kan till exempel hålla "underlägget" med ena handen och med andra handen styra det nu kondenserade, flexibla brödet till en form som passar att pressa in i munnen för att sedan digestera.
   
   
4. Jet Li-metoden.
   Denna metod kräver lite mer akrobatiska färdigheter. Det du gör är att du tar sista stumpen som är kvar (inklusive höljet), kastar upp den ca 1.25 meter i luften, varefter du hoppar upp, dropkickar den in i väggen där kraften i sparken måste ge kebabrullen en velocitet på 20 m/s. Med rätt infallsvinkel så kommer kebabrullen att träffa väggen, explodera i flera bitar, varefter dessa bitar kommer följa en projektilbana tillbaka mot din mun. Det gäller då att du är beredd att ta emot dessa kommande bitar. Detta ställer ganska höga krav på hur pass snabbt du kan få ner maten in i strupen. Glöm inte att du måste se riktigt hård ut när du gör det här. Det hjälper om du är asiat. Snygg, men avancerad metod.
   

Där har du de fyra vanligaste metoderna för hur man handskas med detta ofta förekommande problem. Det finns en del lyxigare och mer avancerade metoder som involverar lite fler verktyg (dock ej bestick), men vid avsaknad av dessa så fungerar de ovan nämnda tre metoderna. Jag hoppas detta kommer hjälpa dig i att bli en effektivare kebabätare, Johan!

//Tommie

(Undrar du över något? Finns det olösta mysterium i din vardag som du vill ha förklaring på? Eller undrar du varför den där tjejen på andra sidan gatan sitter på gatan? Skicka ett frankerat mail till technologen(at)yahoo.se, där du skriver ned ditt namn och din fråga. Märk kuvertet "Tommies frågelåda". I jakten på information är ingen fråga för liten!)

Kort sammanfattat: Den här filmen är som sin föregångare. Fast bättre. (Därmed inte sagt att den är bra). Den här gången återvänder ett par ungdomar till huset, och lillesyrran till en utav tjejerna som dödades i förra filmen kommer dit, självklart i samband med Halloween för att fira en fest. Storasysten lever såklart kvar i huset, fast död och besatt av en demon.

Den här filmen har bättre dialoger, mer naket, fler häftiga gore-scener, mer blod, mer överdrivet våld och mer religion inblandat. Vi får till och med se en nunna slåss som fan mot demonerna med sitt krucifix och en linjal (!). En utav ungdomarna slåss mot demonerna med hjälp av ett vattengevär preparerat med vigvatten.

Well, trots detta är filmen väldigt mycket skräp. Jävligt mycket skräp faktiskt. Jag trodde att andra försöket i filmserien skulle bli bra, men så fel jag hade. Kanske del tre som är den (förhoppningsvis) sista delen i filmserien är riktigt bra? Tredje gången gillt, brukar de ju säga. Jag tvivlar, men ska väl ge den ett försök.

Du överlever utan att se den här filmen. Om du mot all förmodan ska se den här kan du lugnt hoppa över den första och se den här direkt.

Helt oväntat (eller inte) så hugger lillasystern sin korrupta, döda, besatta storesyster i magen i slutet. Varefter nunnan sprutar demonen i ansiktet (well, med ett vattengevär såklart). Storesyrran blir någon slags ful variant på Medusa och ligger och krälar på golvet där hon ser allmänt retarded ut. Till slut kommer dagsljus på monstret och hon typ dör. Herrejävlar vilken tönt. Hon tål inte ens solen. Hur vekt är inte det? (Kan tillägga att hon faktiskt exploderar när hon dör). Se där, nu behöver du inte se filmen längre när du vet hur den slutar. Jag har just sparat in 1,5 timmar av ditt liv. Var tacksam.

Tillbaka igen, snabbare än blixt-Gordon är Tommies frågelåda. Denna gång handlar det om en fundering över vad som egentligen definierar en oskuld. Brevet:

Tommie...
Jag undrar vart gränsen för att vara oskuld går. Jag menar, om någon (en kille iofs) bara varit in EN gång (ett juck så att säga) är man fortfarande oskuld då? Eller måste det vara fullbordat så att säga?

/Steve

Hej Steve!

Tack för ditt brev. Jag har två svar på din fråga; ett kort svar och ett analyserande långt svar.

Det korta svaret:

Nej. Du är inte längre oskuld.

Det långa analyserande svaret:

För att hitta definitionen på en oskuld så måste man först gå till ordets ursprung och se vad det betyder. Oskuld är ett relativt modernt begrepp, och jämförs lättast med jungfru, från engelskans virgin (eller medellågtyskans junkvro(u)we. Whatever). Med en jungfru menade man en sexuellt orörd kvinna, virgo intacta. Eftersom jag har svårt från ditt brev att tyda om frågan syftar på en kvinna eller en man, så gör jag mitt eget antagande och antar att du frågar om en kvinna fortfarande är oskuld. Dock kan nog samma sak appliceras på bi-/homosexuella män.

Detta betyder, som sagt, att så länge som kvinnan inte har fått någon sexuell beröring av annan part, så har hon inte ingått i något sexuellt umgänge (coitus), och således är hon fortfarande en oskuld. Så fort hon ingår i ett sexuellt umgänge så är hon inte längre någon oskuld. Vad man menar med sexuellt umgänge är lite vagt. Enligt de flesta definitioner (och allmämhetens syn på det hela i senaste Gallupundersökningen) betyder det inte endast penetration, utan kan även innebära petting. Sexuellt umgänge innebär enligt min fältstudie i 98% av fallen samlag, och av dessa 98% så blir 87% fullbordade, därav utlösning (Haag, Tommie: Fälstudie om definitionen av sexuellt umgänge, Norrköping 2006). Som tidigare nämnt är detta ett möjligt sätt att förlora sin oskuld för en kvinna, men inte ett krav. Det räcker som sagt med ett sexuellt umgänge som inte innehåller penetration.

Och ärligt talat, vi går till själva ordet "oskuld" och försöker tyda dess mening. En oskuld, en jungfru, en orörd, oskyldig kvinna. Hur pass oskyldig är en kvinna som låter en man penetrera henne? Inte så oskyldig längre, eller hur? Inte någonstans. Så finns det ju dessa som tar det en nivå högre och låter sig bli penetrerad av ett stort antal män (kanske samtidigt, kanske inte). Dessa brukar gå under benämningen "slampa" eller "lössläppt luder" eller liknande smickrande synonymer. Dessa är i allra högsta grad ej längre oskulder. De är snarare skulder. De bär (i de flesta fall) på fler könssjukdomar (kan tolkas som skulder) än det finns veckodagar att det säkraste vore att spärra in dem i ett reservat för att förhindra en pandemi.

En annan intressant sak som fältstudien visade mig var hur pass lögnaktiga kvinnor är med denna del av sin självdefintion. Medan kvinnor försöker dölja sin förlust av sin oskuld för att inte stämplas som slampa, så kan de ta till de allra märkligaste lögner. Motsatsen gäller för män. De är mer benägna att prata om överdrivna sexuella bedrifter, för att faktiskt stämplas som manhora. Anledningen till detta är att oskuld är ett önskvärt attribut för en kvinna, men ett oönskat attribut för en man. Vidare, så kan det faktum att mitt förslag till inspärrning har läckt ut till kvinnor, och för att förhindra dem från att spärras in far de med osanning. Detta är fortfarande ett öppet forskningsområde, då det inte finns något entydigt svar.

Där har du din definition på en oskuld, Steve. Och även dess motsats. Har du vidare funderingar om detta är du välkommen att höra av dig.

//Tommie

(Undrar du över något? Finns det olösta mysterium i din vardag som du vill ha förklaring på? Eller undrar du varför du inte vet svaret på de frågor jag vet svaret på? Skicka ett frankerat mail till technologen(at)yahoo.se, där du skriver ned ditt namn och din fråga. Märk kuvertet "Tommies frågelåda". I jakten på information är ingen fråga för liten!)

Dags för Tommies frågelåda igen, denna gång om moral och pornografi. Ett alltid lika hett ämne. Brevet som skramlade ner i postlådan innehöll detta:

En man uppskattar en bra kommersiell porrfilm då och då. Denna man ingår i ett parförhållande (man/kvinna förhållande). Mannen skulle aldrig ingå ett förhållande med en kvinna som agerar i någon sådan film, han skulle även avsluta ett förhållande om hans kvinna efter en tid skulle börja med något sådant. Fråga: Är detta dubbelmoral från hans sida ?

/Orolig kristdemokrat

Hej Orolig kristdemokrat! (anm: hädanefter refererad till som OK)
Tack för ditt brev. Det här är en ofta ganska känslig fråga, som har sitt ursprung i att pornografi skulle vara något omoraliskt. Utifrån detta så sker det sedan en del förväxlingar med vad man egentligen menar med moral och dubbelmoral.

Först och främst måste man definiera vad man menar med moral och den dubbla entiteten av densamme. Man måste även också ta ställning till om pornografi är något omoraliskt eller inte. Jag personligen ser inte problemet i pornografi, det är en underhållande och upphetsande konstform. Det finns inga globala moraliska värderingar som är applicerbara på domänen jordens befolkning här som säger att denna konstform är förkastlig på något sätt. Vad moral är varierar från person till person (bygger på värderingar och övertygelser), och eftersom det handlar om din fråga nu, OK, så får vi utgå från din prekära situation.

Om vi först antar att denne man har moraliska värderingar inpräntade att pornografi är något omoraliskt och "fel", så betyder det att mannen inte visar på dubbelmoral; mannen visar på moral. Detta förklaras enkelt med en kort deduktion och härledning:

Mannen tittar på porr, och är således omoralisk i sitt agerande enligt sina egna värderingar. Mannen ingår ett förhållande med en kvinna och bryter sedan detta på grund av att kvinnan engagerar sig som huvudrollsinnehavare i filmen "Dude, where's my dildo" och "Big trouble in little vagina". Detta är då ett starkt moraliskt ställningstagande som mannen gör. Därav, i enlighet med simpel deduktion, är summan av de båda delarna att mannen utgör först en omoralisk gärning och kompletterar sedan med en moralisk gärning ==> mannen visar varken på dubbelmoral eller moral (-1 + 1 = 0). Status quo. Samma sak skulle givetvis gälla om mannen vägrade inleda förhållande från början. Det moraliska ställningstagandet görs då redan innan förhållandet har inletts.

Om vi då antar istället att mannen inte alls anser att porr är något omoraliskt, utan att det är något helt naturligt, så gör han för det första inget moraliskt ställningstagande när han ser på porrfilm. Däremot gör han ett moraliskt ställningstagande när han vägrar inleda/bryter förhållandet med tjejen som var med i filmerna "Backdoor lambada" och "May the foreskin be with you". Vilket, enligt enkel deduktion och aritmetik, leder oss fram till slutsatsen att mannen har moral (0+1=1, enkelmoral), inte dubbelmoral (som här även kan skrivas 2 x moral). Även om man inte skulle tolka hans vägran att inleda ett förhållande med en porrstjärna som något moraliskt ställningstagande, så skulle det inte vara en dubbelmoral han visar ändå. Det skulle vara en voidmoral, en icke existerande moral (dock ej samma sak som omoral, kom ihåg att skilja på dessa! NULL och noll är inte samma sak) (0 + 0 = 0).

Således har vi täckt upp båda fallen ur mannens perspektiv, vilket var det som efterfrågades. Huruvida kvinnan anser detta är dubbelmoral är omöjligt att avgöra, då kvinnan inte följer rationell logik (se fråga #1 som publicerades här). Hon kan uppfatta det som dubbelmoral, enkelmoral, eller ingetdera. Det är en stokastisk process och omöjlig att förutspå.

Det finns även ytterligare ett perspektiv på det hela, och det är att man måste skilja på person och aktivitet. Att studera pornografi är en sak, att ha ett förhållande med någon som utför aktiviteten är något annat. Det gäller alla områden. Man kan tycka om att studera djurens mångfald och deras beteende; men att vara tillsammans med ett djur (eller någon som beter sig som ett sådant) är inte likvärdigt, och det visar absolut inte på någon dubbelmoral eftersom det är två helt skilda entiteter. Eller, om man gillar att studera matematik, så kan man för det vägra att vara tillsammans med en trippelintegral eller inleda ett förhållande med Gauss' sats - utan att för det visa på dubbelmoral. Att studera (aktiviteten) är inte samma sak som att ha ett förhållande med objektet som studeras (personen), således går det ej att koppla samman dessa och dra slutsatser om moral om dessa entiteter ihop.

Jag hoppas du har fått svar på din fråga, OK. Om inte annat har du fått lite att läsa. Har du fler funderingar angående detta är du hjärtligt välkommen att återkomma med ytterligare diskussion!

//Tommie

(Undrar du över något? Finns det olösta mysterium i din vardag som du vill ha förklaring på? Eller funderar du på varför du egentligen borde gå på premiären av Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan)? Skicka ett frankerat mail till technologen(at)yahoo.se, där du skriver ned ditt namn och din fråga. Märk kuvertet "Tommies frågelåda". I jakten på information är ingen fråga för liten!)

Efter halva filmen var jag beredd att ge upp. Jag undrade vad det var för bottennapp jag hade fått egentligen. Men någonting höll mig kvar, och jag är ganska glad att jag gjorde det.

Inte för att det här är något mästerverk. Den känns som ett försök att hålla samma klass som Nightmare on Elm Street men misslyckas totalt. Den har däremot den där sköna 80-tals-horror-känslan över sig, med allt vad det innebär: skrämda tonåringar, fjolliga tonårstjejer (och killar), bedrövligt fula 80-talskläder, etcetera.

Filmen ger ganska mycket naket, och en hel del sex (som sig bör i alla tonårsskräckisar, vare sig de är från 80-talet eller inte. Minst en sexscen är obligatorisk, annars är det ingen tonårsskräckis. Och helst ska någon dödas samtidigt som de har sex). På tal om det, så är det ett par som har sex i en kista. Självklart dödas de båda två.

Just det, kanske ska berätta lite vad filmen handlar om. Ett gäng tonåringar ska ha en halloweenfest i ett hus som är hemsökt av några demoner. En efter en besätts de av de här demonerna och börjar göra massa konstiga saker och försöka döda de andra som inte blivit besatta än. Gore-scener blir det gott om, till exempel en kille som får sina ögon söndertryckta av en tjejs tummar. Tyvärr var filmen genomgående lite för mörk, så man ser inte så bra allt som händer. Och nej, det är inte jag som fått en dålig variant av filmen - den var för mörk. Trots ändrade ljusinställningar.

Mot slutet börjar allting flippa. Tjejerna skriker nästan konstant. Härmed inför jag en ny regel som varje person som ska göra en skräckfilm måste följa:

Ingen tjej i en skräckfilm får skrika. Någonsin.

Varför? För att det gör så förbannat ont i öronen att höra det där skriket på ca 20 000 Hz konstant i flera minuter. Man kan ju bli döv för mindre. Jag kan nog ärligt säga att jag hellre låter ett boeing-jet varva sina motorer 1 meter ifrån mig än tvingas höra en tjej skrika sådär länge och så ljust. Mer saker blir skumma mot slutet. Plötsligt dyker något maffigt stort drak-monster upp som inte varit med i filmen någonting tidigare - what the fuck? Vad i helvete var det för något och vad hade han med allt att göra?

Tjejen och killen som överlever i slutet är riktiga mesar. Synd, jag hade velat att de skulle kicka lite ass. Istället för vi en handlingsförlamad kille som har lika mycket stake som en kastrerad bulldog och en tjej som utövar sin audiotortyr med hjälp av sina skrik.

Filmen slutar dock väldigt bra. Den slutar med ett ganska omotiverat mord - en gammal tant dödar sin man genom att förgifta hans mat. Och när han dött önskar hon honom "Happy Halloween". Kunde filmen haft ett bättre slut? Nej.

Min rekommendation är att se den, nu när Halloween börjar närma sig. Förvänta dig dock ingen djuplodande film. Men å andra sidan, hade du väntat dig ett djup i en skräckfilm och inte fått det levererat så är det dig det är fel på - inte filmen.

Okej, what the fuck var det här för skräp jag såg egentligen? Tydligen så skulle det vara en uppföljare till en annan film, och tydligen så skulle denna uppföljare vara grymt mycket bättre än sin föregångare. Jag vågar knappt tänka på hur kass föregångaren måste ha varit.

Det här var uruselt. Inga bra skådespelare (förutom möjligtvis snubben som spelar varulven - han var väl okej), dåliga voiceovers, helt kassa gore-scener och bara allt kändes allmänt skräp. Även storyn var helt värdelös.

Två sistaårsstudenter ska skriva sin examensuppsats om någon häxa som begravts någonstans. Eller om hon nu var vampyr. Vem bryr sig? Hursomhelst, självklart får de soppatorsk mitt ute i ingenstans och bjuds in att sova över i en mans gigantiska villa. Han är en varulv. Och han har en knäpp syster som försöker våldta dessa två kvinnliga sistaårsstudenter. Där har vi väl den enda bra grejen med filmen egentligen: Den bjuder på en hel del naket. Och 70-talsmodet till trots, så är de två kvinnliga huvudrollsinnehavarna faktiskt riktigt snygga och behagliga att titta på. Några skådespelartalanger pratar vi dock inte om här.


Hela storyn känns väldigt tillgjord. Dessutom, i och med att effekterna verkligen suger stenhårt, så är det här ingen film som man fastnar för. Inte ens som slackerfilm att bara se när man är grymt bakfull och vill ha en no-brainer. Faktiskt, den här duger inte till mycket. Jag har sett värre filmer i mitt liv, men den här hamnar ganska säkert på top-tio sämsta jävla filmerna som någonsin producerats. På riktigt.


Se inte den här skiten. gör något vettigt med din tid istället. Som att skjutsa mig till skolan. Eller kanske göra mina hemuppgifter. Vad som helst är egentligen bättre än det här. Nåja, förutom violent shit 1 då. Vilket jävla skräp. Och angående varulven förresten - han var inte skrämmande någonstans. Se bara på bilden nedan. Hur rädd hade du blivit? Jag hade sparkat honom i skrevet och sagt åt honom att lämna tillbaka pälsen till Chewbacca. För övrigt lät han lite som Chewbacca.

Det är i och för sig den enda tentan jag har den här tentaperioden, men den känns ganska svår ändå. Jag har pluggat en hel del inför den, men det är ett så brett område och så mycket som kan komma, så något högre betyg lär det väl inte bli - om jag ens klarar den över huvud taget. Computer Networks är det som det handlar om. Dels en jäkligt jobbig labserie som tog en hel del tid att förstå, och nu en knepig tenta på köpet. Jag får hoppas jag klarar den, vill inte ha den efter mig. När den är klar blir det att fira att det är över. Utgång, kanske?

Morfar är hemma från sjukhuset nu i alla fall. Han är väl inte så pigg direkt, och man önskar man hade lite mer inflytande och kunde vara lite bättre på att muntra upp honom. Det är svårt, med tanke på de besked de gett honom.

Borde nog ta och läsa igenom det sista inför tentan nu. Ciao!

Hade sällskap av Richard här ikväll och vi bestämde oss för att fortsätta kolla denna underbara serie av skräpfilmer. Turen hade kommit till nummer fyra i serien, med den något passande undertiteln "Necropolis".

Filmen är hyfsat ny, från 2005, och det märks. Gore-effekter är mycket mer välgjorda än i tidigare filmer. Däremot är det fortfarande samma urusla klass på skådespelare. Det de lyckats med den här gången dock är att få med ett par jäkligt fräscha brudar i några utav huvudrollerna. Det tackar man ju inte nej till. Såklart, när de förvandlas till zombies blir de inte lika heta.

Storyn då? Har den ökat i klass sen tidigare filmer? Svaret är nej. Den är fortfarande lika corny. Men ny. Den här gången så är det lite Resident Evil-inspirerat. Du vet, ett stort läkemedelsföretag som gör massa experiment som går åt helvete och det resulterar i att en massa zombies släpps lösa och äter upp människors hjärnor. Samma gamla skit, fast i en ny tappning, med andra ord.

Detta, blandat med lite college-kids going wild, gör filmen lite underhållande. Du har den feta lillebrorsan med sin eldkastare (som är helt värdelös), du har den svarta killen som är ghetto och hård som fan, du har latinokillen som bara utstrålar respekt (inte) och den korkade blondinen. Och så sentimentala mesen, såklart, som (tyvärr) spelar huvudrollen.


Jag längtar efter en zombiefilm där de utsatta människorna som jagas av zombies är hårda som fan, är helt känslokalla och bara går in för att kicka zombieass med stil. Inget jävla sentimentalt jidder, som "buhu jag måste rädda dem och dem och dem innan vi drar". Fuck that. Gå och skjut sönder några zombieheads istället och dra därifrån innan du blir uppäten själv.

Dumma jävlar.

Hursomhelst, framåt slutet livar filmen upp en hel del. Man får träffa på några übersoldater (som ger lite Wolfenstein-vibbar - se bilden nedan) som visar sig vara mor och far till en av huvudpersonerna. Den ena har två miniguns monterade på armarna, och den andra har en sågklinga och nåt dubbeleggat svärd av nån typ på sina armar. Jävligt coola, med andra ord. Synd bara att båda dör (?) inom loppet av några minuter innan de hinner visa hur jävla über de är. Eller rättare sagt; de visar hur über de inte är genom att de får stryk av några college-kids. Way to go, dipshits.


Är filmen värd att se då? Nej. Jag tycker inte det. Inte ens "über"-soldaterna i slutet gjorde den värd att se. Inte ens gore-effekterna eller tjejerna (man fick ju inte se dem nakna!). Lägg hellre tiden på något vettigt. Som Paranoia Agent. Det är nog bland de sjukaste serier jag har sett i hela mitt liv. I klass med Twin Peaks, kan man säga. Man förstår verkligen ingenting och man måste nog vara hyfsat hög för att uppskatta den.

Min rekommendation för ROTLD4:Necropolis är att skippa den.

Välkomna återigen till Tommies frågelåda! Denna gång har ett tämligen djuplodande brev ramlat ner i min inkorg. Det lyder:

Oh, almighty!
Jag har en fråga som retat mig väldigt länge nu; Pavlos hungriga hundar biter förvirrat skinner (sic!) i benet när han är på väg nerför Maslows rangliga behovstrappa. Social Darwinism eller Sociobiologi?
/ Porky

Tack för ditt brev Porky!

Först och främst, jag tack dig för hur du adresserade mig. Mycket uppskattat. Låt oss med detta gå till din fråga. Ivan Pavlov, den gamla rackarn. Även känd som Иван Петрович Павлов. Han var en slug jäkel. Det som han kallade för psykologiskt experiment skulle jag hellre kalla djurplågeri. De påstod att han var en pionjär inom psykologin, speciellt för den tidiga behaviorismen. Jag säger att han var sinnessjuk och led av psykotiska problem. Han var ingen psykolog. Han var psykopat. Han fick även nobelpris för sina upptäckter. Jag ställer mig frågande till hur Nobeljuryn använda sina med droger tungt belastade sinnen. Jag kan också lura djur att tro att de ska få mat utan att de får det. Klassisk betingning är inget märkvärdigt. Det handlar ju bara om vårat logiska tänkande och vår (icke-sunda och icke-kompletta) preferens för abduktion av logiska resultat hellre än deduktion av logiska resultat, á la modus ponens.

Sedan har vi ju såklart stackars herr Skinner. Den amerikanska hobbypsykologen. Alla psykologer är förresten hobbypsykologer - det måste vara yrket med världens minsta raison d' etre. Tillsammans med meterorologer då. Hursomhelst, tillbaka till herr Burrhus Frederic Skinner. Han fick egentligen skylla sig själv med sina experiment - det kan faktiskt gå så illa att man blir biten i benet. Av hungriga hundar. Som man utför experiment på. The hunter gets hunted, ungefär.

Vad gjorde då Skinner på Maslows trappa från första början? Var han inbjuden över huvud taget? Herr Abraham Maslow hade, enligt mina efterforskningar jag har gjort, inte skickat någon som helst inbjudan till Skinner den dagen. Skinner gick bestämt in i huset, upp för Maslows trappa till övervåningen (och därmed gå förbi sitt behov av självförverkligande, uppskattning, gemenskap, tillgivenhet och trygghet) för att tillfredsställa sina kroppsliga behov. Skinner behövde helt enkelt gå på dass.

Det hela förklaras ytterligare av att herr Maslow hade bjudit in Pavlov denna dagen, och eftersom Pavlovs hundar inte hade fått någon mat på väldigt länge, och Skinner kom ganska lägligt, passade de på att ta sig ett litet snack av hans ben. Det hela slutade med att Skinner fick åka till sjukhuset och vaccineras akut mot rabies (tro det, så mycket som Pavlovs hundar saliverade efter allt ringande i klockor) och åtalades sedan för intrång i Maslows hus. Skinner fick villkorligt på 5 månader och dagsböter. Pavlovs hundar fick avlivas då de ansågs vara en samhällsfara. Maslow, däremot, gick skadefri från det hela.

Så, vad kan man dra för slutsats om detta? Är det social darwinism eller är det sociobiologi? Svaret, Porky, är att det är ingetdera. Det är galenskap.

Jag hoppas du är nöjd med svaret på din fråga. Har du mer funderingar angående detta är du hjärtligt välkommen att skicka ytterligare frågor.

//Tommie

(Undrar du över något? Finns det olösta mysterium i din vardag som du vill ha förklaring på? Eller undrar du varför du inte har några kärnvapen när lilla Kim får leka med dem? Skicka ett frankerat mail till technologen(at)yahoo.se, där du skriver ned ditt namn och din fråga. Märk kuvertet "Tommies frågelåda". I jakten på information är ingen fråga för liten!)

I lördags var jag uppe en sväng i Stockholm, Sundbyberg, för att lägga fram förslaget på ny hemsida åt Simon, och även förslag på ett forum för dem. Presentationen gick suveränt bra, kändes det som. Jag fick med det mesta jag hade velat framföra, och fick ett par förslag på ändringar att införa. Inga stora grejer direkt. Plus, att jag faktiskt fick mer betalt än vad jag begärde (!). Jag klagar inte. Dessutom bjöd de på mat på restaurang. Så nu har jag säkrat ett par extra tusen kronor varje månad - känns inte helt dumt måste jag säga.

Resan hem gick bra - de hade varit så vänliga att boka första klass åt mig på X2000. Väl hemma stack jag upp till morfar på lasarettet en sväng och hälsade på. Han har börjat komma upp lite från sängen nu, och börjat klara sig lite mer på egen hand. Snart så kommer han (antagligen) få komma hem. Det gäller bara att försöka få honom att bli lite gladare och inte vara så nedstämd. Men hur lätt är det med de besked som getts.... jag tycker så synd om honom. Ska upp till honom en sväng idag också.

Tentan börjar närma sig med stormsteg! Och jag känner att det inte finns en chans att jag kommer lära mig allt som man ska lära sig tills dess. Får hoppas att själva tentan blir hyfsat lätt.

Well, dags att röra på sig. Snart kommer fråga #3 att publiceras. Fortsätt skicka in era frågor!

Välkomna återigen till Tommies frågelåda. Idag ska vi behandla en fråga som sysselsatt många filosofer under många århundraden. Till och med årtusenden. Det inkomna brevet löd:

Tjena Tommie.
Trodde din mest hänginve läsare skulle få ställe första frågan. Men icke!
men iaf min fråga är Vad är meningen med livet?

Mvh Johan

Hej Johan!

Tack för din fråga. Den här frågan har egentligen ett ganska kort och koncist svar. Den är inte så svår som det verkar, eller som många försöker framställa den som. Många menar att meningen med livet är till exempel "det var hopp om livet", "med livet som insats", "jag kunde rädda livet på honom om jag hade velat" eller någon annan mening med livet (i). Så är dock inte fallet. Meningen med livet är att ge livet en mening. Svårare än så är det inte. Sedan kan man flumma på ganska mycket om hur man ger livet en mening. En del skulle säga att det är individuellt. Bullshit, säger jag. Det är inte individuellt. Det finns ett rätt sätt att ge livet en mening. Mitt sätt. Följ mina råd, och du kommer att lyckas.

Råd #1: Erövra kvinnor och för statistik varje månad. Det här är ett bra sätt att ge sig själv en utmaning. Sätt mål på ett visst medelvärde att landa på för ett verksamhetsår. Försök sedan att öka medelväret genom att erövra fler kvinnor efterföljande månader. Det är bra för självkänslan och det bejakar dina naturliga instinkter. Dessutom är det kul.

Råd #2: Studera. Den här punkten handlar inte om att studera för att få ett bra jobb. Den här punkten handlar om att studera för att utnyttja det demokratiska systemet till fullo för att ge sig själv så mycket makt som möjligt. Jag tänker inte avslöja de bästa tipsen inom detta område, för det skulle nog komma i konflikt med mina planer på att bli en totalitär härskande diktator över hela världen. Så var inte för angelägen om att studera - då måste jag se dig som ett hot och likvidera dig. Ungefär som Kim Jong-Il.

Råd #3: Följ råd #1 och råd #2.

Så, Johan, svaret på din fråga vad meningen med livet är, är helt enkelt att ge livet en mening. Och tillvägagångssättet uppnås lättast genom att följa mina råd ovan. Jag hoppas detta har hjälpt dig!

//Tommie

(Undrar du över något? Finns det olösta mysterium i din vardag som du vill ha förklaring på? Eller undrar du helt enkelt varför tanten du såg på stan igår hade en grå jacka på sig istället för en grön? Och varför hon inte pratade med dig när du frågade henne om hon visste varför bananer inte smakar som äpplen? Skicka ett frankerat mail till technologen(at)yahoo.se, där du skriver ned ditt namn och din fråga. Märk kuvertet "Tommies frågelåda". I jakten på information är ingen fråga för liten!)

Dags för premiären på Tommies frågelåda! Första frågan har ramlat in, och den är som följer:

Hej Bullen. Jag är en kille på 22 år och jag har ett
problem .............
Så min fråga är Hur fungerar Kvinnan?

Mvh anonym

Hej Anonym!

Tack för din fråga, det är någonting många av oss länge har gått och funderat på. Frågan är dock lite felformulerad. Rätt formulering av frågan skulle till exempel vara "Varför fungerar inte Kvinnan?" eller "Min kvinna är trasig, hur reparerar jag henne?"

För om sanningen ska fram - kvinnor fungerar inte. De existerar, men fungerar inte. Jag har dock tagit mig tid att göra en snabb analys av din fråga genom en fältstudie och försökt utröna de karakteristiska dragen som kännetecknar det kvinnliga könet.

Resultaten var ganska intressanta. Med hjälp av olika typer av stimulans reagerar de på väldigt olika sätt. Man kan tänka sig att de ska agera rationellt (som att omtanke bemöts av ömsesidig omtanke etcetera), men kvinnan är mer komplex än så och vill inte erkänna sig tillhöra den rationella delen av mänskligheten. Kvinnan består av en hel del komplexa funktioner som tar vissa inparametrar och returnerar, statistiskt sett, irrationella returvärden. Exempel på detta är som följer:

Ge som ingående parametrar till en kvinna kärlek, omtanke och omsorg. Det kvinnan kommer returnera är en sekvens av returvärden. Dessa börjar med att ge tillbaka en vördnad och respekt, som sedan allt mer övergör i en otacksamhet och arrogans. Det går dock att ändra sekvensen på returvärden genom att ändra sina inparametrar. Att istället ge stryk, vara elak och agera som en skitstövel har (alltid efter inledande "goda" inparametrar) den effekten att kvinnan returnerar mer omsorg. Det är en välkänd taktik bland de rationella människorna (männen) att utnyttja detta för att snärja dessa irrationella varelser. Det är inte för intet man hör uttrycket att "elaka killar får knulla, snälla killar blir utan".

Fältstudien visade även något annat intressant. Det är inte i alla situationer som kvinnan är irrationell. När det handlar om finansiella aspekter är hon, då hon spelar en mottagande roll, väldigt rationell. Det går oftast att locka fram en stor kärlek och omtanke som returvärde ur en kvinna med hjälp av stora inparametrar i form av SEK, EUR, USD eller annan giltig valuta. Monopolpengar fungerar inte lika bra.

Dock, detta beteende kopplat till finanser är inte lika rationellt kopplat om kvinnan byter roll till den spenderande rollen istället. Efter noggranna undersökningar har jag kunnat konstatera att kvinnor spenderar pengar på de mest lustiga saker för de mest ohyggliga summor som man inte trodde var möjliga. Medan vi män är förnuftiga och klipper våra naglar när de blir för långa, så kan kvinnor (i många fall) spendera avsevärda finansiella tillgångar på att göra konstverk på sina naglar (!). Dessutom har även noterats att kvinnor gör av med stora monetära tillgångar på utrustning för att måla sig i ansiktet. Summor som inte är att leka med, riktigt.

Fältstudien har även visat att kvinnor nyttjar ett helt annat informationsutbytessätt än oss män. De kallar det vid namnet "skvaller" och består mest av att prata osammanhängande om oviktiga saker som relaterar till någons personlighet. Helst pratar man om andra individer som ej är närvarande. Det består till 97.56% (källa: Haag, Tommie, Fältstudie av kvinnan, Norrköping 2006) av negativa åsikter om väninnor eller expartners. Något mer som kännetecknar kvinnans informationskanaler är överdimensionerade telefonsamtal. Det är en otroligt magnifik egenskap kvinnan besitter. Medan män normalt sett endast kan prestera ett telefonsamtal på ett par minuter kan kvinnan faktiskt avlägga ett telefonsamtal som varar i flera timmar. Bakgrunden bakom denna häpnadsväckande egenskapen är fortfarande okänd. Troligtvis har det att göra med deras stora behov av detta så kallade "skvaller".

Det finns mycket mer som fältstudien visade, men detta bör vara tillräckligt för att ge svar på din fråga. Gåtan till hur kvinnan fungerar (eller rättare sagt: varför kvinnan inte fungerar) är fortfarande inte löst till hundra procent, eftersom det är en paradox. Det går inte att lösa den. Man kan inte få ett svar på hur dessa varelser fungerar förrän man har accepterat att de är irrationella och inte följer de beteendemönster som är att förvänta. Det bör även nämnas att det finns kvinnor som utgör undantag till de beteenden jag nämnt i denna artikel. Dessa utgjorde dock en så pass liten minoritet att de klassades som statistiskt bortfall.

Hoppas detta hjälper dig, Anonym, i din jakt på förståelse för hur kvinnan fungerar.

//Tommie


(Undrar du över något? Finns det olösta mysterium i din vardag som du vill ha förklaring på? Eller undrar du helt enkelt vad du åt till lunch igår? Skicka ett frankerat mail till technologen(at)yahoo.se, där du skriver ned ditt namn och din fråga. Märk kuvertet "Tommies frågelåda". I jakten på information är ingen fråga för liten!)

En del förundras över att jag kan så mycket, så jag tänkte; what the hell, kan väl lika gärna dela med mig av min analytiska förmåga och hjälpa till att lösa alla Edra världsproblem! Varför slösa bort förmågan när man kan hjälpa människor? Så jag tänkte börja med Tommies frågelåda. Ni får skicka in era frågor till mig på technologen(at)yahoo.se, så kommer jag publicera svar på frågan här på bloggen.

Jag förväntar mig att det kommer att bli en dundersuccé. På tal om dundersuccé, min blog har blivit en dundersuccé. Jag såg nyss att 100-sträcket på besökarräknaren har sprängts. Och det är sedan tredje oktober. Det betyder att jag har haft ca 10 besökare per dag. Inte illa pinkat, om jag får säga det själv. Men jag väntar mig en anstormning av besökare när frågelådan drar igång.

Så vad väntar du på? Jag vet att du sitter och trycker på någonting som du undrat länge över. Skicka in din fråga och få svar på den, direkt här på bloggen! Det är även en chans för dig att bli omnämnd i min blog - det är inte alla förunnat. Så, skicka ett frankerat mail till mig på technologen(at)yahoo.se. Märk kuvertet "Tommies frågelåda". De bästa frågorna kanske belönas med någonting - om jag är på humör.

Skriv!

Satt nyss och lyssnade på en morgonintervju med Maria Borelius. Hon blev självklart inte frågad ett skit om sin politik hon tänker bedriva som minister eller någonting. Det enda det handlade om var om hur hon för 16 år sedan anställt en barnflicka svart. Och det tjatades, det maldes, och det drillades hela jävla tiden om "hur tänker du då?" "du säger så, hur menar du då?". Även fast Borelius gett svar på frågan typ trehundra gånger under intervjun: "Jag gjorde ett misstag, och jag ångrar det idag. Det är inget jag skulle göra om. Man ska följa lagen, och jag gjorde fel.".

Din dumma, jävla, feta, blonda kossa till reporter. Hur många gånger ska man behöva säga till dig samma sak innan du fattar att du fått svar på frågan? Ibland undrar jag om reportrar har köpt sitt intellekt på postorder och fått det levererat med grova skador. Ungefär som när man beställer en bok och får en tegelsten levererad.

Sedan har vi två jävla hobby-reportrar från Aftonbladet som sitter i soffan och kritiserar Borelius och den nya kulturministern om exakt samma saker. Den ena av reportrarna ser ut som en gris i ansiktet och har en röst som en kastrerad höna, den andra är bara jobbig och gnäller. Herrejävlar, jag trodde SVT skulle leverera kvalitet och lämna skvallertalen till Extra eller Se&Hör. Men icke. Skärpning, för helvete!

Och nu ska jag dra till skolan. Ciao!

Igår var det äntligen dags för styrelsesittningen. Jag hade känt mig väldigt taggad inför den här under en hyfsat lång tid innan, men när den började närma sig kände jag mig allt mindre sugen på att gå - så mycket annat som hänt runtomkring som förstört partylusten helt, speciellt allt med morfar nu. Hursomhelst så pallrade jag mig dit en timme innan för att skriva namnlappar och gå igenom bordsplaceringen etcetera.

Kvällen inleddes sedan med nån god (men väldigt svag?) fördrink. Kul att hela min styrelse till slut dök upp! Norrköpingsborna som skulle komma dit med buss blev något sena. Inte för det gjorde så mycket, många linköpingsbor var själva mer försenade - trots att de bor på samma ort...

Hursomhelst, när vi satte oss vi borden kunde jag konstatera att min bordsdam var borta - hon var tydligen sjuk. Men man får se det positiva i det hela. Jag hade mycket trevligt sällskap runtomkring mig istället, och dessutom så blev det mer vin till oss som satt i närheten!

Förrätten var kanske det minsta jag sett i hela mitt liv, men bra smakade det. Vet dock inte vad det var riktigt de hade slängt ihop där. Även huvudrätten smakade riktigt bra, och för en gångs skull så var det inte snålt tilltaget. Fläskfilé, potatis och någon svampsås. Efterrätten var även den god, någon typ av glass med varm fruktsallad.

Det bjöds på en hel del bra gyckel. TBI hade sin herrförening som uppträdde (riktigt bra!), även mpire var där och medsex. Medsex var helt otroligt bra, kanske det bästa gyckel jag sett/hört på länge. Mpire höll väl inte riktigt samma klass, men det uppskattades ändå självklart. Det var ju underhållning trots allt.

Festen fortsatte efter middagen på [hg] och jag höll igång tills det var stängningsdags. Hade det ganska trevligt, shakade loss en del och träffade en massa människor. Fick för mig att jag inte drack så mycket, men med tanke på hur jäkligt jag mått idag så kan det inte stämma...

När stället stängde hoppade jag på den inhyrda bussen som skulle ta Norrköpingsgänget tillbaka till den fina staden. Var väl inne i stan vid skvallertorget runt 4 på natten någon gång. Där möttes jag av 3 polisbilar och 1 piketpolisbil. Hade tydligen varit värsta slagsmålet där utanför. Och jag missade det! Damn.

Så eftersom det inte erbjöds någon vidare underhållning så blev det taxi hem, där jag slocknade ganska snabbt efter att kostymet hade åkt av. Allt som allt blev det en riktigt lyckad kväll, och vill tacka alla som gjorde den till vad den var. Jag vill absolut ha en repris på det här...

Jag orkar inte skriva något om den här filmen och jag vill egentligen inte göra det heller, men jag känner mig tvingad. Det här med filmrecensioner har blivit som en manisk grej att göra. Fast det är alltid kul att det uppskattas av vissa. Det här är en film i samma stil som Dude, where's my car eller American pie och den bjuder in till en massa skratt. Den hade nog varit ännu mer klockren om man var riktigt stenad. Det är väl inga större överraskningar i filmen direkt.

Filmskaparna måste ha varit riktigt skickliga. För att lyckas med något såhär tunnt så krävs det skicklighet (två killar röker fet och sedan handlar hela filmen om deras jakt på hamburgare).

Den här filmen har det man förväntar sig. Man får det levererat, och det bra också. Den saknar djup, men ärligt talat, vem bryr sig ? Det är inte djup man vill ha i en sån här rulle. Så släpp dina krystade förväntningar, ta fram holken, ladda upp med hamburgare och se filmen. Det kommer nog vara den bästa mood-höjaren du fått på evigheter.

Oräkneliga arbetstimmar och miljardtals kronor har investerats i värdersatelliter, väderradarstationer, och fjärrstyrda sensorer för att generera sofistikerade datormodeller av världens atmosfär för att göra detaljerade väderleksrapporter. Så vad får jag när jag slår på nyheterna för att se på vädret?

”Imorgon finns det en chans att det blir delvis molnigt med högtryck från söder till övre mellansverige”.

Vad i helvete ska ”delvis molnigt” betyda? Var är det inte delvis molnigt? Även om det är, eller inte är, spelar det verkligen någon roll? Behöver någon verkligen bli påmind om att det kommer bli delvis molnigt imorgon? Hur otydlig meningen än är, så gör de saken ännu värre med ordet ”chans”. Hur användbart är det att veta att det finns en chans att det kommer bli delvis molnigt en specifik dag? (som motsats till alla dessa andra dagar då det inte finns en chans att det blir delvis molnigt)? Meteorologer använder frasen ”delvis molnigt” som en buffert varje gång de får chansen. Tror du mig inte? Slå bara på TV’n och titta på väderleksrapporten på fyran eller ettan eller whatever. Chansen finns att du hör frasen åtminstone 3 gånger eller fler.

När användandet av frasen ”delvis molnigt” är uttjatad, så vänder de sig till en annan tom fras, eller speciellt frasen ”mestadels soligt”.

Det inverterade värdet av ”delvis molnigt” är ”mestadels soligt”. Så vad för ny information har de givit oss? Ingenting. Inte ett jävla skit. Vill du ta reda på vädret? Titta ut genom jihad-fönstret.

Jag känner mig våldtagen efter att jag tittat på nyheterna. Under flera år så har vi hört talas om mordet på Palme, och människor fortsätter jiddra om prinsessan Diana, men ändå när tusentals människor dör i en jordbävning i Turkiet, hör vi något om dem i bemärkelse i nyheterna? Är deras liv mindre värda än Palmes? Jag menar, hur mycket mer beröm behöver grabben egentligen? Det är ju inte som om han levde sitt liv och blev åtrodd av tusentals kvinnor utan att behöva bekymra sig om ekonomisk support, någonsin. Oh, vänta...

Okej. Den här filmen var som sin föregångare fast utan humor, mindre naket, sämre story och gav ingenting. Över huvud taget. Man kan sammanfatta filmen med ett ord: skit. Det enda bra med filmen är Jeffrey Combs som spelar huvudrollen som Dr Herbert West. Han borde få kultstatus egentligen, precis som Bruce Campbell som spelar Ash i Evil Dead-serien. Se inte den här skiten. Det här är nog den kortaste recensionen jag gjort hittils. I och för sig. Det finns en till bra grej med filmen, och det är under eftertexten. Där får man se en råtta slåss med en levande avhuggen penis. Yes, du läste rätt.

En sak har jag dock funderat över. Lärde de sig inte ett jävla skit från första filmen att man inte ska försöka väcka de döda till liv? Det slår alltid tillbaka på en. They never learn, those stupid fucks.

En annan sak jag funderat över är hur det kommer sig att död vävnad är så otroligt stark. Alltid, och jag menar faktiskt alltid, så är zombies sjukt starka. Det spelar ingen roll hur taniga och små de alltid är, de får alltid någon typ av superhuman strength när de kommer tillbaka till det"levande" stadiet. Weird shit.

Nu har jag bestämt mig för vad jag ska läsa för kurser till våren. Det kommer bli en tuff termin, men det får man ta. Det är ju trots allt sista terminen på skolan. Efter terminen så är det bara exjobbet kvar. Känns riktigt schysst, faktiskt.

Anyway, de kurser jag valde är:

• TDDC23 - Programvarutestning (3 p)
  
• TDDB64 - Webbprogrammering och interaktivitet (3 p)
  
• TDDB02 - Programvarukvalitet (3 p)
  
• TEIE92 - Datajuridisk översiktskurs (2 p)
  
• TDDC03 - Informationssäkerhet (5 p)
  
• TDDB69 - Avancerad webbprogrammering (3 p)
  
• TPPE88 - Innovationsteknik och praktisk företagsetablering (1.5 p)
  
• TDDB37 - Distribuerade system (3 p)

Totalt: 23.5 poäng, som jag ska klämma in på en 20-poängsperiod. Det kommer att bli 11 poäng i period 1 och 12.5 poäng i period 2. Aningen mer hektiskt framåt sommaren med andra ord, men det lönar sig väl i slutändan antar jag. Nu gäller det bara att hitta ett intressant examensjobb också. Jag vill verkligen ut i arbetslivet och inte fastna på universitetet.

Det kommer nog bli en jobbig vår det här.

What a piece of crap. Jag och en kompis tog oss tid att se den här häromdagen, och den bjöd på så mycket skit att man undrar hur pass fulla de var egentligen när de skrev manuset. Det var precis samma sak som i ettan, i princip. Jag kom bara ihåg den fula zombiejäveln som tjatade om sina brains hela tiden och den knäppa musik. Richard påminde mig dock om det mesta, och vi kunde konstatera att det var inte mycket nytt under solen.

Det var till viss del samma skådespelare återanvända, fast som andra karaktärer. Lika corny musik, lika taskiga dialoger (om inte värre) och musiken var bara horribel. Lägg till på detta inte alls speciellt flashiga gore-effekter och väldigt lite naket, så har du en ganska kass film.

Den erbjuder dock en del humor och väldigt, väldigt mycket homage till den första filmen. Lite för mycket ibland, så det blev löjligt. Jag vet precis hur manusförfattarna till filmen tänkte. De satt och rökte holk någonstans på amerikanska västkusten och sade något i stil med:

- Heeeey dude, do you remember the shit we did three years ago?
- Yeah, bro, that zombie shit!
- Yeah! Let's do that shit again.
- But what kind of story should we make?
- Umm, err....let's do the same shit again. And hey, why not take the same assholes as actors!
- You're a fucking genius, dude!

Och tänk, de gjorde det faktiskt också sen. Dessutom lade de till en elektrifierad Michael Jackson-zombie med i slutet. Se bilden längre ned. Det var väl lite häftigt. Förutom det var det mest gap och skrik från de uruselt dåliga skådespelarna och urkorkat beteende hos de flesta.


Förutom den lilla ungen som hade huvudrollen. Han var ganska känslokall och cool. Creds till honom. Han måste förresten vara son till Steve Irwin, han var otroligt lik den där galningen!

En film kan vara dålig på ett bra sätt, som Wild Zero. Och så kan den vara dålig på ett dåligt sätt, så den bara blir jobbig att se. Som den här filmen. Det finns ytterligare 4 filmer i serien (första plus 3 efterföljare till den här) som jag ska ta mig en titt på någon gång snart. Återkommer med omdöme om dem, för det måste ta mig fan vara omöjligt att toppa den här kalkonen.


Slutligen, det enda filmen gav var lite humor och väldigt stor koppling till första filmen. Inte så mycket mer. Jag kan verkligen inte rekmmendera den. Om du inte är hög när du ser den, det är nog ett krav för att uppskatta den. Håll till godo med bilderna nedan.

Nu är det dags att välja kurser till vårterminen, och jag vet inte riktigt vad jag ska välja att läsa. För att få kvittera ut min profil måste jag läsa ytterligare 9 profilpoäng, så jag kommer upp i 25 totalt. Men nu när jag tittat på utbudet så verkar det bara som om jag kommer få ihop 8 poäng. Varför jag måste läsa 3 poäng extra, för det är det enda alternativet som återstår. Om jag inte vill läsa massa crappy kurser som är hur tråkiga som helst.

Har lagt upp en preliminär plan på vilka kurser jag tänker läsa, och läser jag alla dessa kommer jag sluta på 21.5 poäng för hela terminen. Det är 1.5 poäng mer än vad jag borde läsa, men det finns inte så mycket att göra. Ganska bra fördelning perioderna emellan (VT1 vs. VT2) poängmässigt sett, så blir väl förhoppningsvis jämn arbetsbelastning. Dessutom är det endast två kurser som krockar med varandra! Kan bli bra det här.

Fast som sagt, jag har inte bestämt mig fullt ut än. Får se om det blir de här eller inte. Men de verkar ganska spännande i alla fall. Har dock tappat min koncentrationsförmåga någonstans. Borde sitta och plugga nu men istället sitter jag och skriver den här skiten. Kan ha något att göra med att Datornätskursen är förbannat krånglig och implicit tråkig.

Har nu installerat en räknare på bloggen också, så jag kan hålla koll på hur många som faktiskt är inne och läser. Har länge velat haft en sådan utan att hitta någon vettig - nu fick jag den.

Fick nyss ett... informativt samtal från Erika. Det var kanske inte riktigt vad jag hade väntat mig (eller hade jag det?). Men men, lite komiskt var det faktiskt.

Hursomhelst, dags att bege sig till seminariet för presentationen av vår arkitekturspecifikation. Kommer ha fullt upp denna vecka! Filmkväll tonight med trevligt sällskap, bortbjuden imorgon, affischering på torsdag kväll, inflyttningsfest på fredag (shit, måste hitta inflyttningspresent! Kom med tips!), styrelsesittning på lördag och vara paj på söndagen. Kommer inte vara människa efter den här veckan.

En som jag hoppas kommer fortsätta vara människa efter helgen är min morfar. Idag lades han in på lasarettet och imorgon ska han opereras. Operationen kommer ta 6 timmar. Om Gud vill så kommer han klara det. Jag hoppas han klarar det. Han måste klara det. Det finns inget alternativ. Mina tankar är med dig, morfar. Den bästa morfar som världen någonsin har skådat.

Domine Deus Omnipotens in Cuius Manu Omnis Victoria Consistit

Filmen är baserad på en novell av H.P Lovecraft. Det bådade gott, antog jag. Och eftersom den är bland de där filmerna som man "ska" se, så tänkte jag - what the hell, vi ger den en chans. Jag är ganska glad att jag gjorde det. Den var helt okej.

Filmens handling cirkulerar kring ett gäng läkarstudenter. Det börjar en ny helskum student på skolan de läser på, som är väldigt...originell. Han vill fortsätta med sina experiment om re-animation, det vill säga väcka upp de döda till liv igen.

Han lyckas, men de levande döda beter sig inte så trevligt som han kanske hade hoppats på. Självklart spårar det ur och det blir kaos, mord, gore, och fighter. Ganska förutsägbart med andra ord (sedan när har experiment med de döda lett till något gott?) Killen kan liksom inte ha sett Jurtjyrkogården. Filmen har sina halvspännande moment, smådåliga skådespelare och taskig b-skräckismusik.

Det den däremot överraskar i är otroligt välgjorda gorescener. Det blir lite väl saftigt ibland kan man tycka, men den levererar åtminstone. Det är mer än vad man kan säga om andra skitfilmer som producerades i samma era. Även en hel del naket bjuds det på, mer än vad man sett tidigare. Inte för att det kanske ger en speciellt mycket, men hey - nakna tjejer har alltid och kommer alltid att sälja filmer.

Det finns vissa delar i filmen som är ruskigt underhållande. Som i slutet. Att se en kropp bära runt på sitt eget huvud och försöka sätta det på plats igen är entertainment. På riktigt.

Det finns egentligen inte så mycket att skriva om filmen. Jag har inte läst boken, så kan inte jämföra med den. Det är en elt klart godkänd film, utan att överraska speciellt mycket. Den levererar det man vill ha, varken mer eller mindre.


Speltiden är lagom lång, ca 1.5 timmar. Så se den, om du inte ställer för stora krav på djup eller story utan endast vill ha en schysst underhållande b-rulle.