Äntligen kommer redogörelsen för en av de bästa helgerna i mitt liv. Ursäkta att det har dragit ut lite på tiden, men har haft så himla mycket att styra med. Nåja, here it is i alla fall - så håll till godo! (Obs: Alla bilder är inte mina. Många utav de jag publicerat här är Marcus' bilder. Jag hoppas han inte misstycker att jag slänger med en del av dem här ;-) ).

Vilken satans härlig tripp! Den här helgen var bland de bästa i hela mitt liv. Låt mig få ta allting från början.

Fredagen började lugnt här hemma med att packa det jag skulle ha med mig. B-man var så snäll att ta sig ut ur toffelträsket ett par timmar för att skjutsa upp mig till Skavsta. Någon timme innan vi skulle åka så ringer Claudio (Designcore) och meddelar att han är sjuk. Riktigt sjuk. Trots övertalningsförsök och diverse mutor så väljer han att stanna hemma. Tråkigt som satan, eftersom det mesta var ju redan betalt och för sent att avboka. Dessutom trodde jag det skulle bli problem med bilen vi hade beställt att hyra, eftersom den stod i hans namn. Men det visade sig gå bra till slut när vi väl anlände. Tyska Hertz var ganska medgörliga där.

Hur som helst, det bar upp till Skavsta där jag stötte på Marcus (som f.ö går under pseudonymen brajcore än så länge). Checkade in och tog den första ölen i baren. I och med designcores insjuknande så var det lite tveksamt hur man skulle göra med bilen - om vi fortfarande skulle få den så skulle det bli jag som körde. Tog det därför lite lugnt med drickandet där innan. Väl där så började fler och fler bekanta ansikten dyka upp. Joar (a.k.a Drunkcore, f.d Mazr) kom till slut efter ett antal missade bussar och köande till Forextanterna. Fler Norrköpingsfolk dök upp också; Micke, Tommy och Emil med sällskap - bland annat Andreas som tog sig till den fina staden (Norrköping) någon dag innan.


Självklart blev planet försenat en sisådär 40 minuter eller vad det nu var. Tjejerna (Erika & Maria a.k.a Drygcore och Klackcore hädanefter) hade ju flygit ner redan på torsdagen, så de väntade på att vi skulle anlända till Amsterdam. Flygresan gick utan några som helst problem, och var väl klara och hade hämtat ut bil m.m. runt kl 21 på Weeze. Joar, Marcus och jag tog då vår fina Ford Focus (jag körde) med the bra billjud i och började röra oss mot Amsterdam.


På vägen stannade vi och åt lite smått, men vi lyckades ändå ta oss fram till Amsterdam till ca klockan 23. Tyvärr var det ju inte det lättaste att hitta till arenan efter att jag råkat köra lite fel - men en trevlig taxichaufför hjälpte oss och beskrev vägen. Att hitta det där braiga P+R som skulle ge oss billig parkering vid Amsterdam ArenA samt dygnskort var ju inte det lättaste. Efter att vi irrat runt i nån halvtimme och frågat flera människor som alla sagt olika saker så hittade vi till slut en kille som jobbade på parkeringen där. Han var snäll nog att åka före och visa oss var vi skulle.

När vi äntligen hade hittat stället, fått ut våra dygnskort och allting så var det dags att ta metron in till centrala Amsterdam. Bra att vi missade den sista med ca 2 minuter. Då hade klockan blivit kvart över tolv ungefär. Vår sista chans in var ett tåg som skulle gå några minuter senare - och med en biljettmaskin som bara tog kort (och inte Visa såklart) så blev Joar räddaren i nöden med sitt Maestrokort. Anyway, vi hann med nöd och näppe in med tåget till centrum, där vi mötte upp Nova med kompani (jättekul att äntligen få träffa honom också!)


Det var inte svårnavigerat till vårt hostel (S.t Christophers at the Winston) - det ligger mitt i Red Light District! Det schyssta med stället är att de flesta av de enskilda rummen är individuellt designade - varje rum har sitt eget tema (bilder kommer nog senare). Plus att baren och receptionen är en och samma sak. Man måste gå förbi "pub-delen" av stället för att checka in. Jag hade ju bokat in mig på ett dorm, och det skippar jag nog nästa gång. Inte för att de övriga 5-6 personer som sov i samma rum var otrevliga eller så, men jobbigt när de satt sina alarmklockor på typ klockan 6 och snoozar femhundra gånger tills klockan blev 9. Resten av gänget hade ju vanliga privata rum (lucky SOB's!)

Vi spenderade dock inte så mycket tid på hostelet. När vi navigerat oss dit och lämnat våra grejer, så kom Erika och Maria - alla var i princip samlade. Depp & co stötte vi på där också (grymt kul!) och vi gick allihopa runt i kvarteren och såg oss om. Till slut vek Nova & co av, och det blev jag, Joar och Marcus kvar. Tror vi kom tillbaka till hostelet runt 4-tiden på natten nånting. Sov som sagt inte så värst mycket - var uppe klockan 9 och käkade frukost. För övrigt så var Hostelet till belåtenhet. Inte i klass med hotell såklart, men jäkligt bra för att vara ett hostel.

Tjejerna använde lördagen i Amsterdam till att fixa sina naglar (som tydligen blev helt misslyckat ändå). Vi tre som var core och inte betalar en halv förmögenhet för att fixa sina naglar gick till Mid-Town istället och köpte lite grejer. Det blev en Neophyte Hardcore badhandduk och en Hardcore Holland långärmad tröja för min del (bilder kommer i kommande inlägg). Passade även på att besöka en coffeeshop, där Drunkcore fick lite rymdkaka serverad. Han blev väldigt rolig efter det!


Strax efter 14 tog vi metron ut till arenan igen, tog bilen mot Arnhem och hittade faktiskt hotellet som vi skulle bo på (Best Western) relativt snabbt. Grymt fint hotell med farligt sköna sängar. Var bara att mecka sig i ordning för kvällen, tog lite att äta på väg till GHF/TC-förfesten som hölls på Kultuirhuus Bosch (stavning?). Tyvärr så kom vi dit lite senare än vad vi hade planerat, så förfesten fick vi bara nån timme av tyvärr. Hade tänkt hinna prata med lite fler människor där inne, men fick i alla fall tid att hälsa på Pumba (från Polen) och Martijn (ScuL, Holland) - samt en hel del svenskar :-).


Förfesten var riktigt trevlig (tack TC och GHF!)! Efter den gick vi tillbaka till hotellet för att hämta Joars glömda öronproppar (som han för övrigt lyckades glömma en gång till - det vi gick till hotellet för att hämta glömdes bort :p). Bekvämt nog så gick skyttelbussarna till Gelredome där eventet skulle hålla hus precis utanför hotellet. Så det var bara att packas in i bussen och sen åka!

Vi som tyckte att vi var ute i god tid lyckades ändå missa introt. Trots att vi hade VIP-biljetter så tog det ändå en satans tid att komma in. Vi anlända strax innan nio - tjugo i nio eller nåt sånt - och kom in först efter 22; så vi missade introt. Riktigt kul att Pumba kom bredvid oss i kön så man hann med att prata lite mer med honom. I kön så kände jag mig nästan som om jag stod i kön till ett koncentrationsläger. Allt var dock väl när vi äntligen kom in. Vi fick våra band, nycklar, och dumpade allt man inte behövde i skåpet.


Så nu kommer vi till det ni har browsat hit för att läsa; om själva eventet i sig. Jag kan bara säga såhär: Qlimax 2007 var 9 timmar ren och skär extas och glädje. Det går inte att beskriva det i ord! Men även solen har ju sina fläckar, så även Qlimax. Jag ska ta de negativa bitarna nu, så de är avklarade. För det första så var det något knas med ljudet. I vissa övergångar märktes det otroligt tydligt att volymnivån ändrades. Det hände inte så värst ofta, men det fanns ett par dips som var lite störande. Det känns inte heller som om det var en lika påkostad show detta år jämfört med förra året (av det man sett på DVD) - men det låter jag vara osagt. Ljudet var även inte lika bra balanserat som på t.ex. Sensation Black - där kändes ljudet lika mycket och tungt var du än var; längst fram, på läktaren, längst bak, etc. Men här var det högt och kraftigt längst fram, men kändes inte lika mycket på andra platser. Det är dock inte endast negativt - nivån på ljudet tyckte jag var precis lagom för mina öron. Utan öronproppar var ljudnivån jättebra, i jämförelse med Sensation Black där man faktiskt behövde proppar efter ett par timmar.

En grej som jag störde mig lite på var att man inte kom åt sina skåp efter ett visst klockslag. Tidigt på kvällen lyckades vi komma ut och lämna lite saker, men sedan stängde de helt plötsligt och vi fick inte längre gå ut till skåpen. Trots att vi hade VIP-biljetterna. Lite dåligt med tanke på att det var ju en stor del därför man köpte VIP-biljetter.

Så låt oss sluta klaga nu och koncentrera oss på de positiva bitarna, som var överväldigande. För till de positiva bitarna hör dock allt annat. Det jag nämnt ovan är små skitsaker som inte sänker betyget över huvud taget. Jag var i extas hela tiden; varje timme, varje minut, varje sekund myste jag inombords och var hur lycklig som helst över att vara där. Musiken, ljusshowerna, sällskapet - allt detta tillsammans gjorde det till en underbar fest jag skullevilja återuppleva varje helg, varje dag! Upplevelsen när man kom in och såg hela folkmassan uppifrån läktaren var, precis som på Sensation Black, helt makalös mäktigt. Se bilden nedan!


Något som var lite extra roligt var att "event-oskulderna" Erika och Maria faktiskt hade det jätteroligt. Och att jag lyckas med konverteringen av deras musiksmak till de hårdare stilarna där känns ju också bra såklart :-).

Jag hann ju inte se mycket av Fausto som inledde, så hans set har jag inte så mycket att säga om. Tyckte det verkade vara bra gung i salen när jag kikade ut på golvet från VIPen. Förresten, det var då jag tog bilden på folkmassan som du ser här ovan.

DJ Ghost överraskade mig med att spela mer hardstyle än väntat. Trodde jag skulle få uthärda massa jobbig jumpstyle i nån timme där, men det var inte mycket av den varan. I och för sig så var vi runt lite överallt och köpte merchandise (jag och Marcus inhandlade varsin Qlimax-hoodie och tjejerna köpte var sitt linne - se bilder nedan), dricka och massa annat. Kommer dock ihåg att jag hörde Words From The Gang (inte Coone's mix; D-Block & S-Te-Fan's var det, otroligt nog).

Rätt som det var så var det över och det var dags för Brennan Heart att kliva på. Därifrån, och ända tills det stängde, så var jag konstant på dansgolvet med undantag för ett par besök på toa och baren. Idag, dagen efter, känns det i benen kan man säga. Men det var det värt!


Brennan Heart levererade ett underbart set och det var röj rakt igenom. Jag tyckte nog inte ett enda spår som han spelade var dåligt. Och så har vi ju såklart gåshudsframkallaren "Remember, Remember" eller vad den nu kommer kallas (om det nu är samma track som innehåller Adagio for strings, och om den kommer släppas över huvud taget. Jag hoppas verkligen den kommer ut!). Oavsett allt tjafs om han producerar sina egna låtar eller inte, och om han är en skitstövel och egocentrerad som det ryktas om så spelar det ingen roll för mig när jag ändå är där på golvet och hårdstilen strömmar in genom mina öron. Jag gillar det till max! Se DinTub-klippet här nedan. Får man inte gåshud?



Andra spår jag kommer ihåg från setet var Forever As One (ja, jag vägrar stava det med z) som jag fortfarande tycker är ruskigt bra. Har nog en hel del att göra med mina associationer till Sensation Black, tror jag. Deepack - The Prophecy spelades också, och då kom golvet verkligen igång - i alla fall runt omkring mig/oss!

Efter Brennan var det dags för Showtek. Julian DJ & Davide Sonar - Go Go Go inledde de med. Det var en mindre evighet sedan jag hörde den låten, men den är ganska skön. DJ Isaac's Go Insane följde, och folket på golvet tog honom på orden (finns för övrigt med i filmklippen). För övrigt så var det en hel del Showtek-material såklart som spelades, men höjdpunkten under setet måste ha varit Zany & Tatanka's Front 2 Back samt Deepack - Tha Roof Is On Fire (Z-vägrar här med!). Under Front 2 Back skrek man sig hes tillsammans med voxen. Jag vill minnas att Hector gjorde detsamma :-). Tha Roof Is On Fire inbjöd såklart publiken att skrika med efter bästa förmåga. Tycker inte låten är så bra annars faktiskt, men där på plats när alla höjer sina händer och skriker med så går det inte ogilla det.

Som vanligt levererades ganska ostig musik av duon i VisaTek, och såklart så fick vi höra våldtäkten på Wonderful Days. Jag är inte superförtjust i det, men när man är där på dansgolvet, alla människor runtomkring är i partymode 2007 så kan man inte göra annat än att rejfa loss till max (den finns också med i filmerna). Hade bara de lämnat DV8 hemma så hade jag varit mer nöjd med deras set. Nåväl, jag klagar inte - jag hade det väldigt kul under Showtek. Och alla vänner runtomkring, inklusive Erika och Maria a.k.a Drygcore & Klackcore, verkade också njuta.


När Headhunterz började spela så gick vi runt lite på arenan och kollade runt. Marcus hade försvunnit för att ta sig lite att dricka, Maria hade dragit för att kolla runt på något annat, och Joar var sedan lång tid tillbaka borta (vi antog att han var med sina andra kompisar som var där. Faktiskt så återfann vi inte honom förrän en bit senare, och då var vi flesta från Sverigekärnan samlade i princip. Se filmerna nedan, jag tror det kom med där när den försvunne Drunkcore äntligen hittade tillbaka till Sverigegänget).

Anyway, så Erika och jag begav oss på jakt för att till slut hitta Marcus & Maria på VIPen. Var inte så uppmärksam på hans set direkt, men har för mig att jag tyckte det var bra? Jag kommer inte ihåg, missade ett par stora bitar av det. Jag vet att jag såg, hörde och refjade till de första låtarna som spelades (The Sacrifice, The Frame (The Raiders Remix) och någon mer tror jag), men sedan är det svårare att komma ihåg. Nu i efterhand ångrar jag det lite. Även om det är ost, är det ändå rejf! Det är mitt motto som nog kommer stå sig ganska länge.


Zany & The Prophet var ju nästa akt. Inget att klaga på där heller. Riktigt bra, riktigt hårt. Fast på något sätt så blev det inte det drag jag hade väntat mig. Jag tror mina förväntningar var ganska höga (kanske lite för höga?) på dem. Men som jag skrev tidigare; A rejf is always a rejf, och ingen av oss röjde mindre för det! Cherrymoon Traxx - Acid Dream, Zany & DV8 - Distorted samt såklart Tatarola - Who's Calling var några av favoriterna under setet. Kul också att höra Jack Overdose - Octavius Augustus. Som vanligt gick alla monkey och tävlade i att sjunga mest faskt när Nothing Else Matters hoppade igång framåt slutet på deras set.

Klockan hade blivit ganska mycket vid det här laget, men kände inte av det på annat sätt en att man hade svettats som en gris. Musiken gav mig förnyad energi hela tiden! Jag vet, det där låter jätteklyschigt men jag kände det faktiskt som så. Sista hardstyle-akten var Technoboy. Introt till honom var sjukt mäktigt och gåshudsframkallande. Ljudet, musiken, spraket och fyrverkerierna - alltihop gjorde det till ett riktigt mäktigt intro (se filmerna nedan, det finns med där). Och hans set gick inte av för hackor heller. Ruskigt bra låtar som levererades och det var fullt tempo hela setet ut. Såklart spelades även Drunkcores favorit Superdiskoteket.

Ska nämna här också att Ruffian, som vanligt, var hur bra som helst som MC. Det finns ingen bättre MC inom hårdstilsgenren. All cred till honom, och må han fortsätta hosta hårdstilsevents till oändligheten.

När klockan hade passerat 6 på morgonen så var det dags för årets avslutning; Neophyte! Som jag sett fram mot den stunden. Man märkte att folk hade börjat droppa av från arenan, så det fanns lite mer plats att röja på (förutom att det var ett hav av plastflaskor pågolvet!). Det var ganska trångt annars. På Sensation Black så fanns det mycket mer utrymme att röra sig på, eller i alla fall vill jag minnas det somså.

Neophyte droppade många hardcore hits. Enter The Time Machine (DJ Mad Dog Mix) fick åtminstone mig och Drunkcore att gå bananer. Den är så sjuuukt bra! Creds till alla som orkade hålla ut tills Neophytes set och körde 200% när 'de nykonverterade' intog scenen. Såklart så blev det allsång (allnynning?) tillsammans med Hard Creations' I Will Have That Power.Tommyknocker - Domination, Tha Playah - Mastah of Shock, Neophytes egna Braincracking (allsång igen!), Tha Playah's Fuck The Titties (den bra mixen av Tommyknocker & The Viper) var några av mina personliga favoriter under setet. Hoppas jag inte minns galet här, men har för mig dessa spelades.

Tempot var uppskruvat till max. Till och med Erika som inte är speciellt förtjust i den genren (ännu...) rejfade med en del. Det kunde inte ha blivit en bättre avslutning på kvällen. Men det blev det! Efter att presentatörsrösten tackat av Neophyte och Q-dance gjort sitt sedvanliga "this-was-a-q-dance-event ---- womp-womp" så bjöds det på ett par hårdkärnaspår till! Till exempel I Will Have That Power....! Galet röj de sista minutrarna var vad det var.

Musiken, sällskapet, ljusshowerna.... allt detta gjorde Qlimax 2007 till ett toppen-event som jag sent kommer glömma. När det hela var över och man skulle ta sig hemåt så hade jag oturen att separeras från resten av mitt crew. Alla 4 hann stiga på skyttelbussen till centralstation utom jag. Jag blev kvarlämnad. Bastards ;-)!

Fast några minuter senare gick ju nästa buss, och vi var väl alla inne på hotellet strax efter 8 på morgonen. Att duscha var bland det skönaste någonsin - och sängen på hotellrummet var omänskligt skön. Tyvärr blev det ju inte mycket sömn; utcheckning klockan 11 på söndagsförmiddagen. Sov inte speciellt mycket över huvud taget, blev mest en vila-fötter-och-ben-grej. Lite trött var man med andra ord. Inte mycket alkohol för oldcore (mig) under eventet heller med tanke på att jag skulleköra bil, men kände mig ändå som om jag skulle vara bakfull.

Hursomhelst, vi lämnade vår packning i bilen och begav oss på jakt efter matställe i Arnhem. Att hitta en öppen restaurang i en så pass relativt liten stad en söndag så tidigt var inte det lättaste. Efter att vi kikat runt och upptäckt att de flesta ställen är superstängda så hittade vi till slut ett café. Ingen av oss förutom Drunkcore åt något speciellt (översaltad toast blev det för Erika, mig och Marcus. Maria skippade det helt och Joar åt som en utsvulten gris :-D ).

Ingen av oss var väl riktigt hundra procent när det var dags att åka från Arnhem till flygplatsen i Weeze. Vi kom på lite avvägar som jag inte tänkt vi skulle köra på, men lyckades ändå hitta rätt till slut med hjälp av navigatörerna i baksätet och ett par extraögon i passagerarsätet.


Eftersom vi åkte med Ryan Air så var det nästan självklart att flyget skulle vara försenat också. Precis som det var på vägen ner för oss. Och för tjejerna påtorsdagen också. Mycket riktigt: det var försenat en halvtimme eller nåt sånt. Men hem kom vi till slut! Jag hade turen att få åka bil hem med Erika och Maria snällt nog, med ett kort stopp i Kolmården hos Erikas föräldrar och bror. Kul att träffa dem också, det var länge sedan man såg dem.

Väl hemma var det bara att packa upp sina grejer, prata lite mer kära mor och konstatera att allvaret drar igång på måndagen igen - med bland annat 96 nya mail att bläddra igenom och svara på. Jeeesus.

Själva Qlimax-eventet detta år var inte bättre än Sensation Black 2007, men helgen som helhet var bättre än SB2007. Detta tack vare att vi hann med att göra lite mer, och att man fick träffa alla underbara människor; Joar, Erika, Maria, Marcus, Nova, Hector, Jim, Pumba, Stenis, Tommy, Micke, Andreas, Anders, Jennie och alla andra som jag inte glömt men är för trött för att lista. Ni vet vilka ni är! Och tack ska ni ha allihopa för att ni gjorde kvällen till vad den var.

Det hade dock varit kul om Claudio, Carlos och Junior hängt med också. Men men, vi får hooka till nästa event istället. Och som min fina bil visade - Qlimax 2047 är vi där och röjer loss! Tills dess finns det fler evenemang som är värda att besöka.

Här nedan har ni lite ytterligare bilder från en av de bästa nätterna i mitt liv:





Fler bilder finns upplagda på bland annat TranceClubber och ansiktsbok punkt kom. För mina Ansiktsboksbilder så är länkarna till album dessa här (nej, du behöver inte vara medlem för att se dem):

• Del 1
  
• Del 2
  
• Del 3
  

Beroende på vad de andra säger om sina bilder så kanske jag lägge rupp resten också (om de ger tillåtelse till det). Kommer posta ett nytt inlägg då. Som ni såg så tog jag inte så många bilder under evenemanget, utan filmade desto mer. Här är filmerna som jag har lagt upp på DinTub punkt kom. De ser kanske inte så jättebra ut med tanke på att de nedsamplas så pass mycket på siten. Så vill du ha de högupplösta originalen så får du hojta till så skickar jag dem till dig (de är mellan 100-150 mb stora stycket).