King Kong. 2 år gammal film, som är en remake på en ännu äldre film. 2 år skulle det ta innan jag såg den, medan i princip alla mina vänner redan hade sett den när den kom på bio. Lyckligtvis hittade jag en stackare som inte redan hade sett den, så vi kikade på den ihop. Vi kom över en HD-version i 720p, vilket nog gjorde ganska mycket för den totala upplevelsen av filmen.

Ni vet storyn. Ett gäng dudes och dudettes sticker iväg till en ö för att göra en film, där de möter på den gigantiska apan som fraktas med tillbaka till New York (det var väl New York? Aja, stad i USA i alla fall om det nu inte var nya jårken). Apa klättrar upp på skyskrapa, slåss med ett par flygplan, blir skjuten och faller ner ett par hundra meter och dör. Buhu, sorgligt, alla gråter och tycker det är tragiskt.

Jag har inte sett originalet, eller om jag har det så var det väldigt länge sedan. Så jag tänker inte göra några jämförelser mellan de olika versionerna i den här recensionen. De kan du hitta överallt annars på nätet, där folk som vill skryta om sina filmkunskaper och hur hardcore de är för att de har sett alla skräpfilmer som någonsin har utgetts i svartvitt. What's the deal med att tycka såna filmer är bra? Här är en sanning; gamla filmer suger till 99% av fallen kamelavföring! Nosferatu är väl den enda som gav någon sorts behållning. Har aldrig förstått grejen med varförman ges kudoz om man gillar skitfilmer. Som sjunge inseglet, till exempel. Var i helvete är den där skräphögen till film bra någonstans? Ingenstans, I tell ya. Men ändå så ska alla "kulturvetare" hylla den till skyarna. Antingen är de blinda, eller så trippade de på LSD när de såg filmen. Någonting är allvarligt fel i alla fall. En bra grej med de gamla filmerna är att de är korta. Vilket återför oss till ämnet för inlägget; King Kong. Den är så sjukt jäfla lång!


Om jag hade varit Junior så hade jag sagt att den var miljarder ljusår lång, men då hade raketforskaren (jag) påpekat att det är en längdenhet och inte en tidsenhet. 3 timmar lång är filmjefeln! Varför måste Peter Jackson envisas med att göra så satans långa filmer? Det var knappt att jag hade tålamod att titta igenom den. Tack gode Gud dock för att den faktiskt var bra.

Filmen är, vad du än hör andra säga, riktigt häftig. Lite smårolig, sådär lagom matiné-aktig ni vet. Jack Black som spelar huvudrollen är grann som skådis, som alltid. Även de andra tycker jag gör en bra insats. Första gången man får se King Kong så blir man lite imponerad. Han är stor. Väldigt stor. Men sedan får man se dinosaurier, och det är ännu häftigare. Speciellt när Tyrannosaurus Rex (eller nån ödle-rackare som är lik den saten) kommer fram. T-Rex is the shit. Och King Kong vs. T-Rex is the shit of the shit. King Kong som vrider upp och bryter av underkäken på en T-Rex is the shit of the shit of the shit. Ja, ni förstår. Det är grymma fighter när två kolosser går lös på varandra. Jurassic Park? Fuck off!



Effekterna är påkostade och otroligt snygga. Även om effekterna inte alltid ser ut att vara så verkliga, så är det stiliserat så det ser ruskigt vackert ut istället. Jag vet inte vad som är att föredra, men när det gäller den här filmen så tror jag att det senare alternativet är att föredra. Se på bilderna som ligger lite spridda i den här posten och avgör själv.


Det enda negativa egentligen (förutom att filmen är så satans lång), om det nu ska klassas som negativt, är att det är svårt att ta Jack Black på allvar bara när han ska hålla sina emotionella tal. Karaktären är delvis skriven så att han ska vara lite av en pajas. Och Jack Black är ju en pajas. Så det passar ju jättebra. Men det gör det svårt för mig som tittare att veta om karaktären någonsin är allvarlig med det han säger. Ska man skratta eller är han seriös? Jag blir förvirrad.

En scen i filmen har satt sina spår i mig. Och det är när alla dessa förvuxna, förbannade, äckliga, ruskiga insektshelveten (ursäkta franskan) kommer fram och tar kål på halva teamet som befinner sig på ön. Vi har någon form av maskar/iglar som käkar upp en kille från huvudet och nedåt. Sedan har vi getingar eller nåt sånt som är stora som en halv man. Tusenfotingar som är gigantiska och äckliga (se bilder nedan), med mera.



Alla dessa förvuxna insekter är jävligt äckliga. Jag tycker redan att insekter av vanlig storlek är tillräckligt äckliga. Det är ett innerligt hat hos mig mot insekter. Så det blir inte speciellt mycket bättre när dessa förvuxna grejer kommer in i bilden och äcklar ut mig. Scenen är inte kort heller! Den fortsätter plåga mig minut efter minut efter minut. Här är jag inte tacksam över att effekterna är så pass bra. Seriöst. Alla småkryp (haha! små?) creepade mig ut totalt.


Men i alla fall. King Kong är core i varje hårstrå i hans päls, både när han är i sin hood i djungeln och när han är i storstaden. Kärlekstjafset som uppstår mellan bruden och King Core är väl obligatorisk I guess. För så var det tydligen i originalet, och det ska väl funka som nån emotionell grejja. Och ja, man blir rörd på slutet när han dör. Även jag. Men jag hade nog hellre velat se honom kicka ass och kanske sedan i slutändan ta över hela världen eller något i den stilen. Får hoppas de gör en "alternative retelling" av filmen. Och då vill jag se Kong gå core på allihopa och visa vem det är som är kung.


Oavsett vad så är det en ruskigt bra film som alla bör se. Den var mycket bättre än vad jag trodde.