Så var Guy Ritchie framme igen och gjorde en awesome kickass movie. Trodde jag. Jag menar, Lock, Stock 'n two smoking barrels var ju superbra. Och det var ju Snatch också. Kanske bland världens bästa filmer, någonsin. De filmerna hade liksom allt. So what about Revolver då? Borde den inte hålla samma klass? Det gör den - nästan. Det är fortfarande Ritchies unika cinematiska stil - med svepande kameravinklar och lustiga dialoger och monologer. Den typiska brittiska accenten och brittiska gangsters. Fast inte bara britter den här gången. Big Pussy från Sopranos är bland annat med och spelar storsvindlare. Riktigt bra faktiskt. Filmen handlar om schack, gangsters, bedragare och gamblers.

Var revolvern (titeln, jackass) kommer in i bilden förstår jag inte riktig. Det skjuts ganska friskt i filmen, men någon speciell revolver är det inte tal om. Jag kanske var lite för trött när jag såg filmen. Eller så försöker Ritchie vara lite pseudointellektuell och lägga något dolt budskap i alla vapen som är med i filmen. Newsflash: Det finns inget dolt budskap i vapen. Speciellt inte i en revolver. Revolvern spottar ut dödliga projektiler som kan slita bort din ballsack om du inte passar dig. Det är det möjliga budskapet som dolts. Du kan bli steril om du går in i ett chickenrace mot en pistol.


Hursomhelst. Filmen flippar ut ibland och det växlar om till lite Gorillaz-style animerade sekvenser. Jag undrade om någon har flippat i lite mushisar i min dricka när jag såg det. Men det skulle tydligen vara så. Skumt, fast lite småhäftigt.

Vad handlar den om då? Man får följa Mr. Green som nyligen har släppts från fängelset. Han är stadens bästa och största gambler och bedragare. Det är en del han vill utkräva hämnd ifrån. Och vice versa. Eller nåt sånt, jag kommer inte ihåg. Vem bryr sig egentligen, han är tuff som fan och sticker ut från fängelset. Det dröjer inte länge förrän han får problem i sitt nya fria liv och erbjuds skydd från två lånehajar. Det visar sig vara mer med dessa lånehajar varefter filmen flyter på än vad man kan tro i början. Man får sedan följa protagonistens försök att få reda på vad som försigår och vem som är ute efter honom. Det är inte så lätt som det verkar, en massa gåtor kastas hit och dit, och man vet till slut inte vem som är vem. Schizofreni är inblandat i bilden också. Den är lite....weird. Det är därför det är så svårt att förklara handlingen. Men det är mycket blod och skjutande! Det är bra!

Så musiken då. Soundtracket till filmen är helt underbart. Stämningsfull musik i nästan varenda scen som är värd att nämnas. Det är inte ofta jag brukar tänka på musiken till filmer - eftersom den är så intetsägande (förutom vissa mästerverk, ni vet vilka det är. Tänk efter.) - men i denna film blev det riktigt bra komponerat tillsammans med de visuella scener som utspelar sig på skärmen/TV'n/bioduken.



Dessutom var skådespelarna riktigt bra. De passade som handen i handsken. Riktigt lyckat. Okej, hittils har det låtit som jag har höjt filmen till skyarna och att det är min nya favoritfilm eller så. No such thing. Filmen är bra och sevärd, men det är inget mästerverk. Den är långt ifrån lika bra som Snatch, men den skulle vara en bra aspirant till att nästan få spela i samma liga.

Jag har inte tid med det här egentligen, jag har en massa plugg att göra. Se filmen om du gillade Snatch och Lock, Stock.... Vänta dig dock inget actionspäckat fartfyllt gangsta-äventyr i stil med de filmerna. Den här var mycket lugnare, och det hände inte alls lika mycket som i de tidigare två. Det var dock väl spenderade ~100 minuter.