Många har undrat vad fan som pågår egentligen, och såhär ligger det till; Jag och Erika är tillsammans igen. Det hela blev till den 21 april, så det har gått ett tag nu (typ en månad) och det känns faktiskt jättebra. Jag vet att det är emot en av mina grundläggande principer: Har man väl gjort slut så är det slut - man blir inte tillsammans med sitt ex igen.

Anledningen till principens uppkomst är att jag har sett så många dåliga exempel på folk som har gjort slut och sen försökt på nytt igen. Det hela har slutat med ett studsbollförhållande, där man gjort slut, blivit tillsammans, gjort slut, blivit tillsammans - repeat cycle until infinity. Och alla vet vi att oändliga cykler är av ondo. Däremot känner jag till ett (och endast ett) bra exempel där det verkligen har fungerat, och det är för min allra närmaste tjejkompis (och tillika supersyster) Felicia och hennes Simon. Men ärligt talat, det känns verkligen bra och rätt. Vi passar ihop. Se bilden längst ned, liksom. Den säger det mesta. Och principer finns väl till för att brytas?

För ett par helger sedan var jag nere hos henne i Kalmar på besök, och hela helgen kändes jättebra. Trevlig social kväll med hennes klass, dagen efter var Erika och jag ute och åt på en riktigt fin (och dyr! :-) ) restaurang, och till slut på korridorsfest med en del bekanta och ännu fler obekanta ansikten. Jag hade det riktigt trevligt, och trivdes i sällskapet - både Erikas (såklart) och hennes kompisars. Fick med andra ord bekräftat där nere att jag nog gjort ett klokt val. Likaså var det när hon var på besök här hemma i Norrköping och vi fick (delar av) helgen tillsammans. Det kändes verkligen bra. Dags för en nystart, börja om från ruta ett. En natt hos henne och en natt hos mig, och allt kändes fortfarande underbart.