Fullmetal Alchemist är verkligen en förbannat bra serie. Filmen var också bra, faktiskt. Roy Mustang är nog den häftigaste karaktären av alla. Varför? För att han är så lugn och kall. Lugna och kalla personer är bra. De är häftiga. De gör vad de ska och sen är allt bra. Och de gör det snyggt. Det kan inte bli bättre.

Hursomhelst. En bra mix av humor och lite mer allvarligt drama. Tyvärr hade jag oturen att spela spelet (Fullmetal Alchemist and the broken angel) till PS2. Det sög. Spela det inte. Det är vedervärdigt. Repetitivt och tråkigt. Jag har spelat värre spel, men det här var inte bra någonstans. Faktiskt. Det kan nog klassas som ett av de sämsta spel jag spelat i hela mitt liv. Efter Berserk. Som också baserades på en skitbra animeserie. Synd att spelen ska suga sådär.

Hursomhelst. Det enda dåliga med Fullmetal Alchemist är att serien tog för mycket tid från den tiden jag skulle ha spenderat på att plugga. Det hade varit bra om jag hade lite mindre att göra. Men sån lyx ska man såklart inte ha. Nej nej, varför ska man få lite ledigt någon gång? Det vore ju onödigt. Så Tommie tar sig lite ledigt istället.

Det finns egentligen inte så mycket mer att säga. Se serien. Du kommer inte att ångra dig. Det är väl investerade timmar.

Jag har kommit på en sak. Industriell företagsekonomi är ganska roligt, reglerteknik är medeltråkigt och avancerad programmering i C++ är riktigt tråkigt. Faktiskt.

Just det. Jag gjorde nog den bästa grejen häromdagen. Jag vaknade runt 6-tiden (skulle börjat 8), såg att jag hade föreläsning i C++, insåg att jag var alldeles för trött för att gå upp (och att jag ändå inte skulle lära mig speciellt mycket på föreläsningen), så jag satte om larmet till 11 istället och tänkte satsa på att gå på reglertekniksföreläsningen som började 13 sedan. Sagt och gjort, skolkade och sov, vaknade och kollade min mail. Och vad ser jag? Jo, föreläsningen var tydligen inställd. Hah! Så hade jag åkt till skolan hade jag kommit till en föreläsning som inte var en föreläsning utan som var en inställd föreläsning. Så bra! Jag tjänade in en sovmorgon, och min skolkning blev inte en skolkning så jag kunde ha gott samvete. Hah, ibland är jag bara för bra. Eller vänta nu, jag är alltid för bra.

En annan rolig sak som hände häromdagen var när jag ringde en kompis på hans mobiltelefon. Han hade precis slutat jobbet, och under konversationen hörde jag det här:

Han: "Ahh, vänta! Jag vet i fan var jag har lagt min mobil. Jag måste ha glömt den på jobbet, jag ska bara gå in och leta"
Jag: "umm...vad fan snackar du om? Du pratar i den nu"
Han: "......"

Bra jobbat liksom. Vilken koll man har. Jag kommer skratta honom i ansiktet nästa gång jag ser honom. Och det kommer jag göra varje gång jag ser honom hädanefter. Jag kommer tracka honom resten av hans liv för det här. Stackaren. Alla som tycker jag ska göra det räcker upp en hand nu! Eller skit samma. Jag har veto-rätt ändå. Jag bestämmer, och jag har redan bestämt att jag ska göra så.

Nu kanske man ska ta tag i lite läsande. Kanske.