Häromdagen var jag otroligt nyttig och tog en promenad med min homeboy Jonte och hans dawg. En rundtur i skogen med byrackan blev det varefter vi gick till samma topp som vi erövrat många vintrar tidigare som barn. Då var det dock mycket mer snö vid den här tiden på året, och man riskerade livet från kronan med snowracers. Det var sådana minnen som passerade förbi när vi stod där och blickade ut över hooden.