För nuvarande är del nummer åtta den sista delen i Hellraiser-serien. Det planeras att göra fler (de kanske redan är under produktion? Har inte orkat kolla upp det), men till dags dato är denna den sista.

Filmen börjar imponerande. Mäktiga toner som spelas, sorgsna människor på en begravning i en häftig kyrka. Dessutom använder de (nästan) samma font som Blizzards Diablo när namnen listas i början.

I alla fall. Den här gången handlar det hela om ett spel. Alla karaktärer i filmen känner till Hellraiser, Cenobiterna, Pinhead och boxen. Detta eftersom det är en del av det populära spelet "Hellworld". En kille har till och med en tröja med Pinheads ansikte som tryck på ryggen. Riktigt hardcore. Or not.


Så, vad händer? Ett gäng ungdomar sörjer att deras homeboy Adam har dött efter att han spelat Hellworld för mycket. Ungefär något sådant i alla fall. Jake, en annan lirare i det där kompisgänget skyller på det här gänget ungdomar för att Adam dog. Som om det skulle vara deras fel att Adam var en dumjävel. Pfft. Hur som än haver så får det här gänget en inbjudan till en Hellworld-fest i ett stort hus. Jättekul, förutom det lilla faktum att alla kommer typ dö under festen. (Ooooh, spoiler. So sue me).


So far in i filmen verkar den kunna leverera en massa underhållning. Det känns lite som om det kommer landa i en blandning mellan de nyare Friday 13th-filmerna, Scream/Jag vet vad du gjorde förra sommaren samt Freddy Krueger. Och såklart den där crappy filmen om TV-spel som sög in några kids och de var tvungna att spela sig fria eller något sånt. Aja, whatever.

Lance Henriksen gör rollen som The Host. Alltså liraren som håller i festen där dessa dumjävlar till tonåringar går. Känns lite roligt att de har med honom - han har gjort gott intryck på mig i alla fall genom sin skådespelarkarriär. Dessutom är han som klippt och skuren för rollen.

"Like a bad horror movie, isn't it?"
- Lance Henriksen när han sitter i baksätet på bilen som vägrar starta när tjejen panikartat vrider om nyckeln.

Specialeffekter är välgjorda och skådespeleriet är dugligt. Det finns egentligen ingenting att klaga på, förutom kanske möjligtvis själva konceptet. Det känns väldigt exploaterat. Och idén är inte helt fräsch. Hursomhelst så är genomförandet ganska bra, och vi får se en del smaskiga scener. Bland annat en tjej som får två små sågklingor genom halsen. Ett annat exempel är när en utav killarna får en typ av vision och ser massa människor hängda i taket i ett rum. Ett tredje exempel är när astmakillen blir halshuggen (vem som astmakillen är? Titta på filmen så märker du).


Synd bara att slutet är lite för förutsägbart och... tråkigt. Det är skamligt att de berättar sönder hela skiten. Och man blir lite besviken också när man får reda på "sanningen". Däremot bjuds det på gore även bland de sista scenerna. Ska inte avslöja för mycket, men det finns fler än ett sätt att stycka en kropp på...

Den åttonde installationen av Hellraiser är definitivt värd att se. Vänta dig inget djupt trams eller överdrivet mycket gore som i de första rullarna, dock. Förvänta dig heller inte att se så mycket av cenobiterna. Tyvärr har ju det varit en trend i de senare filmerna - de blir mindre och mindre Hellraiser av dem för varje ny film som kommer. Nöjer du dig med en teen-horror-flick så får du det här. "Bra" är väl synd att säga att filmen är. Underhållande är nog ett mer passande adjektiv.


Se den!